En ny rapport från Skogforsk visar att skogsvårdsföretag har svårt att rekrytera personal. Krångliga myndighetsregler, den svaga kronan, språksvårigheter och kompetensbrist är faktorer som påverkar.
Resultaten kommer från en intervjustudie som omfattar tio svenska skogsvårdsföretag.
Tidigare år har det varit väldigt lätt att rekrytera folk och ansökningarna har varit många. Men under de senaste tio åren har skogsvårdsföretagen märkt att det blir allt svårare att rekrytera säsongsanställd personal för plantering och röjning. Nästan uteslutande all personal rekryteras från utlandet. Merparten kommer från EU-länder men cirka 15 procent av dessa kommer från länder utanför EU.
Valutaeffekt
En stor bidragande faktor är den svaga svenska kronan. I takt med att kronan tappat i värde mot utländska valutor, så har reallönerna inte hängt med i utvecklingen och företagen kan inte betala de löner som krävs för att rekrytera rätt personal. De som åker till Sverige och jobbar, och som tidigare tjänat bra jämfört med vad de skulle ha tjänat i sina hemländer, får nu mindre kvar i plånboken.
Skogsvårdsföretagen har också märkt att både den skogliga kompetensen, och förståelsen för det tunga arbete som jobbet kräver, har minskat. Konkurrensen från andra branscher, inte bara i Sverige utan även i övriga EU-länder, med bland annat högre löner gör också att många väljer bort skogsvårdsjobben.
Myndigheternas (Skatteverket, Migrationsverket och Försäkringskassan) långa handläggningstider och åtstramande regelverk, socialförsäkringsfrågan samt skattefrågor är också en försvårande orsak för att rekrytera och behålla personal.
Krångligt med personal utanför EU
För skogsvårdsbolagen med anställda från icke EU-länder blir det ännu krångligare. För att arbeta i Sverige måste personalen ha arbetstillstånd och lämpliga försäkringar. Att få arbetstillstånd blir en ekonomisk fråga eftersom ansökan kostar och det är en tidskrävande process. Dessutom måste de ha sjukvårdsförsäkringar som kan vara ekonomiskt betungande.
Nya skatteregler med höjd skatt gjorde att många säsongsanställda valde att avbryta sin anställning under säsongen 2018. För skogsvårdsföretagen medför personalbristen att de måste tacka nej till jobb och att de har svårare att behålla sin personal både under säsong och från ett år till ett annat. Det medför att personalomsättningen ökar och därmed tillkommer ytterligare ökade kostnader i form av bland annat ökat behov av introduktion och fler utbildningstillfällen för ny personal.
För att råda bot på personalbristen krävs förändringar. Skogvårdsföretagen skulle vilja jobba med längre avtal för att lättare kunna planera bemanningen över en period på flera år. Detta skulle i sin tur kunna leda till att skogsvårdsföretagen kan erbjuda personalen längre arbetsperioder till exempel under hösten och vintern. Dessutom kan företagen jobba med sina mjuka värden. Att skapa trivsel och en attraktiv arbetsplats är viktigt för att behålla och kanske locka till sig fler personer år efter år.
Enklare regler behövs
Ansökningsprocessen för arbetstillstånd och socialförsäkring måste göras enklare och snabbare för folk från icke EU-länder, eftersom flertalet personer i framtidens skogsvårdsjobb troligen rekryteras från dessa länder.
Vidare skulle bättre förståelse, förenklade ansökningsprocesser och kortare handläggningstider hos myndigheterna förbättra situationen. Detta skulle troligen vara enklare att uppnå genom samverkan mellan skogsvårdsföretagen och myndigheterna.
En annan slutsats man kan dra är att svårigheterna att rekrytera skogsvårdspersonal bör kunna leda till teknikutveckling för mekaniserad plantering och röjning. Behovet är troligen störst inom plantering eftersom flera skogsvårdsföretag i studien åtar sig fler röjningsuppdrag på bekostnad av antalet planteringsuppdrag.
