logga
Så långt ögat når ser man inte en kotte, utan flera!
Bild: Elin Fries
Granens blomning och kottproduktion har en geografisk variation. Nu visar det sig att förekomsten av kottar även varierar med föräldragranarnas härkomst i kombination med föregående sommars väderlek.

Torrsommaren 2018 innebar många stressade granar och ett efterföljande granbarkborreutbrott av aldrig tidigare skådat slag. Detta motiverade en extra avläsning av ett proveniensförsök med gran för att notera trädens tillväxtutveckling och återhämtning tre växtsäsonger efter torkan. Generellt sett var vitaliteten hög och överlevnaden nära 100 procent i alla försök.

Eftersom granens blomning var riklig i delar av landet detta år, noterades även om träden bar kottar eller ej. Det visade sig att granar med tidig skottskjutning hade satt kottar i större omfattning  än träd med sen skottskjutning (se figur 1 i fördjupningen nedan).

Läs fördjupning

Resultat

Sammanlagt inventerades mer än 11 000 träd fördelade på sex fältlokaler. Blomningen varierade stort från nära noll procent på lokalerna i södra Sverige (Skärsnäs i Blekinge och Toftaholm i Småland), tre procent i Gullspång i Västergötland och ca fem procent i både Sund (Östergötland) och Norberg (Västmanland). På lokalen Lugnet i Uppland var blomningen omfattande, mer än 60 procent av granarna bar kottar (Tabell 1).

På fältlokalen Lugnet var det också tydliga skillnader i förekomsten av kottar mellan olika proveniensgrupper. För östliga provenienser med generellt senare skottskjutning hade ungefär hälften av träden kottar medan ca 60–70 procent av träden hade kottar i svenska proveniensgrupper med tidigare skottskjutning (tabell 1).

Träd med tidig skottskjutning bar i större omfattning kottar än träd med sen skottskjutning (figur 1). Förhållandet mellan tidpunkt för skottskjutning och blomningens omfattning var dock inte helt linjär utan avtog med minskande andel träd med kottar för de allra tidigast skottskjutande granarna.

Väderlekens betydelse för granens blomning

En förklaring till skillnader i förekomst av kottar beroende på trädens tidpunkt för skottskjutning är väderleken när granens blomanlag ska bildas.  Om juli är varm och torr kan man generellt förvänta sig att granen kommer att blomma och producera mera kottar nästkommande sommar. Juni 2020 var varm men juli var ovanligt kall, på många platser den kallaste på mer än 50 år (figur 2). Det som hände 2020 var alltså sannolikt att endast de tidigt skottskjutande granarna hade rätt timing och förutsättningar för att bilda blomanlag, innan kylan i juli stängde det fenologiska fönstret (fenologin beskriver vid vilken tidpunkt på året då en företeelse inträffar. Det kan vara årets första vårtecken, när löven skiftar färg eller när träden blommar).

Dessa resultat antyder att olika årgångar av fröskörd i till exempel en fröodling, kan ha olika fenologisk komposition beroende på vilka granprovenienser som har blommat och producerat kottar.

Tabell 1. Andelen granar på varje försökslokal med förekomst av kottar hösten 2021 och genomsnittlig knoppsprickning fördelat på härkomst av frökälla (SVBEST = Beståndsfrö med svenskt ursprung; SVOST = Svenskt beståndsfrö med östeuropeiskt ursprung; SVPL = Frön från svenska fröodlingar OSTPL = Frön från Östeuropeiska fröodlingar; OSTBEST = Beståndsfrö med östeuropeiskt ursprung; RYSBEST = Beståndsfrö med ryskt ursprung).

imagenjgnm.png

 

imagelelbr.png

Figur 1. Andel (punkter) och antal (staplar) granar med förekomst av kottar i relation till knoppsprickning på försök 1356 Lugnet (n = 2165), den försökslokal där blomningen var överlägset mest i omfattning.

 

 

imagemsr2m.png

Figur 2. Medeltemperatur (blå linje) och temperatursumma (röd linje) i 1356 Lugnet under maj-juli 2020, tidpunkten för induceringen av blomningen under 2021 (Data från närliggande SMHI-station i Enköping).

Metod

Under hösten 2021 återinventerades ett proveniensförsök av gran utlagt på sex fältlokaler i södra Sverige. Försöken som är anlagda 2002 är en del i en testserie av olika frökällor, med 64 provenienser av svensk- och östeuropeisk härkomst. Efter 6 och 13 år mättes trädens tillväxt, vitalitet och överlevnad, resultat från dessa mätningar har sammanfattats i en tidigare studie publicerad 2021 (Lundströmer mfl). En utförligare analys av tillväxten planeras att utföras i en separat studie. 

Nr 42-2023    Publicerad 2023-08-03 08:32

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.