Gå till:

Busktallar även i västra Småland

Inventeringar visar att onormala skottbildningar förekommer även i västra Småland. Experiment med bland annat borberikad gödsling pågår för att försöka lösa gåtan.
Foto: Karl-Anders Högberg
Andelen tallplantor med dubbel- eller flertopp är fortfarande oroande hög, visar inventeringar. Dessutom påträffas fenomenet även i västra Småland. Några klara mönster utkristalliserar sig inte.

Det senaste året har forskare på Skogforsk följt utvecklingen i tallföryngringar i östra Götaland. Inga större förändringar upptäcktes i återinventering efter sommaren 2018 av objekt i Södras traktbas. Däremot blev dubbeltoppsfrekvensen betydligt högre på Sveaskogs marker.

I den senaste inventeringen från våren 2019 undersöktes även föryngringar i västra Småland. Frekvensen plantor med dubbeltopp var hög också här och jämförbar med resultaten på Sveaskogs objekt i östra Götaland, det vill säga kring 17 procent. Förekomst av proleptiska skott (skott som skjuter under sensommar och höst) och plantor med många knoppar var också i linje med objekten hos Sveaskog i östra Götaland.

Det här vet vi om tallmysteriet

Avsaknaden av mönster gör att fältet fortfarande är fritt för spekulationer om vad som är orsaken. Den extrema sommaren 2018 kan ha spelat en roll, men på vilket sätt är oklart. Det här vet vi än så länge:  

Viltbetning. Viltbetning kunde konstateras i en del fall, men många plantor där plantan var oskadad av vilt hade ändå tillväxtstörningar.

Naturlig föryngring/plantering. Naturligt föryngrade plantor har lägre men inte extremt mycket lägre frekvens dubbeltopp. Däremot verkar det som om benägenheten att skjuta proleptiska skott är större för planterade plantor.

Geografi/markfuktighet. Spridningen mellan objekt var stor, från noll procent plantor med dubbeltopp till över 30 procent. Trots detta har inget mönster kunnat påvisas som kan förklara skillnaderna. Till exempel har inget samband mellan dubbeltoppsfrekvens och kustnärhet kunnat påvisas, inte heller mellan dubbeltoppsfrekvens och markfuktighet.

Olika inventeringsresultat. Rapporterad dubbeltoppsfrekvensen skiljer sig mellan Södras och Sveaskogs objekt. Olika förrättningspersoner kan ha gjort olika bedömningar. Till exempel kan flera korta och jämnhöga men spridda skott ha bedömts som ´ej dubbeltopp´, men plantan har ändå ett buskigt utseende. Å andra sidan kan bedömningen ha glidit åt andra hållet om buskigheten vägts in i kriteriet. En rimlig uppskattning av den generella dubbeltoppsförekomsten ligger någonstans mitt emellan, det vill säga cirka tio procent.

Experiment för att lösa gåtan

Förutom att fortsätta bevaka utvecklingen har fältexperiment startats och ytterligare datainsamling görs för att försöka ta reda på vad som hänt.

Bor- och fungicidbehandling. Under 1970-talet upptäcktes att gödsling med enbart kväve kunde orsaka skador på trädens tillväxtpunkter. Följden blev att träden kunde få flera toppar. I ett parcellförsök i en två år gammal plantering testas därför gödsling med borberikat gödselmedel. Dessutom testas behandling med fungicid för att kontrollera om någon skadesvamp, som yttrar sig i onormal skottbildning, ligger bakom problemen.

Insekticidbehandling. I provytor på två objekt, planterade 2019, följs plantorna upp vid flera tillfällen under året. På respektive objekt finns en provyta med och en utan insekticidbehandlade plantor.

DNA-analys. Prover från plantor med och utan tillväxtstörningar kommer att DNA-analyseras med syfte att söka efter svamp eller virus som kan tänkas ligga bakom störningarna.

 

Nr 76-2019    Publicerad 2019-11-27 11:00
Skogsskötsel
Föryngring
Skogsskador
0 Kommentarer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.