https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2018/brister-i-traktdirektiven-sanker-effektiviteten/
En enkätundersökning från Skogforsk och Linnéuniversitetet visar att många traktdirektiv inte lever upp till entreprenörernas krav.
Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 971-2018.
Projektet "Bättre traktdirektiv" visar att traktdirektiven, som är entreprenörens arbetsorder, i alltför många fall inte lever upp till dessa krav. Många entreprenörer upplever brister i delar av traktdirektivet. För entreprenören är traktdirektivet den huvudsakliga källan till information om uppdragets omfattning och hur arbetet ska utföras. Brister i traktdirektivets informationskvalitet (IK) sänker därför effektiviteten och orsakar längre ledtider, med ökade kostnader som följd.
Drivningsentreprenad omfattar avverkning och terrängtranport av virke. Hur detta arbete skall utföras och vilka särskilda förhållanden som måste iakttas på ett enskilt uppdrag framgår av traktdirektivet, som är den formella arbetsordern om drivning, från uppdragsgivare till entreprenör. Fullständig, begriplig och korrekt information i trakt-
direktivet är en förutsättning för att drivningsentreprenören på ett effektivt sätt ska kunna utföra det beställda arbetet. Det är förstås också nödvändigt att entreprenören får denna information i god tid för att kunna planera sitt arbete. Fortsättningsvis benämns informationens fullständighet, korrekthet och att den lämnas i rätt tid med förkortningen IK, Informationskvalitet.
Arbetsrapporten bygger främst på en enkätundersökning i vilken drivningsentreprenörer gör en bedömning av hur komplett och korrekt informationen är i dagens traktdirektiv. I enkätundersökningen kontaktades 100 slumpmässigt utvalda certifierade svenska entreprenadföretag som arbetar med drivning. Svarsfrekvensen uppgick till 82 procent.
Enkätundersökningen visar att drivningsentreprenörer relativt ofta upplever brister i traktdirektiven. Det förekommer också att viktiga informationskomponenter saknas och inte kompletteras förrän alldeles innan, eller till och med efter, att arbetet igångsatts.
Efter en genomförd faktoranalys av enkätsvaren, se sid 7, konstateras att de vanligaste bristerna avser avlägg och förröjning, som tillsammans står för mer än 45 procent av de upplevda bristerna.
Då det gäller avlägg är det främst felplacerade och för snålt dimensionerade avlägg som orsakar extra arbete för entreprenören. Bättre planering och information till entreprenören skulle sannolikt ge betydande effektivitetsvinster och sänkta kostnader. Då det gäller förröjning är det främst bristfällig information om vad som redan utförts och i vilken omfattning besvärande underväxt förekommer och skapar problem. Med bättre specificerad information skulle entreprenören lättare kunna avgöra hur stor arbetsinsats som krävs för att göra objektet klart för avverkning.
Slutsatsen är att stora kvalitets- och effektivitetsvinster troligen kan uppnås genom förbättrad informationskvalitet i traktdirektiven generellt sett, och i särskilt hög grad då det gäller avlägg och förröjning. Sådana förbättringar kan bidra till bättre lönsamhet, inte bara för entreprenören utan i virkesförsörjningskedjan som helhet.
För att ekonomiskt kvantifiera hur stora vinster som förbättrad informationskvalitet i traktdirektiven kan generera krävs ytterligare forskning.
Läs rapporten i sin helhet nedan.
