Gå till:

Trädens tillväxt – fortfarande en fråga om kväve

Foto: Staffan Jacobson / Skogforsk
Trädens tillväxt efter kvävegödsling är lika stor idag som för 30 år sedan. Det innebär att befintliga funktioner för att förutspå tillväxteffekterna fortfarande stämmer väl överens med verkligheten.

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 1040-2020

Skogsgödsling är en vanligt förekommande skogsskötselmetod. Sammanlagt beräknas mer än två miljoner hektar skogsmark ha gödslats minst en gång sedan verksamhetens start på sextiotalet. Gödslingen bedrivs generellt med en eller två givor på 150 kg kväve (N) per hektar med cirka tio års intervall i slutet av skogsbeståndets omloppstid och ger vanligen en merproduktion på cirka 10–20 kubikmeter per hektar och gödslingstillfälle. Skogsgödsling har föreslagits öka i omfattning för att möta en ökad efterfrågan på skogsråvara bland annat som ersättning för fossila bränslen. Skogsgödsling är även ett effektivt sätt att öka skogens kolinlagring.

Befintliga prognosfunktioner testades

Med hjälp av tillväxtresultat från ett stort försöksmaterial spritt över hela landet tog Skogforsk i början av 1990-talet fram prognosfunktioner för att beräkna tillväxteffekten av kvävegödsling. Dessa prognosfunktioners giltighet har nu testats i dagens skogar. Totalt ingår 22 försök i denna kontrollstudie, 19 tall- och 3 granförsök, med god geografisk och bördighetsmässig spridning.

Med hjälp av regressionsanalys och residualstudier undersöktes i vilken grad variationen i tillväxteffekt kunde förklaras av tillgängliga bestånds- och ståndortsfaktorer.

Genomsnittlig tillväxteffekt

Den genomsnittliga tillväxteffekten för samtliga i analysen ingående försök var 14,9 m3sk per hektar eller 101,8 procent av det förväntade värdet enligt prognosfunktionerna. För tallförsöken var effekten 102,8 procent och för granförsöken 92,0 procent av förväntat värde. Som förväntat fanns skillnader i absoluta och relativa effekter mellan försöken. För de enskilda försöken varierade tillväxteffekten mellan 48 och 155 procent av den förväntade effekten.

Bra överensstämmelse

Resultaten från denna studie indikerar att befintliga prognosfunktioner genomsnittligt ger väntevärdesriktiga effekter av kvävegödsling. På beståndsnivå kommer det alltid att finnas en viss variation i prognosfunktionernas träffsäkerhet, men sammantaget får medelfelen av den genomsnittliga tillväxteffekten av samtliga försök i denna studie betecknas som relativt låg.

Variationen i gödslingsrespons, det vill säga uppmätt effekt i relation till förväntad effekt, kunde inte förklaras med testade bestånds- och ståndortsfaktorer.

Samma nivå som förr

Slutsatsen från denna studie är att tillväxteffekterna efter gödsling med N inte försämrats under senare år. Följaktligen finns därmed inga akuta skäl till att utarbeta nya prognosfunktioner.

Antalet försök i granbestånd, i synnerhet i södra Sverige, i denna studie var dock undermåligt och behöver utökas.

Läs rapporten i sin helhet nedan.

Nr 7-2020    Publicerad 2020-02-13 07:00
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Staffan

Jacobson

Tidigare anställd
 070 - 516 85 47
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.