Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Studien är inte ensam i sitt slag. I en pågående genomlysning av ett stort antal markberedningsstudier från Norden och Nordamerika konstaterar forskarna att det finns många liknande resultat. Men det här är första gången man följt tillväxten under en så lång tid.

I studien planterades de trädslag som förväntades prestera bäst på de aktuella ståndorterna. Men det gjordes inga parallella upprepningar med de olika trädslagen på varje försöksyta, så forskarna har inte kunnat bedöma skillnader mellan de olika trädslagens reaktion på markberedningen.

Studien visar också att det inte gav någon tillväxtminskning att ta bort riset. Den vedertagna uppfattningen är att grot-uttag resulterar i en sänkning av tillväxten. Här ökade istället tillväxten något på de risrensade ytorna.

FAKTA: Långliggande försök – avgörande för kunskap om skogen

På 80-talet etablerade SLU försök på sju lokaler i norra och södra Sverige för att undersöka effekten av olika markberedningsmetoder. Metoderna som användes var harvning, högläggning och plöjning, och de jämfördes med omarkberedda kontrollytor på varje plats. Beroende på de olika lokalernas ståndortsförhållanden planterades tall eller gran i södra Sverige och contortatall i norra Sverige. Efter ungefär 30 år mättes trädens volymproduktion.

Resultaten visar att markberedning ger högre volymproduktion upp till 30 år efter plantering. Dessutom fanns en skillnad mellan de olika markberedningsmetoderna där den tydligaste ökningen av volymproduktionen uppmättes efter plöjning – en intensiv markberedningsmetod som sedan 1994 är förbjuden i Sverige på grund av negativa effekter på markvegetation, renbete och upplevelsevärden.

30 år är trots allt en relativt kort period av omloppstiden, som i medeltal ligger strax under 100 år i Sverige, och de långliggande försöken behöver mätas och underhållas även i framtiden för att ge hela bilden.