Gå till:

Stamkvistning av björk ökar virkets värde

Provtagning för analys av kvistar (se figur 1)
Foto: Lars Rytter
Stamkvistning av lövträd är ett sätt att kombinera bra framtida virkeskvalitet med hög tillväxt. Det bekräftas i en studie av Skogforsk.

Stamkvistning av björk förbättrar rotstockens virkeskvalitet. Enligt gällande rekommendationer bör kvistningen göras i två omgångar. Första gången, när björkarna är 6-7 meter höga, kvistas ca 600–700 träd per hektar till en höjd av 2,5–3 meter. När beståndet når drygt 10 meter görs en andra kvistning upp till 5-6 meter på ca 400-500 träd per hektar. Den ved som bildas efter stamkvistningen blir kvistfri. Virkesvärdet ökar därmed, såvida inte veden infekteras av röta eller missfärgning.

I den här studien undersöktes stamkvistning av björk i två skötta vårtbjörksplanteringar i södra Sverige. Stamkvistningen gjordes runt midsommar vid 10 års ålder upp till 3 meters höjd. Minst 55 % av grönkronan lämnades kvar. Stamkvistningen gjordes försiktigt med stångsåg med ett snitt precis utanför kvistkudden. Efter 10 års tillväxt undersöktes kvistarna från de 5 översta grenarna på den del av stammen som var under 3 meters höjd. Totalt undersöktes 137 träd varav ungefär hälften var stamkvistade. På stamproverna med kvistar mättes längden övervallad ved med defekter (röta, missfärgning) respektive felfri övervallad ved, inväxning av bark, missfärgning inom respektive utanför kvisten samt rötförekomst.

De stamkvistade träden hade mer felfri ved utanför kvisten. De defekter som fanns i veden var i huvudsak belägna inne i den gamla kvisten. Mängden röta och barkindrag skiljde sig inte mellan de kvistade och okvistade träden, däremot var missfärgningen inuti kvisten marginellt högre hos de kvistade träden. Studien bekräftar tidigare resultat att stamkvistad björk ger rotstockar med ett högre värde under förutsättning att stamkvistningen görs på rätt sätt.

Läs fördjupning

Påverkar virkespriset

Björk är det volymmässigt största och viktigaste lövträdet i Sverige. En stor del av virket används till produktion av pappersmassa, men den som aktivt odlar och sköter björkskog strävar också efter timmerkvaliteter. Det är stor skillnad i pris mellan stockar av olika kvalitet. Hos ett björksågverk betalas till exempel de bästa kvaliteterna idag med 650 kronor per kubikmeter medan den lägsta kvalitetsklassen kan ligga på halva det priset. Hög virkeskvalitet innebär bland annat raka stammar, klena eller inga kvistar och få defekter som till exempel rödkärna och röta. Stamkvistning kan vara ett sätt att öka andelen kvistfritt virke i björkarnas rotstockar, och det var för att undersöka detta som denna studie genomfördes.

Om studien

Undersökningen gjordes i två avkommeförsök med utvalda föräldraträd (Bökö utanför Osby och Järpås utanför Lidköping). Björkarna var därför något bättre än genomsnittet av den björk som planterats i södra Sverige. I respektive försök kvistades cirka 35 träd medan ungefär lika många okvistade träd valdes ut som jämförelseträd. Kvistningen gjordes i midsommartid, enligt gällande rekommendationer.

Efter tio års tillväxt avverkades alla 137 provträd, och med motorsåg togs stamprover ut i form av tårtbitar från fem kvistar per träd (figur 1). Proverna sågades så att varje kvist kapades på mitten. Proverna mättes och bedömdes sedan okulärt. Karaktärer som kvistvinkel, grovlek, barkdrag, missfärgning, röta och andel felfri ved utanför kvisten registrerades för varje prov.

Beskrivning av stamprov i studien av stamkvistning. Illustration Lars Rytter.

