Gå till:

Workshop för ETT-förare fångar viktiga erfarenheter

Linda Pettersson, Kristoffer Backberg och Fredrik Bouveng diskuterar vad som utmärker en driven chaufför
Foto: Sverker Johansson/BITZER
Fyra uppföljningar i ETT-projektet för att fånga praktiska erfarenheter visar att förarna är nöjda med ETT- och ST-bilarna och att de är medvetna om sina nyckelpositioner som ambassadörer i projektet.

Även diskussionen runt säkerhetsfrågor och förbättrande teknikutveckling runt bilarnas nya konfigurationer hålls levande ute på åkerierna, vilket är mycket positivt.

Men resultaten från dessa workshops visar också på brister. Engagemanget i projektet varierar mycket och förarnas intresse för sparsam körning är inte alltid så hög. Det verkar inte heller som om alla har den kunskapen. Dessutom bör kommunikationen inom projektet förbättras – framför allt är det uppföljningen och återföringen till förarna som fungerar dåligt.

– Det är alltid bra med reflektion, säger Johanna Funck, som håller i utbildningen tillsammans med Jan Strömberg. Hon har själv stor erfarenhet av att köra HCT-fordon (High Capacity Transport) och jobbar nu med att följa upp andra chaufförer i utvecklingsprojektet.

– Vi vill lyfta förarna i det här skedet, det lätt att det bara rullar på och blir vardag annars. Och dessutom vill vi ju ha så mycket idéer och feedback från det här gänget som möjligt. Då krävs det uppenbarligen att vi gör den här typen av uppsamlingar och försöker fånga alla de viktiga erfarenheter som annars alltför ofta stannar i hytten. För uppföljningen från förarna kunde fungera betydligt bättre.

Hennes kollega Jan Strömberg har i utbildningens första del jobbat med grupperna vad gäller värdegrund och engagemang.  Förarna har diskuterat vad det innebär att vara ambassadör för ETT-projektet – och hur en sådan ambassadör ska uppträda.

Här är förarna överens om vad som krävs av dem som förebilder (t.ex. att med självklarhet följa lagar och regler, samt att man som yrkesförare utgör en viktig del av ETT-projektets varumärke), medan anledningen till att engagera sig i projektet kan variera lite mera (t.ex. att få utveckla transportnäringen, uppleva känslan att få delta i ett spännande utvecklingsprojekt eller att bidra till minskad miljöpåverkan).  De deltagande förarna har också fått skriva en personlig försäkran om att agera som en god ambassadör för projektet.

Efter fyra genomförda workshops kan Johanna Funck konstatera att förarna är mycket nöjda med fordonen, som i praktiken inte skiljer sig dramatiskt från 60-tonnarna:

– Visst kräver körtekniken mera framförhållning med tanke på vikten, säger hon. Men annars är förarna påtaglig nöjda med köregenskaperna, det är ett gott betyg till tillverkarna i projektet. Hydraulisk framhjulsdrift på dragbilen är nog den tekniklösning som är mest intressant för förarna.

Utbildningen har riktat sig till förare, åkeriägare och transportledare och syftet har varit att få deltagarna att reflektera över sin viktiga roll som ambassadörer i ETT projektet och att lyfta kunskap och erfarenheter som vuxit fram under testperiodens gång.

– Det är viktigt för ett fortsatt säkert och resultatgivande projektarbete, säger Johanna Funck. Dessutom är det bra tillfällen att föra vidare viktiga budskap till aktörerna och blivande ETT-förare.

Läs fördjupning

Utbildarna Jan Strömberg och Johanna Funck har samlat ETT-chaufförerna för erfarenhetsutbyte och peptalk i Sundsvall, Falun, Karlstad och Växjö.

Inte så stor skillnad

När det gäller körteknik stärks tidigare utlåtanden att ST/ETT inte skiljer sig nämnvärt från ett konventionellt fordon att köra. Förarna känner sig trygga med tekniken och kan jobba lika effektivt som tidigare trots de större lastvolymerna.

