Gå till:

Skottskogsbruk med Salix gav mest på nedlagd åkermark – under de första åren

Skottskogsbruk med Salix gav mest biomassa de första åren i ett trädslagsförsök på nedlagd jordbruksmark. För samtliga sex trädslag ökade tillväxten starkt under den senare delen av försöksperioden.

Detta är en sammanfattning av en artikel publicerad i Forestry.

Försöket omfattar fem lokaler från Västerbotten i norr till Skåne i söder. På varje lokal finns sex olika trädslag: hybridasp, poppel, lärk, vårtbjörk, gran och Salix. Resultaten visar att Salix som planterats tätt (cirka 15 000 sticklingar per hektar) för skottskogsbruk haft den högsta produktionen efter åtta till nio år. På lokalen i Skåne var produktionen drygt 90 ton TS (torrsubstans) per hektar efter åtta år och på den näst sydligaste lokalen, i Västergötland, hamnade produktionen på lite över 64 ton efter åtta år.

Normala förband

Övriga trädslag planterades på ett konventionellt sätt med 1 500–2 000 plantor per hektar. Lärken planterades som hybridlärk på de södra lokalerna och har där visat god inledande tillväxt på 45 ton TS per hektar efter 8 år. Granen, liksom den sibiriska lärken på de två nordliga lokalerna, har startat långsamt. Hybridasp, poppel och vårtbjörk har producerat på en hög nivå på vissa lokaler, poppel och hybridasp framförallt i norr och vårtbjörk på den sydligaste lokalen i Skåne. Medeltillväxten ökade starkt för samtliga trädslag från de första 4–5 åren till de därefter följande 4 åren.

Kolsänka

Beskogning av jordbruksmark är ett sätt att erhålla vedbiomassa för olika ändamål och samtidigt kunna binda kol och motverka den pågående ökningen av koldioxid i atmosfären. Det aktuella trädslagsförsöket anlades med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten och anlades av Skogforsk i samarbete med SLU.

 

Läs fördjupning

Försöksupplägg

De fem försökslokalerna (tabell 1) valdes så att de representerar en medelgod jordbruksmark för respektive latitud. För att möjliggöra en god jämförelse mellan trädslagen valdes bästa tillgängliga odlingsmaterial för respektive trädslag och region (tabell 2), samtidigt som plantorna sattes i fyra block per lokal där trädslagets position i blocket slumpades ut. De sex trädslagen valdes så att de ska kunna användas över stora delar av Sverige. Den enskilda trädslagsparcellen är ungefär 40 x 40 meter där de inre 30 x 30 metrarna används för mätning. Lokalerna förbereddes genom plöjning, harvning och kemisk ogräsbekämpning.

Skärmklipp_Tabell1_B.jpg

Skärmklipp_Tabell2_B.jpg

Salix snabb men känslig

De tätplanterade Salix-ytorna uppvisade höga tillväxtsiffror på de sydligare lokalerna (figur 2), både under den första 4–5 årsperioden och den därefter följande 4-årsperioden (figur 3). På de nordliga lokalerna drabbades Salix-klonen Gudrun av bladrost varpå de flesta plantorna dog och ytorna kunde sedan inte nyttjas vidare.

Det var en avsevärd produktionshöjning under den senare 4-årsperioden (period 2) jämfört med den tidigare (period 1) för samtliga trädslag och tillväxten var generellt sett högre på de sydliga lokalerna (figur 3).

Resultat som sticker ut är att hybridlärken uppvisade en hög tillväxt i Svalöv och Länghem under period 2 samtidigt som den visade sig vara känslig för både våta och torra förhållanden. Hybridasp och poppel var de dominerande trädslagen under samma period i Bjästa och Lövånger. Tillväxten hos gran och sibirisk lärk var långsam inledningsvis.

Poppel och hybridasp sköt i höjden

Höjdtillväxten under de första 8–9 åren var kraftigast hos poppel och hybridasp där övre höjden (medeltal av 100 grövsta träden per hektar eller motsvarande) nådde 9,9–10,8 meter respektive 9,2–11,5 meter över de olika lokalerna.

 

Beskogning_Akermark_2_B.jpeg


 

 

Figur 2. Producerad biomassa under de första 8–9 åren av trädslagsförsöket för respektive trädslag och lokal. Nyköpingslokalen omplanterades 2012 och hade inte uppnått 8 års ålder. Salix-ytorna på de nordliga lokalerna utgick efter 5 år. Olika bokstäver innebär signifikanta skillnader mellan trädslag för respektive lokal.

Beskogning_Akermark_Figur_3_färg_B.jpg

Figur 3 a) Medeltillväxt för olika trädslag och lokaler under de första 4–5 åren, b) respektive de senare 4 åren. Olika bokstäver innebär signifikanta skillnader mellan trädslag för respektive lokal.

 

Sammanfattningsvis visar den här studien att olika trädslag med olika skötselsystem kan användas för hög produktion av biomassa på övergiven jordbruksmark. Det finns stora områden med jordbruksmark som är tillgängliga för andra ändamål än odling av jordbruksgrödor, åtminstone tillfälligt, och om de beskogas bör de planteras med bästa möjliga strategi med lämpliga trädslag.

Hög potential i början

Studien visade att den tidiga tillväxtpotentialen är hög, men produktionsskillnader kunde ses mellan olika trädslag på de olika lokalerna. En möjlig anledning till detta är inverkan av latitud. Vid val av trädslag bör man använda arter, som kan anpassa sig till ett framtida klimat, bland annat för att minska risken för angrepp av skadegörare. Man bör till exempel beakta hur många kloner som ska användas. I det här försöket gav en enda klon en omfattande plantavgång i norra Sverige.

Nr 8-2020    Publicerad 2020-02-13 10:40
Förädling & plantor
Skogsskötsel
Föryngring
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Reimo Lutter

SLU och Estonian University of Life Sciences
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.