Gå till:

Skogsmaskiner världen över kör med StanForD 2010

År 2016 hade väldigt få skogsmaskiner StanForD 2010. Idag används den nya standarden i ca 80 procent av de svenska skördarna. Globalt har intresset ökat rejält – även om Sverige leder utvecklingen.

– Det är väldigt roligt att se att det vi har jobbat med och funderat så mycket på nu är implementerat och ger stora förbättringar både vad gäller effektivitet och kvalitet på styrningen av maskinerna, säger John Arlinger på Skogforsk.

Nyckel till ökad digitalisering

Skogforsk har varit ansvarig för utvecklingen av StanForD 2010 tillsammans med finska Metsätheo och de stora globala tillverkarna av skogsmaskiner. En orsak till det stora intresset är att den nya standarden behövs för att kunna öka digitaliseringen.
– För att olika arbetsmoment och beräkningar ska kunna digitaliseras så måste olika parametrar vara standardiserade. För stock- och stamdata i flödet från stående träd till industri är StanForD 2010 nyckeln som öppnar för effektivare styrning och logistik, säger John Arlinger.

Vilka fördelar ger standarden?

Den kanske mest konkreta förbättringen som StanForD 2010 inneburit är att det numera går väldigt snabbt att ändra i maskinernas styrning. Det har man nytta av till exempel när industrierna vill ändra sina produktmixar, som till exempel längdfördelningen på timret.
– Då vill man fort ställa om maskinerna så att de kapar stockarna efter de förändrade önskemålen. En sådan omstyrning av alla maskiner kunde tidigare ta upp till en månad. Nu kan det i bästa fall göras inom några minuter. Det handlar om 2–3 knapptryckningar i maskinen och sedan är det bara att köra vidare, säger John Arlinger. 

Mer detaljerad rapportering

En annan förbättring är att rapporteringen blivit mycket mer detaljerad och standardiserad. Tidigare fick man bara fram att man avverkat ett visst antal kubikmeter timmer och ett visst antal kubikmeter massaved. I den nya standarden rapporteras varje stock och träd för sig.
– Det gör att vi kan återuppbygga skogen och följa precis vad som händer. Vi kan se vad det är för stockar som ligger ute i skogen, från vilket träd de kommer och var de ligger, säger John Arlinger.

Dessa data kan användas för att planera produktionen bättre. De kan också användas för att till exempel följa upp och dokumentera avverkningar.
– En ny spännande möjlighet till utveckling som vi ser med StanForD 2010 är att kunna använda data till digitaliserad spårbarhet av stockar från stående träd till industrigrind. Visionen är då att bara jobba med standarddata och spåra stockar utan fysisk märkning, säger han.

Global standard

StanForD 2010 har inte funnits i skogsmaskinerna så länge. Tittar man bara tillbaka fyra år så var det väldigt få maskiner som använde standarden.
– Idag däremot jobbar kanske 80 procent av skördarna och 30 procent av skotarna med StanForD 2010. Internationellt sett har vi med oss alla stora maskintillverkare i Norden, där den största andelen av kortvirkesmaskinerna, skotare och skördare, tillverkas. Vi har även med oss en av de största nordamerikanska maskintillverkarna, en organisation i Nya Zeeland/Australien och irländska stadsskogsbruket. Vi har dessutom aktörer från Sydamerika, Ryssland, Baltikum och övriga Europa som är intresserade, men de är inte officiella medlemmar i nuläget, säger John Arlinger.

Han tror att det stora globala intresset har att göra med just den möjlighet till digitalisering som StanForD 2010 skapar.

Viktigt med dialog

Att det finns ett globalt intresse är viktigt, bland annat för att man ska kunna fortsätta vara med och påverka utvecklingen.
– Det finns idag inga konkurrerande standarder. För att det ska förbli så gäller det att vi lyssnar på de behov aktörerna på andra marknader har och att vi för en dialog med dem. Annars kommer de att göra en annan standard eller frångå standarden. Då minskar vårt inflytande över hur systemet vidareutvecklas, säger han.

Anpassning för helstamsmetoden

Ett utvecklingsområde framåt handlar till exempel om att anpassa standarden för andra skogsmaskiner än skördare och skotare.
– I Sverige kör vi kortvirkesmetoden, alltså vi fäller träden, kapar stockarna i skogen och transporterar sedan stockarna. I många andra delar av världen kör man helstamsmetoden, det vill säga man fäller hela träden och tar ut hela träden. Vi jobbar på att även maskiner för helstamsavverkning ska ingå i standarden, säger han.

– Detta kanske låter som lite konstigt att föra in i en standard som är främst utvecklad för skördare och skotare, fortsätter han. Men samtidigt ger det oss mycket kunskaper och ideer hur man kan göra saker på ett annat sätt. Det upplever vi i många fall som väldigt intressant och ögonöppnande.

Framtida molnlösning

Ett annat område som man tittar på är att få åtkomst till data på ett mer flexibelt sätt, där maskintillverkarna har en molnlösning istället för programvaror ute i varje maskin.
– Det handlar både om enkelhet och säkerhet. Man vill slippa installera programvaror ute i maskinerna som i värsta fall kan ha virus. Det är också onödigt att datorerna blir belastade med okända programvaror som gör att de inte fungerar lika bra, avslutar John Arlinger.

Nr 62-2020    Publicerad 2020-10-20 15:31
Teknik & maskinarbete
Programvaror
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.