Bra teknikdiskussion

Enligt förarna har diskussionerna om den optimala fordonskonfigurationen har varit bäst och mest givande. Förarna är nöjda med sina fordon som de ser ut idag, även om det skiljer sig mellan ekipagen. En ständigt återkommande diskussion är bristen på tillförlitliga vågar vilket utgör ett både lagmässigt och ekonomiskt bekymmer.

Viktiga säkerhetsfrågor

Arbetet kring säkerhet och förbättringar fungerar också olika på åkerierna och av erfarenhetsutbytet konstateras det att få incidenter inträffat.

Förarna diskuterar projektets värdegrund och sin ambassadörsroll vid projektets workshop i Sundsvall.

Bristande uppföljning och återkoppling

Eftersom förarna inte anser att de risksituationer som uppstått är kopplade till att det just handlar om ett ST/ETT-fordon, så rapporterar man heller inte in dessa händelser.  

Men detta kan också vara ett tecken på osäkerhet om hur rapporteringen egentligen ska fungera. Under utbildningarna kunde kursledarna konstatera att just uppföljningsarbetet brister hos flera aktörer. Då åkerierna i projektet har olika affärsuppgörelser är det svårt för utbildarna att kunna hänvisa till gemensamma riktlinjer att arbeta efter.

Men kommunikationen verkar kunna förbättras åt bägge håll. Förarna vill själva ha bättre feedback från projektet. Det har därför varit mycket positivt när transportledare från befraktarsidan närvarat vid utbildningarna och då har kunnat länka ihop de olika synsätten på vad som är viktigt och inte, eftersom detta tyvärr skiljer sig åt mellan aktörerna.

Efterlyser större engagemang

Få av de deltagande förarna uttrycker ett direkt engagemang i att prestera målinriktat gällande sparsam körning. Få åkerier verkar ha genomfört en specifik sparsam körnings-utbildning och har heller inte slagit fast fasta rutiner för kontinuerlig uppföljning. Inte heller de fastställda målen i projektet eller återkoppling av resultat har nått förarna av en eller flera orsaker.

Flyter på bra

Trots dessa brister kan utbildarna konstatera att arbetet flyter på bra ute längs vägarna och att många erfarenheter har kunnat samlas in under de genomförda utbildningstillfällena, vilket är ett steg i rätt riktning.

– Det är viktigt att tydliggöra vad som förväntas av aktörerna, så att rätt sort och mängd data tas tillvara, konstaterar Johanna Funck. Det skulle göra det enklare för alla aktörer att fortsättningsvis leva upp till förväntningarna. Det skulle kunna förbättra projektets resultat ytterligare.

– Attityden, kunskapen och engagemanget hos förarna som framför de här fordonen är förstås helt avgörande för resultaten och det måste löpa en röd tråd mellan alla aktörer i form av givande och tagande av feedback.

FAKTA/Utbildningsinnehåll

  • Känner jag att jag som yrkesförare är en resurstillgång i projektet?
  • Vad menas med medvetna felhandlingar och hur undviker jag dessa?
  • Hur är man en ambassadör som yrkesförare i projektet?
  • Samtliga deltagare fick göra en avsiktsförklaring med två frågor. 1) Ställer jag upp på målsättningen? Ja eller nej. 2) Motivera dessutom varför. 
  • Diskussion om optimala fordonskonfigurationer för de olika ändamålen
  • Vad är det som skiljer ert HCT-fordon mot ett konventionellt ekipage gällande broms, sidostabilitet och framkomlighet?
  • Redovisning av bränsleuppföljning från Skogforsks KUBEL-projekt.
  • Hur ser just era förutsättningar ut för att köra på ett bränsleeffektivt sätt?
  • Hur ser rutinerna ut för uppföljning hos ert åkeri?
  • Riskförebyggande arbete. Reflektioner över risker i förarnas vardag och hur vi har möjlighet att påverka inom området säkerhet, både i trafiksituationer och i det övriga arbetet genom förbättring /händelse-rapportering och god kommunikation.

 

Nr 8-2016    Publicerad 2016-01-22 08:35
Transport & logistik
Transportfordon
0 Kommentarer
Författare

Johanna Funck

 070-340 88 98

Victor

Asmoarp

Tidigare anställd
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.