Naturhänsyn vid avverkning - forskningen börjar visa resultat

Artiklarna byggde på en analys av 120 vetenskapliga studier om konsekvenser för den biologiska mångfalden av olika hänsynsåtgärder. Varje åtgärd och ämnesområde presenterades som en syntes tillsammans med ett urval av de referat som behandlade ämnet. Synteserna kan läsas i Kunskapsbanken: Kantzoner; Sparade trädgrupper (hänsynsytor); Högstubbar; Död ved; Asp; Kostnadseffektivitet; Naturhänsyn i världen.

Synteserna och referat av de vetenskapliga artiklarna finns också samlade i en 181 sidor lång huvudrapport som kan laddas ned från SLU. En sammanfattning i kortfattad form går att läsa i serien Fakta Skog nr 7 2016.

Kort om studien och huvudrapporten:

• 120 vetenskapliga artiklar från Sverige, Finland, Norge och Estland har alla presenterats med ett referat som beskriver hur studierna är gjorda och vilka resultat de lett fram till.
• Artiklarna är knutna till sju olika teman som har sammanfattats i varsin syntes. I synteserna finns också förslag på hur forskningsresultaten kan omsättas i praktiken.
• Det finns många studier som visar att naturhänsyn är gynnsamt för skogslevande arter – de klarar sig bättre på ett hygge med lämnad hänsyn jämfört med om det är kalt.
• Samtidigt finns det skogslevande arter där naturhänsyn inte räcker. De behöver större skyddade skogsområden.
• Naturhänsynen är särskilt gynnsam för arter som är knutna till döda och äldre levande träd i öppna miljöer.
• Hänsynsåtgärder kan vara mer effektiva om de är koncentrerade till en plats eller till ett fåtal trädslag. Det gäller särskilt vedlevande insekter som kan missgynnas av att hänsynen splittras över ett hygge eller mellan olika hyggen.

Studien gjordes inom ramen för det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Smart Hänsyn som under 2009-2016 bedrevs i samarbete mellan SLU, Skogforsk och Umeå universitet.