Gå till:

Viktigt att ha koll på marken i snabbväxande hybridaspbestånd

Foto: Lars Rytter, Skogforsk
Försök pågår där olika skötselstrategier för rotskottuppslag av hybridasp testas. En uppföljning av hur marken påverkas är viktig ur både produktions- och miljösynpunkt.

Hybridasp växer snabbt och föryngrar sig med ett tätt uppslag av rotskott efter avverkning. Mellan 50 000–100 000 rotskott per hektar kan produceras. I södra Sverige pågår ett experiment med skötselstrategier där tre olika omloppstider för rotskottuppslag utvärderas.

Tittar på näringsstatus och kolförråd

För att få en uthållig produktion i flera generationer är det viktigt att markens näringsstatus bibehålls. Ur miljösynpunkt är det också angeläget att markens kolförråd inte påverkas negativt av plantering eller skötsel, så att stora mängder kol frigörs till atmosfären. Hybridaspen i experimentet är planterad på nedlagd åkermark. Det gör det också möjligt att öka kolinlagringen i marken, eftersom många års odling av årsgrödor har minskat markens ursprungliga kolförråd. 

Markprov ger svar

I denna studie insamlades markprov i samband med avverkning av det tidigare beståndet samt efter 8 års rotskottillväxt, det vill säga halvvägs in i studien, som planeras pågå i 16 år. Resultaten visade att de olika omloppstiderna på 4, 8 och 16 år hittills inte gett någon skillnad i påverkan på markens förråd av kol och mineralnäring eller pH. Den totala produktionen av vedbiomassa under de första 8 åren skilde sig heller inte åt för de olika omloppstiderna. Däremot var skillnaderna i uttagen biomassa och därmed i näringsuttag stora, vilket kan komma att påverka markens näringsförråd i framtiden. Gemensamt för skötselstrategierna noterades en ökning av ammoniumkväve, kalium och magnesium i det övre markskiktet, vilket tyder på omfördelning i markprofilen genom upptag av trädens rotsystem och återförsel via nedbrytning av bladförna.

Läs fördjupning

Beskrivning av försöket

I Snogeholm, Skåne, avverkades ett 12-årigt hybridaspbestånd vintern 2008/2009. I samband med avverkningen togs den första omgången markprover. Efter åtta års tillväxt av rotskott med tre olika skötselstrategier med varierande omloppstider (4, 8 och 16 år) insamlades den andra omgången markprover. Försöket är indelat i fyra block och varje block innehåller samtliga tre slumpmässigt utplacerade skötselstrategier, vilket ger 12 försöksytor totalt. Markproverna togs med en markkarteringsborr och varje försöksyta provtogs på 20 slumpmässigt placerade punkter, eftersom markens näringsförråd ofta varierar i terrängen. Proven på mineraljorden delades upp i två djupnivåer, 0–15 och 15–30 cm, och analyserades på innehållet av näringsämnen. Markens volymvikt bestämdes också.

Producerad och uttagen vedbiomassa

De olika skötselstrategierna innebar att biomassa togs ut vid olika tidpunkter och i olika stor mängd, vilket visas i Tabell 1. Eftersom studien pågått i 8 år har försöksytorna med 16-årig omloppstid endast nått halvvägs av den totala tiden vid den här utvärderingen. Produktionen av vedbiomassa har varit ungefär lika stor för alla omloppstider, 87–98 ton per ha (inga signifikanta skillnader). Däremot har en större mängd vedbiomassa tagits ut på försöksytorna med 4- och 8-års omloppstid eftersom två respektive en hel rotationsperiod genomförts.

Tabell 1. Uttagen och kvarstående biomassa efter 8 år i hybridaspförsök med olika skötsel och omloppstid. Den gallrade biomassan lämnades kvar på ytorna med 16-årig omloppstid.

Omloppstid Åtgärd År Ålder (år) Biomassa (ton per ha)
4 år Skörd 2012 4 45,8
  Skörd 2016 4 52,5
  Totalt uttag     98,3
8 år Skörd 2012 4 25,5
  Skörd 2016 8 67,1
  Totalt uttag     92,6
16 år Skörd 2010 2 17,8
  Gallring 2012 4 15,8
  Kvarstående 2016 8 53,6
 

Uttag, gallring och kvarstående

    87,2

 

Markeffekter

De olika skötselstrategierna och omloppstiderna har hittills inte medfört någon markant skillnad i markens förråd av kol och mineralnäring eller pH (Tabell 2). Det är emellertid viktigt att följa utvecklingen i den tidigare åkermarken även framöver, eftersom hybridaspen växer snabbt och uttag av biomassa och därmed näringsämnen sker upprepat och med korta intervall. Kol-kvävekvoten, som är ett mått på bördighet, var fortfarande i samma storleksordning som åkermark i medeltal i Sverige, medan pH var jämförelsevis något lägre. I försöket var pH oförändrat mellan provtagningstidpunkterna.

Tabell 2. Markens förråd av kol (C), kväve (N), fosfor (P), kalium (K), kol-kvävekvot (C/N) samt pH efter 8 år i hybridaspförsök med olika skötsel och omloppstid.

Omloppstid Förråd i mark till 30 cm djup (Mg ha-1)
pH
  C N P K C/N 0–15 cm
4 år 64,7 5,35 0,500 0,417 12,2 5,6
8 år 54,8 4,47 0,570 0,437 12,3 5,5
16 år 65,9 5,44 0,477 0,489 12,2 5,8

 

I samtliga skötselstrategier kunde en ökning av ammoniumkväve, kalium och magnesium ses i det övre markskiktet, medan till exempel fosfor var oförändrat (Figur 1). Ökningen av dessa näringsämnen tyder på ett upptag av trädens rotsystem från djupare markskikt och återförsel till ytligare skikt via nedbrytning av bladförnan. Detta är en relativt vanlig effekt vid återbeskogning av åkermark. Däremot har tidigare studier visat att åkermarkens koncentration och förråd av fosfor kan minska vid återbeskogning. 

Figur 1. Utvecklingen av koncentrationer av kalium (K) och fosfor (P) i det övre markskiktet (0–15 cm) i bestånd med olika skötsel av rotskott från hybridasp. Varje symbol visar koncentrationer vid behandlingsstart och efter 8 års skötsel. Den streckade diagonalen visar det oförändrade läget.

Nr 69-2018    Publicerad 2018-10-31 07:00
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Rose-Marie Rytter

Rytter Science
 073-980 16 83

Lars

Rytter

Tidigare anställd
 070 - 560 04 05
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.