Beskrivning av försöket
I Snogeholm, Skåne, avverkades ett 12-årigt hybridaspbestånd vintern 2008/2009. I samband med avverkningen togs den första omgången markprover. Efter åtta års tillväxt av rotskott med tre olika skötselstrategier med varierande omloppstider (4, 8 och 16 år) insamlades den andra omgången markprover. Försöket är indelat i fyra block och varje block innehåller samtliga tre slumpmässigt utplacerade skötselstrategier, vilket ger 12 försöksytor totalt. Markproverna togs med en markkarteringsborr och varje försöksyta provtogs på 20 slumpmässigt placerade punkter, eftersom markens näringsförråd ofta varierar i terrängen. Proven på mineraljorden delades upp i två djupnivåer, 0–15 och 15–30 cm, och analyserades på innehållet av näringsämnen. Markens volymvikt bestämdes också.
Producerad och uttagen vedbiomassa
De olika skötselstrategierna innebar att biomassa togs ut vid olika tidpunkter och i olika stor mängd, vilket visas i Tabell 1. Eftersom studien pågått i 8 år har försöksytorna med 16-årig omloppstid endast nått halvvägs av den totala tiden vid den här utvärderingen. Produktionen av vedbiomassa har varit ungefär lika stor för alla omloppstider, 87–98 ton per ha (inga signifikanta skillnader). Däremot har en större mängd vedbiomassa tagits ut på försöksytorna med 4- och 8-års omloppstid eftersom två respektive en hel rotationsperiod genomförts.
Tabell 1. Uttagen och kvarstående biomassa efter 8 år i hybridaspförsök med olika skötsel och omloppstid. Den gallrade biomassan lämnades kvar på ytorna med 16-årig omloppstid.
Omloppstid |
Åtgärd |
År |
Ålder (år) |
Biomassa (ton per ha) |
4 år |
Skörd |
2012 |
4 |
45,8 |
|
Skörd |
2016 |
4 |
52,5 |
|
Totalt uttag |
|
|
98,3 |
8 år |
Skörd |
2012 |
4 |
25,5 |
|
Skörd |
2016 |
8 |
67,1 |
|
Totalt uttag |
|
|
92,6 |
16 år |
Skörd |
2010 |
2 |
17,8 |
|
Gallring |
2012 |
4 |
15,8 |
|
Kvarstående |
2016 |
8 |
53,6 |
|
Uttag, gallring och kvarstående
|
|
|
87,2 |
Markeffekter
De olika skötselstrategierna och omloppstiderna har hittills inte medfört någon markant skillnad i markens förråd av kol och mineralnäring eller pH (Tabell 2). Det är emellertid viktigt att följa utvecklingen i den tidigare åkermarken även framöver, eftersom hybridaspen växer snabbt och uttag av biomassa och därmed näringsämnen sker upprepat och med korta intervall. Kol-kvävekvoten, som är ett mått på bördighet, var fortfarande i samma storleksordning som åkermark i medeltal i Sverige, medan pH var jämförelsevis något lägre. I försöket var pH oförändrat mellan provtagningstidpunkterna.
Tabell 2. Markens förråd av kol (C), kväve (N), fosfor (P), kalium (K), kol-kvävekvot (C/N) samt pH efter 8 år i hybridaspförsök med olika skötsel och omloppstid.
Omloppstid |
Förråd i mark till 30 cm djup (Mg ha-1)
|
pH |
|
C |
N |
P |
K |
C/N |
0–15 cm |
4 år |
64,7 |
5,35 |
0,500 |
0,417 |
12,2 |
5,6 |
8 år |
54,8 |
4,47 |
0,570 |
0,437 |
12,3 |
5,5 |
16 år |
65,9 |
5,44 |
0,477 |
0,489 |
12,2 |
5,8 |
I samtliga skötselstrategier kunde en ökning av ammoniumkväve, kalium och magnesium ses i det övre markskiktet, medan till exempel fosfor var oförändrat (Figur 1). Ökningen av dessa näringsämnen tyder på ett upptag av trädens rotsystem från djupare markskikt och återförsel till ytligare skikt via nedbrytning av bladförnan. Detta är en relativt vanlig effekt vid återbeskogning av åkermark. Däremot har tidigare studier visat att åkermarkens koncentration och förråd av fosfor kan minska vid återbeskogning.
Figur 1. Utvecklingen av koncentrationer av kalium (K) och fosfor (P) i det övre markskiktet (0–15 cm) i bestånd med olika skötsel av rotskott från hybridasp. Varje symbol visar koncentrationer vid behandlingsstart och efter 8 års skötsel. Den streckade diagonalen visar det oförändrade läget.