https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2018/svenska-fagelbarstrad-ger-bra-underlag-for-odlingsmaterial/
En ny studie ger stöd för att förädlingen av fågelbär kan baseras på träd valda i svenska bestånd. Resultaten visar också att plantor från fröplantagen i Snogeholm kan användas för hela södra Sverige.
Artikeln är en sammanfattning av en vetenskaplig artikel publicerad i Annals of Forest Science.
Fågelbär (Prunus avium), är ett ädellövträd som förekommer sporadiskt i Götaland och södra Svealand. Den är sällan naturligt beståndsbildande utan förekommer främst i blandning med andra lövträd och i hagmarker. Den kallas även för vildkörsbär, sötkörsbär och skogskörsbär. Trädslaget används bland annat till möbler.
Genetisk diversitet är av stor betydelse för trädens långsiktiga utveckling och anpassning till nya växtförhållanden. Det har nu fått extra uppmärksamhet på grund av den pågående klimatförändringen. I perifera trädpopulationer, som är avskilda från trädslagets normala utbredningsområde, finns risk att den genetiska diversiteten minskar.
Det är bakgrunden till en studie där fågelbärets potential att anpassas till lokala förhållanden utvärderats. Materialet kommer från avkommor av 93 plusträd i fröplantagen Snogeholm. Plusträden är utvalda på 43 olika platser inom 45 mils avstånd i södra Sverige, det vill säga i den nordligare delen av fågelbärets utbredning i Europa. Studien omfattar tre försök med samma material, som planterades 2004 i Danmark och Sverige (Skåne och Östergötland).
Studien visade att det inte fanns några tecken på att det skett en lokal anpassning. Plusträd från norra Götaland växte lika bra i det sydliga som i det nordliga försöket och vice versa, det vill säga sydliga plusträd växte bra i norr. Det saknades även samband mellan tillväxtstart på våren (vårfenologi) och tillväxt, alltså en tidig eller sen start på våren var inte kopplad till vare sig dålig eller bra tillväxtkapacitet. Vidare var de genetiska sambanden mellan de tre försöken relativt starka, det innebär att rangordningen mellan plusträden var ungefär densamma. Det betyder att det går att använda fröplantagen över ett stort geografiskt område.
Studien visade också att den genetiska variationen generellt sett var stor mellan familjerna (plusträdens avkommor) och det syntes ingen tendens till att den genetiska variationen var lägre för de plusträd som valdes i norr jämfört med de mer sydliga.
Det finns således inget som tyder på att den genetiska diversiteten har reducerats i samband med fågelbärets utbredning från söder till norr, vilket sannolikt är kopplat till fågelbärets relativt sett sena invandring till Skandinavien.
Blommande fågelbärsträd.
Fakta om fågelbär
Fågelbär är ljuskrävande och växer bäst på näringsrika och väldränerade marker. I planteringar med sikte på kvalitetstimmer är omloppstiden i södra Sverige cirka 70 år. Virket används främst till möbler och inredningsmaterial. Det har en mörk vacker ådring och kallas ibland för svensk teak och är ett alternativ till tropiska trädslag. Viss skogsträdsförädling har gjorts med fågelbär i Sverige. Bland annat finns det en fröplantage i Snogeholm, Skåne. Den utgörs av ympar från omkring 100 fågelbär valda i södra Sverige. Trädens avkommor är testade vilket gör det möjligt få ännu bättre plantor genom att skörda frö enbart från de 30 procent bästa träden.
