Drivningsplanering – en jämförelse mellan skogsföretag

Drivningsplaneringen är en nyckelfunktion både för att klara högt ställda krav på natur- och kulturhänsyn samt produktivitet och kvalitet i drivningsarbetet, i efterföljande skogsvård samt för väghållning och transportarbete.

Skogforsk genomförde under 2015, ett uppdrag initierat av Bergvik Skog AB och BillerudKorsnäs AB som syftade i att se över rationaliseringsmöjligheter i drivningsplaneringen. Bakgrunden till uppdraget är den ökade tillgången till olika beslutsunderlag vilka skulle kunna effektivisera planeringen samtidigt som ökade omvärldskrav också ställer högre förväntningar på innehållet i den skog­liga planeringen. Syftet med denna rapport är att skapa underlag för att öka effektiviteten i den skogliga drivningsplaneringen genom att visa hur olika före­tag arbetar med drivningsplanering samt att redovisa möjliga effektivise­ringar, såväl kvalitetsförbättringar som kostnadsbesparingar.

Intervjuer genomfördes med sju olika skogsföretag och redovisar likheter och skillnader i drivningsplaneringen från urval av avverkningsbestånd till färdiga trakthandlingar, traktdirektiv med tillhörande karta. Rapporten redovisar en kravbild som inte skiljer sig mycket mellan företagen och likartade beslutsstöd används i förtolkningen. Större skillnader mellan företagen noteras för IT hjälp­medel i fält och tidfördelningen mellan olika ingående moment i driv­nings­­planeringen. Det finns även en relativt stor spridning i prestation, speciellt för föryngringsavverkning. Studien fokuserar dock på själva planeringen och inte hur den senare används under drivning och skogsvård.

Bland identifierade slutsatser noteras att drivningsplaneringen blivit mer komplex med många aspekter att ta hänsyn till. Introduktionen av effektiva beslutsstöd som gallringspunkter och markfuktighetskartor har underlättat planeringen, men det finns mycket att göra för att effektivisera datainsamlingen i fält och skapandet av trakthandlingar efter utförd planering. I bilagor till rapporten återfinns exempel på olika traktdirektiv och traktkartor som ger uppslag till förbättringar hos alla inblandade skogsföretag. Vidare noteras be­hov av effektiva former för samråd och mer resurser för den taktiska plane­ringen för att effektivisera drivningsplaneringen.

I kommande arbete planerar Skogforsk att jobba vidare med att jämföra trakthandlingar för att ta fram riktlinjer för vad ett bra traktdirektiv ska innehålla. Dessutom kommer arbete med standarden för stående skog (Forestand) fokusera på vilken hänsynsinformation som behöver standardiseras samt samordna med branschens initiativ för kartpresentation i skogsmaskiner.