Gå till:

Nya underlag för livscykelanalys av det svenska skogsbruket

Bild från en avverkning nära Strömsberg, Uppland.
Foto: Lars Wilhelmsson
Vilken effekt får produktionen av förnyelsebara bioråvaror? En ny studie sammanställer data över det svenska skogsbruket, vilket möjliggör mer detaljerade livscykelanalyser.

För att kunna motverka den ökande halten av koldioxid i atmosfären behöver världens länder minska sina utsläpp från fossila kolkällor. En väg att gå är att främja hållbar produktion och användning av biobaserade produkter, i stället för fossila. För att genomföra omställningen på bästa sätt är det därför grundläggande för oss att veta vilka effekter ett byte från ändliga resurser till förnyelsebar bioråvara skulle innebära. I denna fråga är livscykelanalyser (LCA) ett användbart verktyg.

Beräkningar av svenskt skogsbruk

I rapporten ”Datainsamling till underlag för livscykelanalyser (LCA) av det svenska skogsbruket” redovisas bakgrundsdata som är insamlat enligt en branschgemensamma PCR; PCR Basic products from forestry, som är framtagen inom det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation. Syftet var att med PCR Basic products from forestry som bas stegvis presentera de data som insamlats, samt att beskriva hur datainsamlingen har genomförts. Fokus har legat på den svenska skogen och brukandet av den, vilket innebär att processer och antaganden är anpassade för de aktuella förhållandena. Det betyder också att data från rapporten inte bör användas i beräkningar för andra länders skogsbruk, om det inte först klargjorts att förutsättningarna tillåter det.

Insamling av data

Bakgrundsdata har insamlats för tre trädslag; tall, gran och löv, för fyra produkter; timmer, massaved, grot (grenar och toppar) samt brännved. Insamlingen gjordes i fyra regioner; norra Norrland, södra Norrland, Götaland och Svealand. Insamlade data inkluderar såväl allt maskinarbete (inklusive vidaretransporter), som biologisk tillväxt och nedbrytning i de olika delarna av skogslandskapet, från plantering till slutavverkning. Fokus för rapporten ligger på kolflöden, vilket innebär att flöden av näringsämnen, metaller, vatten, samt andra gaser än koldioxid inte behandlas.

De data som presenteras i rapporten är insamlade enligt beräkningsgrunden "annual fullscan approach". Det innebär att samtliga skogliga åtgärder, skogens tillväxt och samtliga signifikanta utsläpp, såväl fossila som biogena, som sker under ett specifikt år används som dataunderlag för det året. Tillvägagångssättet får effekten att den totala påverkan för skogslandskapet kommer att variera mellan år. För att erhålla en jämförbar bild över de aktuella kolflödena har data för år 2016 redovisats, i de fall det varit möjligt.

Slutrapportering inom projekt om varudeklaration av skogens produkter

Rapporten är därtill slutrapportering för projektet ”Hållbar utveckling genom varudeklaration av skogens produkter – ett steg mot gemensam LCA-metodik”, vilket är finansierat av Skogssällskapet. Den data som redovisas bygger vidare på Högbom m.fl, (2020) och har inhämtats och sammanställts av Skogforsk och RISE, i nära samarbete med det projektkonsortium som gemensamt drev projektet ”Hållbarhetskriter och livscykelanalys för skogsbruk” inom BioInnovation.

En steg på vägen mot en samlad bild

Förhoppningen är att detta projekt ska hjälpa till att driva arbetet med att ge en samlad bild av det svenska skogsbrukets miljöpåverkan framåt. Skog är förstås mer än produktion av en råvara, så alla skogens värden kan inte fångas upp i en livscykelanalys. Men genom att räkna på kolflöden får vi en bit i pusslet som hjälper oss att förstå hur skogarna bäst kan förvaltas.

Nr 64-2021    Publicerad 2021-06-11 10:57
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.