logga
Bild: Per-Erik Larsson
En rapport visar att två studerade barkborrefällor inte reducerade angreppen av granbarkborre på närbelägen stående skog.

Metoder

De svåra angreppen av granbarkborre efter 2018 har visat på behovet att utveckla och utvärdera olika metoder för bekämpning av insekten. Diskussionen har bland annat handlat om effektiviteten att skydda skog med hjälp av barkborrefällor. Därför etablerades under 2020 ett större fältförsök i sydöstra Sverige, där fällornas förmåga att skydda bestånd intill skog som skadats året innan utvärderades. Områdena dominerades av granskog som var i en ålder som var i risk för angrepp. Fällor placerades på hygge, 20 meter från den kanten till det bestånd som skulle skyddas. De studerade fällorna var Novefällan och Trinetfällan vilka jämfördes med en kontroll där ingen behandling utfördes. Båda fällorna försågs med feromon. Fältförsöken kompletterades med ett försök för att jämföra fällornas effektivitet i att fånga granbarkborrar. En särskild studie gjordes för att studera bifångster (andra insekter än granbarkborre) i Novefällan.

Fältförsöket utfördes som ett blockförsök med 10 upprepningar och tre behandlingar. Inventeringen av skadade träd skedde hösten 2020 med hjälp av drönare kompletterat med fältkontroll.

Fällornas effektivitet utvärderades genom att räkna fångade insekter i Novefällan, medan Trinetfällans effektivitet beräknas utifrån hur många insekter som landade på nätet och deras uppehållstid.  Undersökningen gjordes på ett hygge utanför Uppsala vid totalt 10 tillfällen under 3 dagar.

Undersökningen om bifångst gjordes för samtliga Novefällor på tre av försökblocken i fältförsöken (dvs. i grandominerade områden).

Resultat

Angreppen 2020 blev i genomsnitt mindre än 2019. Det fanns en betydande, signifikant, skillnad mellan lokalerna (blocken). Lokaler med högre angrepp föregående år visade också högre angrepp under föreliggande år.

I genomsnitt var skadorna något lägre i bestånd där fällor placerats jämfört med obehandlade kontroll, men skillnaden var inte statistiskt signifikant.

Studien om fällornas fångstförmåga visade på en stor variation mellan de studerade tillfällena, men i genomsnitt fanns ingen signifikant skillnad i fällornas fångstförmåga.

Antalet av andra insektsarter än granbarkborre, så kallad bifångst, var 19 per 1000 fångade granbarkborrar. Antalet fångade barkborrefiender (myrbaggar, styltflugor och små parasitoidiska steklar) var 1,5 per 1000 fångade granbarkborrar. Vid fångstinsatser för att skydda specifika kanter (som i denna studie) bedöms fångstandelen vara så låg att den ej påverkar granbarkborrens förökning på landskapsnivå. Antalet rödlistade arter 

(4 VU och 6 NT) var 58 st eller 0,2 per 1000 fångade granbarkborrar.

Slutsatser

Försöket ger inte stöd för att barkborrefällor använda på föreliggande sätt kan skydda bestånd från barkborreskador. Försöket ger inte heller stöd för att de undersökta fällorna skulle vara olika effektiva. Fångsterna av barkborrens fiender i Novefällor bedöms inte ha någon påverkan på barkborrarnas förökning i skogslandskapet.

Nr 12-2021    Publicerad 2021-03-04 09:41

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.
Författare
Jan-Olov Weslien
Tidigare anställd
Per-Erik Larsson
Projektledare