Gå till:

Drönare underlättar för skogsentreprenörerna

Foto: Erik Viklund (med en drönare)
Drönare är till nytta för skogsentreprenörer på många sätt. De underlättar t.ex. arbetet med att planera och följa upp skogsvårdsåtgärder.

Drönare har under de senaste åren blivit både billigare och enklare att använda. Tekniken introduceras nu på många myndigheter och skogsföretag. Skogforsk har gjort en förstudie som beskriver hur skogsentreprenörer kan ha nytta av drönare i sitt arbete. 

Snabbare fältinventering

Ett intressant användningsområde är vid planering av skogsvårdsåtgärder. När man exempelvis ska identifiera ett bestånds röjningsbehov bedöms drönartekniken vara lika bra som en fältinventering. 

Visualiserar resultatet

Drönarteknik kan nyttjas för att dokumentera utförda åtgärder, så att man kan visa resultatet för markägare eller annan uppdragsgivare. Bilderna kan också användas för att kolla om det har uppstått körskador eller andra avvikelser vid hänsynsområden. 

Bättre kommunikation

En annan användbar tillämpning är kommunikation mellan skördare och skotare för att visa hinder och svårigheter under drivningen. Även efter drivningen kan drönarbilderna användas som underlag för att utvärdera insatsen inom maskinlaget. 

Tekniksvårigheter

Men det finns en del begränsningar med dagens drönarteknik, som till exempel kyla, vind, flygtider och möjligheten att täcka större ytor. Det gör att det krävs vana och erfarenhet för att kunna bedöma när drönaren blir ett effektivt verktyg i skogsbruket.

Läs fördjupning

Så genomfördes studien

Målet har varit att kartlägga skogsentreprenörers möjligheter vid användning av drönare samt att identifiera prioriterade utvecklingsbehov.

Förstudien inleddes med att samla bakgrundsinformation om drönarteknik i skogsbruket. Därefter genomfördes intervjuer för att fånga in dagens användning och framtida möjligheter. Avslutningsvis hölls en workshop med personal från Skogforsk och SLU för att identifiera de mest lovande tillämpningarna för entreprenörer i skogsbruket. 

Resultat

Intervjuanalysen visade en relativt samstämmig bild kring skogsbrukets drönaranvändning idag. Tidsvinsten ansågs av samtliga respondenter som teknikens främsta möjlighet. Drönaren tar sig fram mycket snabbare över ytor än vad en människa kan göra och genom att man har en kamera monterad på drönaren fungerar den som ”ett öga från luften”. 

Möjligheter – och svårigheter

Det finns stora möjligheter med dagens drönarteknik. Men det finns också begränsningar som till exempel kyla, vind, flygtider och möjligheten att täcka större ytor. Det gör att det krävs vana och erfarenhet för att kunna bedöma när drönaren blir ett effektivt verktyg i skogsbruket.

Figur 1. En SWOT-analys av skogsbrukets drönaranvändning.

Slutsatser

När det gäller konkreta användningsområden pekar på följande möjligheter för skogsentreprenörerna i närtid:

  • Planering och uppföljning av skogsvårdsåtgärder, främst röjning.
  • Dokumentation av utförda åtgärder för återkoppling till uppdragsgivare, men även för återkoppling inom maskinlagen för erfarenhetsåterföring och gemensam kompetensutveckling.
  • Nyttjande för kompetensutveckling av nya och erfarna förare. Underlag för ständiga förbättringar.
  • Underlag inför drivning, givet att datainsamlingen kan skötas inom ramen för befintliga processer. Till exempel kan man via drönarbilderna identifiera passager och överfarter för att styra upplägg av den kommande drivningen. Det kan bli särskilt användbart vid stormar med spridda vindfällen och inte helikopter- eller låghöjdsbilder lönar sig.
  • Utvärdera hur 3D-modeller över träd och mark insamlade från drönare kan effektivisera planeringen för entreprenörer. Tillskottet kan vara betydande, men samtidigt ska stora datamängder samlas in och bearbetas, vilket måste ställas mot nyttan.
  • På sikt kan skogliga skattningar på trädnivå bli mer intressanta, men detta ska vägas mot andra tillgängliga fjärranalysskattningar och värdet av att styra drivningen på trädnivå. Där är vi inte än i dagens svenska skogsbruk. 
  • I framtiden kan även drönare stötta med beslutsunderlag för skogsmaskiner som styrs på distans eller är helt automatiserade, men den datainsamling som då krävs kommer troligen att vara annorlunda. Det kommer att hända mycket inom den skogliga datainsamlingen inom de närmsta 5–15 åren!

Detta är en sammanfattning av arbetsrapport 990 "Drönare för entreprenörer - En förstudie". För att läsa rapporten i sin helhet, klicka här eller följ länken nedan.

Nr 59-2018    Publicerad 2018-10-01 07:00
Skogsskötsel
Röjning
Företagande
Planering
Fjärranalys
Skogsskador
Teknik & maskinarbete
Drivningsplanering
Uppföljning
Hänsyn
Läs mer
Författare

Gustav

Friberg

Tidigare anställd
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.