Gå till:

Torr sommar gav fler plantor med dubbeltopp

Foto: Karl-Anders Högberg, Skogforsk
Sommaren 2018 ledde till en ökad andel plantor med dubbel- och flertopp, visar Skogforsks inventering. Resultatet är oroande, dock vet man inte hur mycket den framtida stamkvaliteten påverkas.

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 1015-2019.

Inventeringar under hösten 2018 visade att andelen plantor med dubbel- eller flertopp var klart högre än på våren 2018. Höstinventeringens nivå låg på 16,8 procent, att jämföra med vårens 4 procent. Olika objekt och olika förrättningsmän är faktorer som kan ha förstärkt skillnaden mellan inventeringarna, men den är så pass stor att slutsatsen ändå blir att sommaren på något sätt har påverkat. Resultatet får betecknas som oroande även om det är osäkert hur stor påverkan störningarna får på stamkvaliteten på längre sikt.

Baserat på höstinventeringen verkar många knoppar i toppskottets knoppkrans hänga samman med en ökad risk för bildning av dubbeltopp. Prolepsis var också vanligare hos plantor med dubbeltopp i höstinventeringen. Knoppantal och prolepsis kan alltså tolkas som riskfaktorer för bildande av dubbeltopp på tallplantorna.

Viltbetningens roll i tillväxtstörningarna är svårtolkad. Det finns troligen plantor där dubbeltopp orsakats av viltbetning, men detta räcker inte som enda förklaring. Det är vidare osannolikt att förekomst av proleptiska skott och antal knoppar i knoppkransen har samband med viltbetning.

Geografiska mönster har inte kunnat ses och markens fuktighet har inte visat sig påverka förekomst av dubbeltopp. Det är vidare osannolikt att det förädlade materialet är orsaken till störningarna.

Planterade plantor verkar ha en högre sannolikhet att bilda dubbeltopp jämfört med sådda eller naturligt föryngrade plantor. Det kan vara kopplat till en högre tillväxt för planterade plantor men kan inte säkert utläsas av det här materialet, då det inte finns löpande tillväxtsiffror och åldern på naturligt föryngrade plantor är osäker.

Vad är då orsaken till tillväxtstörningarna? Det går inte att utifrån den här undersökningen ge något entydigt svar, men kanske ändå några ledtrådar finns. Att väder och klimat på något sätt påverkar är troligt. Den extremt torra sommaren 2018 gör att torka ligger nära till hands som en påverkande faktor. Lokala skillnader kan tyda på någon okänd skadegörare som är ojämnt spridd i landskapet. Brist på något näringsämne kan vara ett tänkbart spår, till exempel borbrist som man vet kan ge dessa effekter. Det är inte osannolikt att två eller flera faktorer samspelar. Till exempel skulle en brist på något näringsämne kunna bli mer uttalad under torra förhållanden eller att skadegörare gynnas av extrem väderlek.

Ytterligare studier och experiment är nödvändiga för att söka svaret på varför tillväxtstörningarna uppträder.

Läs rapporten i sin helhet nedan.

Nr 25-2019    Publicerad 2019-05-06 07:00
5 Kommentarer
Läs mer
Författare

Karl-Anders

Högberg

Tidigare anställd
 070 - 371 59 85
Kommentarer (5)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.
Henrik Andersson  5 år sedan
Ok, kan ju vara intressant att göra en studie på ungskog också! Där jag har störst problem är på en något för bördig ståndort för tall men pga mycket röta i granen som avverkades och hög granandel på fastigheten i övrigt valde jag tall på hela ytan. Planterat hösten 2015 med proveniens Gotthardsberg. Behöver ni fler provytor så är ni välkomna. Har även en plantering från hösten 2014 fast på typisk tallmark men med samma proveniens. Båda är årligen behandlade med Trico så inga betesskador. Beläget i södra Halland ganska nära Tönnersjöhedens försökspark.
Karl-Anders Högberg, Skogforsk  5 år sedan
Vi studerar än så länge bara föryngringar som är 4 år eller yngre. Om problemet finns också senare i utvecklingen vet jag inte. Det har inte kommit in någon rapport om störningar i ett senare skede.
Henri Andersson  5 år sedan
Hej, har ni även sett fenomenet på ungskog? Så länge plantorna är under 2 m kan man göra ngt åt det även om det är extremt tidsödande. Ännu värre om även ungskog drabbats.
Karl-Anders Högberg, Skogforsk  5 år sedan
Hej, Henrik! Det verkar som problemen med skottbildningen fortsätter. Och tyvärr har jag inget svar på varför. Tallskottvecklaren har varit aktiv både i fjol och i år men då dör toppskottet i ett tidigt stadium vilket inte stammer med din iakttagelse om att toppskottet är intakt och invintrat, men kort i förhållande till sidoskotten. Sommaren 2018 var extrem och det har förmodligen gett konsekvenser för plantorna men på vilket sätt är inte känt. Vi har lagt ut experiment med olika behandlingar under året och på några objekt följer vi skottutvecklingen mer intensivt. Självföryngringar drabbas generellt mindre men det finns exempel där störningarna är påtagliga. Fortfarande är många orsaker tänkbara men ingen är invändningsfri.
Henrik Andersson  5 år sedan
Hej, ser att det fortsätter i stor omfattning även detta året. Plantor som drabbats förra årets skjuter flera skott på dom dubbla topparna i år. Plantor som inte drabbades förra året har drabbats i år. Vanligast är 2-3 skott som har skjutit några cm förbi det invintrade toppskottet som sitter inklämt i centrum. Ser nästan ingenting på självföryngrat.