Om studien
Tekniken karterar minskningen av biomassa (i detta fall barr och löv) genom att jämföra satellitdata från olika år. Flera olika index beräknas och vägs samman till en karta med olika skadegrader. Det ger en översiktlig bild av skadeläget och ett underlag för insatser i de värst drabbade områdena.
Inte så omfattande som befarat
Tidpunkterna som jämfördes var augusti 2017 och 2016. Att just augusti valdes berodde på att det är först då som skadeläget blir tydligt och enklare att studera med fjärranalys. Skadekarteringen levererades någon vecka efter beställning. Redan då fanns indikationer om att angreppen inte var så omfattande som befarats under våren.
Figur 1. Detaljerad skadekartering. © Rezatec.
Gallringar sorterades bort
Resultatet jämfördes med Holmens beståndsdata för att sortera bort avverkade bestånd. Annars är det risk att gallringar karteras som skadade, eftersom mängden barr minskat direkt efter gallringsåtgärden. Efter denna bortsortering fanns relativt få områden med karterade skador kvar.
Fältbesök i identifierade skadeområden
Under oktober 2017 gjordes fältbesök på drygt 20 av de områden där skador identifierats i ett område nära Hassela. Dessa hade olika skadegrader enligt karteringen. Fältstudien visade dock att det inte var några skogsskador som karterats, utan gallringar som ännu inte hunnit föras in i beståndsregistren – och i några fall vindfällen. Mindre angrepp av granbarkborre hittades, men de bedömdes inte vara huvudanledningen till att områdena hittades vid karteringen.
Kunskap om gallringsåtgärder krävs
Studien visar att metoden snabbt kan ge en överblick av granbarkborreangreppen, men för att minska antalet karterade skador som egentligen är gallringar eller röjningar, är det viktigt att veta var man genomfört sådana åtgärder.
