Gå till:

Framgångsrik granföryngring – effekten av markberedning och olika digitala bedömningsmodeller

Planteringspunkt.
Foto: Per Nordin
Markberedningsmetod har mindre betydelse för granplantors tillväxt. Den viktigaste faktorn är att välja en planteringspunkt som är anpassad till de lokala förhållandena.

Effekten av olika markberedningsmetoder har studerats mycket genom åren, både som jämförande studier mellan markberedningsmetoder och enskilt. Syftet med denna studie var att fortsatt jämföra två olika markberedningsmetoder (harv och inversmarkberedning) och deras effekt på granplantors tillväxt, men även undersöka hur mycket metoderna bidrar till markstörning. I försöken kunde inga eller små skillnader upptäckas mellan metoderna vad gäller effekter på plantorna. Däremot upptäcktes en skillnad i markstörning.

Studiens metod

Försöken i södra Sverige lades ut för att undersöka harvning och inversmarkberedning vid olika intensitet. Intensitet definierades av tätheten mellan harvspåren, avståndet mellan plantorna och antalet planteringspunkter skapade av inversmarkberedningen.

Studien försökte också besvara om specifik information i digitala kartor kunde förklara en del av tillväxten och överlevnaden. Inga sådana slutsatser kunde dras eftersom det inte gick att se någon effekt av uppskattad markfuktighet eller lutning. Däremot finns där potential för att i framtiden använda mer högupplösta kartor för kartläggning och stöd vid beslutsfattande kring föryngringar.

Mycket vegetation trots hög markstörning

Konventionell markberedning med harv ledde till mer markpåverkan jämfört med inversmarkberedning. Markstörningen ledde däremot inte till några skillnader vad gäller markvegetationens täckning eller naturlig föryngring efter tre växtsäsonger. Detta visade på hur snabbt hyggen i södra Sverige växer igen med ny vegetation och att naturlig föryngring har en betydande roll i föryngringsplaneringen.

Bra planteringspunkt är viktigast

Störst effekt på plantornas tillväxt och överlevnad var planteringspunkten de planterades i. En bra planteringspunkt är därför viktig, men vilken metod som används har inte lika stor betydelse. Därför är det centralt att vara noggrann vid planteringen och skapa flexibilitet för att hantera de risker som plantorna utsätts för.

Plantor i harvspåret eller lägre planteringspunkter hade en bättre överlevnad jämfört med omvända torvor och inverser det torra året 2018. Tillväxten skiljde sig också åt mellan planteringspunkterna, men detta var mer kopplat till de lokala förhållandena där bland annat planteringsår och nederbördsmängd skiljde sig åt mellan lokalerna.

Studien fastslår att flexibilitet och anpassning till lokala förhållanden, så som markfuktighet, nederbördsmängd och andra markförhållanden, är av yttersta vikt. Beslut kring markberedningsmetod bör därför tas med hänsyn till hur mycket markstörning som kan accepteras och att tillgången på bra planteringspunkter säkerställs.

Kort om markberedningsmetoderna

I denna studie behandlades markberedning i både aspekten av kontinuerlig samt punktvis markberedning (Harv och Invers) men också i aspekten planteringsförband. Konventionell harvmarkberedning bedöms som kvadratiskt planteringsförband på 2 x 2 m mellan plantorna och kontinuerliga harvspår. De mer lågintensiva behandlingarna var harvmarkberedning med 6 meter mellan dubbelspåren och antingen 1 eller 2 m mellan plantorna. Inversmarkberedningen hade som mål att skapa antingen 2500 eller 1250 planteringspunkter per hektar.

Nr 32-2022    Publicerad 2022-06-23 12:00
Skogsskötsel
Markberedning
Föryngring
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Erika Olofsson

Linnéuniversitetet

Karin Hjelm

Sveriges lantbruksuniversitet
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.