logga
Bild: Gösta Lindvall
Hanteringen av plantor från plantskola till plantering kan vara avgörande för plantornas överlevnad. Framtida projekt kan utveckla föryngringsarbetet och ge plantor en bättre chans till etablering.

Inom de första åren dör mellan 20 och 30 % av planterade plantor, och årligen underkänns cirka 10 % av föryngringarna vid Skogsvårdsstyrelsens uppföljningar enligt Skogsvårdslagen. För att öka överlevnaden hos plantorna behövs en förståelse för varför föryngringsresultaten är så låga. Därför startade Skogforsk, tillsammans med en rad företag i skogsbruket, projektet Föryngringskollen.

Tidigt i Föryngringskollen identifierades ett behov av kompletterande arbete kring plantans kvalitet och hur planteringsresultatet påverkas av plantans logistikresa från plantskola till planteringspunkt. I denna artikel presenteras en förstudie där plantans logistikkedja kartlagts. Förslag på framtida teknik- och organisationsutvecklingsprojekt kopplat till föryngringsarbetet redovisas också.

Läs fördjupning

Kartläggning

Plantans resa från plantskola till planteringspunkt varierar mellan organisationer som är inblandade i försörjningskedjan. Framför allt varierar det i vilka roller som involveras, ansvarsfördelning och vilka förutsättningar som råder. De huvudsakliga roller som identifierats i processkartläggningen av försörjningskedjan från plantskola till planterad planta är:

  • Skogsvårdsledare. Ansvarar för åtgärderna som följer slutavverkning. Detta innebär att planera samt koordinera markberedning, plantering och röjning av bestånd.
  • Entreprenör. Kallas även arbetsledare, ombud och produktionsledare, namnet varierar. Entreprenören styr och har åtagit sig uppdraget att plantera plantor. Generellt styr entreprenören ett antal planteringslag och ser till att planteringslagen har plantor vid terminal eller om så är fallet att de finns att hämta upp vid plantskola. På större entreprenader är det flera arbetsledare/produktionsledare som styr sina egna planteringslag.

  • Plantskola. Försörjer planteringskedjan med plantor men styr även ofta de transporter och åkerier som levererar plantor till entreprenörer och markägare.

  • Transport. Utförs av ett åkeri, ibland underentreprenör och ofta i regi av plantskolan.

  • Terminal. Kallas också mellanlager eller plantdepå. Terminalen är där entreprenören förvarar veckoförbrukningen av plantor.

  • Markägare. Ger skogsvårdsledare planteringsuppdrag. Markägaren kan också välja att själv utföra planteringen.

  • Planteringslag. De personer som utför det operativa planteringsarbetet. Planteringslaget styrs av entreprenören och leds av en lagledare.

Även om de roller som finns varierar något något mellan organisationer, så är arbetsflödet relativt likartat. Generellt sker plantans resa antingen 

  1. direkt från plantskola till planteringstrakt eller
  2. från plantskola till terminal och från terminal till planteringstrakt

imagerusv.png

Figur 1. Översikt över hur plantans resa från plantskola till hygge kan vara organiserad. Rutorna är olika arbetsprocesser och pilarna är de handlingar som binder ihop processerna. De streckade linjerna är informationsflöden och de heldragna är fysiska aktiviteter kopplade till hanteringen av plantor. Numreringen på pilarna är en ordning för att få en linearitet i det hela, men många saker sker samtidigt och de behöver inte nödvändigtvis ske i denna ordning. Det är även några siffror inom parentes som är kopplade till det parallella leveransflödet av plantor.

Förslag på framtida utvecklingsprojekt

Här sammanfattas några förslag på framtida teknik- och organisationsutvecklingsprojekt

  • Titta på och testa metoder för förbättrad spårbarhet i plantlogistikkedjan, då det skulle kunna innebära en tillgång i många av de problem de står inför.

  • Utveckla skogsvårdsledarens arbetsprocess exempelvis i hur de skattar plantåtgång, och följer upp detta.

  • Utveckla samverkan kring överlämnandet av planteringsobjekt mellan virkesköpare/inspektor, avverkningsledare, skogsvårdsledare, plantskola, logistikansvarig, åkeri, entreprenör och planteringslag.

  • Uppdatera prestationsprognoserna för planteringsarbetet och då speciellt studera tidsåtgång för plantvård och administration. 

  • Beskriva behov av utvecklade planeringsplattformar och undersöka behov av standardisering och branschgemensam utveckling av sådana.

  • Studera ur ett systemperspektiv hur planteringsresultatet påverkas av olika typer av kostnadsminimering och bristande informationsflöden.

Metod

Tjänstemän från företagen som är finansiärer till projektet Föryngringskollen (Skogforsk, Sveaskog, Södra, Holmen, Skogssällskapet, Stora Enso, Mellanskog, Norra Skog, SCA) blev intervjuade i semistrukturerade intervjuer. Även entreprenörer som arbetar på uppdrag av medfinansiärerna till Föryngringskollen samt logistikansvariga vid två plantskolor, medverkade.

Nr 16-2023    Publicerad 2023-03-09 14:40

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.