Så genomfördes studien
Målet har varit att kartlägga skogsentreprenörers möjligheter vid användning av drönare samt att identifiera prioriterade utvecklingsbehov.
Förstudien inleddes med att samla bakgrundsinformation om drönarteknik i skogsbruket. Därefter genomfördes intervjuer för att fånga in dagens användning och framtida möjligheter. Avslutningsvis hölls en workshop med personal från Skogforsk och SLU för att identifiera de mest lovande tillämpningarna för entreprenörer i skogsbruket.
Resultat
Intervjuanalysen visade en relativt samstämmig bild kring skogsbrukets drönaranvändning idag. Tidsvinsten ansågs av samtliga respondenter som teknikens främsta möjlighet. Drönaren tar sig fram mycket snabbare över ytor än vad en människa kan göra och genom att man har en kamera monterad på drönaren fungerar den som ”ett öga från luften”.
Möjligheter – och svårigheter
Det finns stora möjligheter med dagens drönarteknik. Men det finns också begränsningar som till exempel kyla, vind, flygtider och möjligheten att täcka större ytor. Det gör att det krävs vana och erfarenhet för att kunna bedöma när drönaren blir ett effektivt verktyg i skogsbruket.
Figur 1. En SWOT-analys av skogsbrukets drönaranvändning.
Slutsatser
När det gäller konkreta användningsområden pekar på följande möjligheter för skogsentreprenörerna i närtid:
- Planering och uppföljning av skogsvårdsåtgärder, främst röjning.
- Dokumentation av utförda åtgärder för återkoppling till uppdragsgivare, men även för återkoppling inom maskinlagen för erfarenhetsåterföring och gemensam kompetensutveckling.
- Nyttjande för kompetensutveckling av nya och erfarna förare. Underlag för ständiga förbättringar.
- Underlag inför drivning, givet att datainsamlingen kan skötas inom ramen för befintliga processer. Till exempel kan man via drönarbilderna identifiera passager och överfarter för att styra upplägg av den kommande drivningen. Det kan bli särskilt användbart vid stormar med spridda vindfällen och inte helikopter- eller låghöjdsbilder lönar sig.
- Utvärdera hur 3D-modeller över träd och mark insamlade från drönare kan effektivisera planeringen för entreprenörer. Tillskottet kan vara betydande, men samtidigt ska stora datamängder samlas in och bearbetas, vilket måste ställas mot nyttan.
- På sikt kan skogliga skattningar på trädnivå bli mer intressanta, men detta ska vägas mot andra tillgängliga fjärranalysskattningar och värdet av att styra drivningen på trädnivå. Där är vi inte än i dagens svenska skogsbruk.
- I framtiden kan även drönare stötta med beslutsunderlag för skogsmaskiner som styrs på distans eller är helt automatiserade, men den datainsamling som då krävs kommer troligen att vara annorlunda. Det kommer att hända mycket inom den skogliga datainsamlingen inom de närmsta 5–15 åren!
Detta är en sammanfattning av arbetsrapport 990 "Drönare för entreprenörer - En förstudie". För att läsa rapporten i sin helhet, klicka här eller följ länken nedan.
