Gå till:

Götalands skogar och skogsbruk – ett porträtt

Utsikt från Taberg.
Foto: Mats Hannerz
Götalands skogar är en resurs för landsbygden, för näringslivet, den biologiska mångfalden och för rekreation. Denna rapport tecknar ett skogligt porträtt av landsdelen.

Götaland täcker 20 % av Sveriges landyta men dess skog upptar 27 % av landets virkesförråd och 30 % av tillväxten. Landsdelen förknippas inte lika mycket med skogsbruk som landsdelar längre norrut i Sverige, men Västra Götaland är, tätt efter Västerbotten, det län som har störst avverkning i landet.

I rapporten presenteras statistik och annan fakta om skogsägande, sysselsättning, skogens struktur, tillväxt, avverkning, skogsvård och naturskydd. Dessutom ges en översikt av den skogliga forskningen och utbildningen i Götaland. Statistiken är i första hand hämtad från Skogsstyrelsens och Riksskogstaxeringens publika databaser.

Rapporten togs fram som ett fristående faktaunderlag för forskningsprogrammet FRAS (Framtidens skogsskötsel i södra Sverige), som bedrivs i samarbete mellan Skogforsk, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Linnéuniversitetet. Arbetet har finansierats av Stiftelsen Seydlitz MP bolagen.

Läs fördjupning

Ägarstruktur & produktion

Över tre fjärdedelar (77 %) av den produktiva skogsmarken i Götaland ägs av enskilda skogsägare, totalt 128 000 personer. De flesta fastigheterna är små, i medeltal 27 hektar. Medianfastigheten är bara 10 hektar, och två tredjedelar av alla fastigheter är under 20 hektar. Skogsägarna bor ofta i samma kommun som skogsfastigheten, endast 23 % är utboende. Medelåldern är i genomsnitt 60 år, och medelåldern har ökat med ungefär ett år vart tredje kalenderår sedan 1999.

Den produktiva skogsmarksarealen är 5,1 miljoner hektar. Virkesförrådet fördelas på gran (48 %), tall (29 %) och lövskog (23 %, varav ädla lövträd 7 %). Av skogsmarksarealen klassas 18 % som blandskog och 14 % som lövskog. Sedan 1985 har relativt stora förändringar skett:

  • Den totala virkesvolymen i Götalands skogar har ökat med 26 %.
  • Virkesvolymen har ökat för alla trädslag/trädslagsgrupper förutom gran som minskat det senaste decenniet.
  • Lövskogsarealen har ökat kraftigt främst på bekostnad av barrblandskogen.
  • Arealen ädellövskog har sedan 1985 ökat med 44 %, och virkesvolymen per hektar för ädla lövträd från ca 7 till 12 m3sk.
  • I ungskogen (<20 år) har tallskogen minskat drastiskt från 300 000 ha till 130 000 ha mellan 1985 och 2019.

Skogens tillväxt ökade från 32 miljoner m3sk/år 1985 till 34 miljoner m3sk 2019. En nedgång i tillväxten syns under de senaste åren.

  • Granen står för den största relativa skogstillväxten, men också den största variationen mellan år.
  • Medelålders skog har högsta tillväxten, äldre skog har lägst tillväxt.
  • I de sydligaste länen Skåne, Blekinge och Kronoberg har tillväxten minskat efter millennieskiftet.

Den årliga avverkningen ökade från 20 miljoner m3sk år 1987 till 32 miljoner m3sk år 2018. Detta år kom 62 % av virkesvolymen från slutavverkning och 25 % från gallringar. Granen stod för huvuddelen av avverkningen, nära 70 % av avverkad volym.

Skogsvård

Skogsvården i Götaland:

  • Plantering dominerar som föryngringsmetod, ca 88 % av arealen år 2019.
  • Den för 20 år sedan vanliga föryngringsmetoden med naturlig föryngring tall har minskat från cirka 25 % av arealen till 9 %.
  • Tall planteras i väsentligt högre grad sedan ca 10 år tillbaka.
  • Röjningsarealen har mer än fördubblats sedan 2005.

Skogsskador

Stormskador är den i särklass största skadegöraren i Götalands skogar sett till de senaste decennierna. Granbarkborren har efter 2018 års torka, också dykt upp som en svår skadegörare i mogen skog där även rotröta skadar många träd.

I den nyplanterade skogen är snytbagge det största gisslet. I ungskogen är viltbetet ett betydande hinder för att uppnå skogsägarnas mål med träslagssammansättning.

Almsjuka och askskottsjuka omöjliggör satsningar på dessa träd.

Skog undantagen från skogsbruk

Av all skogsmark i Götaland är 17 % undantagen skogsbruk, då är även impediment är inräknat. Av den produktiva skogsmarken är 13 % undantagen i form av formella skydd, frivilliga avsättningar och hänsynsytor. Störst areal formellt skydd har Västra Götalands län. I miljömålet Levande skogar följs ett antal indikatorer upp, varav några kan nämnas:

  • Arealen gammal skog (>120 år) har ökat från 93 000 ha 1985 till 269 000 ha 2019.
  • Äldre lövrik skog på produktiv skogsmark utan formellt skydd har ökat från 423 000 hektar år 1995 till 676 000 hektar år 2018, en ökning med cirka 60 %.
  • Antalet grova träd (>45 cm diameter i brösthöjd) i Götaland har ökat från 3 år 1985 till 8 träd/ha år 2019.
  • Sedan 1996 har volymen död ved på produktiv skogsmark utanför formella reservat i Götaland ökat från knappt 4 till 9,5 kubikmeter per hektar år 2019.

Forskning & utbildning

Den skogliga forskningen och utbildningen har byggts ut kraftigt sedan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) startade sin sydsvenska satsning år 1988. Idag finns skogliga forskningsinstitutioner vid SLU i Alnarp och vid Linnéuniversitetet i Växjö. Där utbildas skogliga kandidater, skogliga masters och doktorer med inriktning på skoglig förvaltning och skogsekologi. Dessutom erbjuds skogsägare att läsa det populära programmet Hållbart familjeskogsbruk vid Linnéuniversitetet.

Skogforsk är verksamt i Götaland, där forsknings- och förädlingsstationen i Ekebo har varit centrum sedan 1930-talet.

Nr 13-2023    Publicerad 2023-03-13 17:10
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Mats Hannerz

Silvinformation
 0705288554

Göran Örlander

Professor Emeritus, Linnéuniversitetet
 070-590 94 83
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.