Figur 1. Vedproverna sågades ut med motorsåg. Ett vertikalt snitt (1) gjordes rakt genom kvisten. Några centimeter från detta gjordes ett nytt vertikalt snitt in till märgen (2), och slutligen gjordes ett horisontellt snitt (3) så att en tårtbit kunde plockas ut. Illustration Lars Rytter.

Mer kvistfri ved

Resultaten visade att de stamkvistade träden hade signifikant mer kvistfri ved utanför sågsnittet jämfört med de okvistade träden (se exempel i figur 2). Andelen kvistfri ved i förhållande till radien var 5-13 % för de okvistade träden (variation mellan de två försöken) och 17 % för de kvistade träden.

Barkindragning, det vill säga att det växer in bark runt kvisten, förekom på både kvistade och okvistade träd, även om det fanns en tendens till mindre barkindrag på stamkvistade träd i försöket i Järpås. Missfärgning förekom i högre grad inne i kvistarna jämfört med utanför. De stamkvistade träden hade här en något högre grad av missfärgning (som dock visar sig i en kortare kviststump).

Det var ingen skillnad i rötangrepp mellan kvistade och okvistade träd. Röta efter de stamsår som uppstår vid kvistning är annars ett möjligt problem om kvistningen görs slarvigt och vid fel tidpunkt. Slarvig kvistning ökar också risken för barkindrag.

Sammantaget hittades dock betydligt mer defekter på de okvistade träden. På de okvistade träden fanns det defekter på 34-68 % (variation mellan de två försöken) av kvistarna. På de kvistade fanns det defekter på 9-13 % av kvistarna.

Stamsnitt från björkar som stamkvistats (vänster) och inte stamkvistats (höger). Foto Lars Rytter.

 

Figur 2. Exempel på stamkvistad (till vänster) och okvistad björk (höger). I båda fallen syns barkinväxning kring kvisten, men veden utanför kvisten är fri från bark och defekter. Foto Lars Rytter.

Ingen påverkan på tillväxten

I försöket lämnades 55-60 % av grönkronan kvar vid stamkvistningen. Det är inom marginalen för vad som rekommenderas. Björkarna bör ha omkring 50-55 % grönkrona kvar för att inte tappa tillväxt. I försöket var det inga skillnader i tillväxt mellan de kvistade och okvistade täden.

Lönar det sig?

Den ekonomiska analysen ligger utanför syftet med denna studie. Det finns dock andra studier som undersökt tidsåtgången för stamkvistning och satt den i relation till ett ökat virkesvärde (beskrivna i Skogsskötselserien, se referens). Tidsåtgången för att stamkvista en tall var där cirka 5,5 minuter per träd. Troligen är tidsåtgången för björk densamma, eller lägre. I exemplet med tall utvecklade de stamkvistade träden fanérvirke med ett betydligt högre virkespris än virke med grova kvistar. Förräntningen i exemplet med tall var relativt lågt (2,4 %), bland annat beroende på att tall har så lång omloppstid innan den avverkas. För björk, med en kortare omloppstid, kan det vara mer lönsamt förutsatt att det finns en bra marknad för kvistfritt lövvirke.

Om markägaren gör arbetet själv och vill räkna med en låg timersättning förbättras kalkylen avsevärt.

Ett sätt att kombinera tillväxt och kvalitet

Om björkar (och många andra lövträd) ska växa bra och utveckla grova dimensioner ska de växa med ett sådant utrymme att minst 50 % av grönkronan finns kvar. Baksidan med ett glesare bestånd är att grenarna blir grövre. Stamkvistning kan därför vara en metod för att kombinera hög tillväxt hos det individuella trädet med kvalitetsproduktion.

Nr 37-2017    Publicerad 2017-04-28 07:00
Förädling & plantor
Skogsskötsel
Virkes & bränsleegenskaper
Sortimentskrav
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Lars-Göran

Stener

Tidigare anställd

Lars

Rytter

Tidigare anställd
 070 - 560 04 05

Gunnar

Jansson

Tidigare anställd
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.