Fungerar dagens gallringsmallar?

När ska skogen gallras för att ge bäst resultat? Det är en central fråga för skogsbruket eftersom gallringen påverkar virkesproduktion, ekonomi och skogens motståndskraft mot stormar och andra skador.

I denna studie analyserades 285 gallringstrakter från Sveaskog, avverkade mellan 2021 och 2023, för att undersöka hur väl dagens gallringsrekommendationer fungerar i praktiken. Analysen baserades på Skogforsks gallringsverktyg INGVAR och kompletterades med simuleringar av beståndens framtida utveckling.

Resultaten indikerar att dagens gallringsmallar inte fullt ut är anpassade till moderna skogar, det vill säga skogar som växer under andra förutsättningar än de skogar som låg till grund för rekommendationerna.

Första gallringen sker ofta senare än rekommenderat

Studien visar att de flesta förstagallringar genomförs senare än rekommenderat, utan att gallringsstyrkan är särskilt hög.

Enligt Skogsstyrelsens rekommendationer bör första gallringen normalt genomföras när beståndet är 12–14 meter högt och utan att grundytan sänks för mycket. Trots detta kunde endast 65 procent av tallbestånden och 39 procent av granbestånden gallras inom det rekommenderade intervallet utan att ett normalt gallringsuttag skulle ha sänkt grundytan under den nedre begränsningslinjen i gallringsmallen.

Detta är sannolikt en viktig förklaring till att 79 procent av tallbestånden och 90 procent av granbestånden gallrades först efter att de passerat 14 meters övre höjd.

Förändrade tillväxtmönster påverkar gallringsmognaden

Resultaten bör ses i ljuset av att dagens skogar växer under andra förutsättningar än de skogar som låg till grund för gallringsmallarna. Forskning från SLU har visat att höjdtillväxten har ökat de senaste decennierna, medan grundytetillväxten varit den samma. Det gör att det tar längre tid för bestånden att bli gallringsmogna eftersom grundytetillväxten inte hänger med. 

En annan konsekvens av detta förhållande är att den nya generationen skog troligen får ett högre skattat ståndortsindex, vilket kan göra att en mall med högre krav på grundyta används. 

Föryngring och ungskogsskötsel har stor betydelse

I studien skrevs bestånden tillbaka med hjälp av tillväxtfunktioner till ett tidigare stadie, närmare bestämt det rekommenderade höjdintervallet för förstagallring. Resultatet visade på en stor variation i gallringsmognad. Det visade också att föryngring och ungskogsskötsel spelar stor roll. Faktorer som markberedning, planteringsmetod och röjning påverkar hur snabbt ett bestånd sluter sig och blir moget för gallring. Om skogen etableras glest från början kan det ta betydligt längre tid innan den når den täthet som krävs för en första gallring.

Om beståndet är för glest riskerar en tidig gallring att bli för hård, vilket kan försämra den framtida utvecklingen. Det är därför inte konstigt att gallringarna genomfördes sent. Föryngringsproblematiken som lyfts i Skogforsks projekt Föryngringskollen kan därför få konsekvenser hela vägen in i gallringsfasen.

Sena gallringar begränsar möjligheterna till framtida åtgärder

Simuleringar av beståndens framtida utveckling visade ytterligare en konsekvens av sena förstagallringar: många bestånd, särskilt granbestånd, hinner inte bli redo för en andragallring innan de passerar 20 meters höjd vilket är den övre begränsningslinjen i INGVAR där inga fler gallringar normalt rekommenderas. En sen förstagallring kan alltså begränsa möjligheterna till framtida gallringar.

Begränsad påverkan på virkesproduktion och lönsamhet

Simulering av Tidig respektive Sen förstagallring för olika typbestånd visade att gallringstidpunkten hade liten betydelse för den långsiktiga virkesproduktionen och markvärdet. Oavsett om gallringen genomfördes tidigt eller sent, blev den totala tillväxten och lönsamheten ungefär densamma över en hel omloppstid. Detta beror sannolikt på att den totala mängden virke som tas ut under gallringsfasen blir ungefär lika stor. Den stora nyttan med Tidig förstagallring är normalt högre stormfasthet och bättre möjlighet att sköta generell hänsyn.

Slutsatser: Gallringsmognaden är den avgörande faktorn

Sammantaget visar studien att problemet i första hand är att många bestånd gallras för sent eftersom de inte nått gallringsmognad tidigare, inte är att gallringarna genomförs för hårt. 

Många av tallbestånden och en mindre andel av granbestånden, kunde gallras Tidigt. För att möjliggöra fler tidiga gallringar och minska risken för framtida skador är det viktigt att både förbättra föryngringarna och skogens utveckling under ungskogsfasen. Dagens  gallringsrekommendationer och dess tillämpning över tid behöver också ses över.