Gå till:

Bättre planering med markfuktighetskartor

Foto: Sverker Johansson/BITZER
Att planera avverkningen i förväg med tillgång till bra kartunderlag är avgörande för undvika körskador. De nya markfuktighetskartorna är då ett mycket viktigt hjälpmedel.

Det konstaterar Skogforsk i en intervjustudie av skogsentreprenörer, maskinförare och fälttjänstemän.

Att planera avverkningarna i förväg är i princip avgörande för arbetets resultat, konstaterar de intervjuade entreprenörerna och maskinförarna. De menade att markfuktighetskartan är till stor hjälp för att beställarnas tjänstemän ska kunna överlämna ett bra kartunderlag till maskinlaget.

Detta bekräftades i intervjuerna med tjänstemännen. Med markfuktighetskartan och den digitala terrängmodellen som stöd kan lämpliga platser för basvägarna identifieras under förplaneringprocessen, som ofta sker inomhus. Sedan kan man i fält konstatera om placeringen är lämplig eller inte. Det här arbetssättet praktiserades redan, men inte på samtliga företag som deltog i studien. 

Uttryck som ”markfuktighetskartan stämmer förvånansvärt bra” förekom frekvent under intervjuerna, samtidigt som de intervjuade var försiktiga med att spekulera om eller hur mycket som kartorna faktiskt bidrog till att minska körskadorna. Det fanns en övertygelse om att markfuktighetskartorna minskar problemen, men kartmaterialet ansågs ännu ha använts för lite för att man skulle kunna bedöma hur mycket skadorna kan minskas genom användningen.

Men även attityder och metoder spelar in. ”Det går inte bara att placera en karta i maskinerna och tro att det skall göra någon skillnad”, konstaterade deltagarna.

Läs fördjupning

Bakgrund

Det svenska skogsbruket har sedan 1960-talet drivit mekaniseringen av olika skogsbruksåtgärder med syfte att rationalisera och effektivisera råvaruförsörjningen till sågverks- och pappersindustrin. Dagens skogsmaskiner producerar stora råvaruvolymer kostnadseffektivt och konkurrensmässigt. För det krävs robusta och tunga maskiner som lätt kan orsaka skador på skogsmark.

Dagens förutsättningar för att bedriva skogsbruk skiljer sig också från förr. Varmare klimat och minskade perioder med tjälförhållanden i skogsmarken är en utmaning för skogsbruket när det gäller terrängtransporterna. Redan idag går det inte att räkna med att marken blir tjälad varje vinter i stora delar av Sverige. Skogsbruket riskerar därför att orsaka fler och mer omfattande skador på skogsmarken.

Hur mycket tyngd skogsmarken kan bära innan maskinerna orsakar spår påverkas av en rad faktorer: jordart, markens vattenhalt, antal överfarter osv. Skador i anslutning till vattendrag och sjöar kan dessutom leda till ökad tillförsel av sediment, näringsämnen och tungmetaller. Det är därför mycket viktigt att undvika markskador i och intill vattenflöden. Att lägga ris i körvägar är en effektiv åtgärd för att undvika spårbildning.

Om STIG-projektet

År 2014 startades denna studie som ett delprojekt inom STIG-projektet, vars syfte är ta fram skonsamma och effektiva metoder för planering och genomförande av skogsbruksåtgärder så att påverkan på mark och vatten vid drivning minimeras. STIG-projektet syftar också till att bistå vid implementering av markfuktighetskartor i det svenska skogsbruket.

Resultat

Vid sammanställningen av intervjumaterialet identifierade författaren tre ämneskategorier som kunde användas vid intervjuerna:

  • Förplanering av avverkningstrakterna
  • Arbete med markfuktighetskartan och beslutsstöden
  • Entreprenörernas metoder

Med dessa kategorier som utgångspunkt presenteras även resultaten nedan.

Förplanering av avverkningstrakterna 

Entreprenörerna och maskinförarna konstaterade att förplaneringen av trakten är mycket viktig och i princip avgörande för hur drivningsarbetets resultat blir. De menade att markfuktighetskartan är till stor hjälp för tjänstemännen som beställer avverkningarna för att kunna överlämna ett bra kartunderlag. 

Detta bekräftades också tjänstemännen som intervjuats. Med markfuktighetskartan och den digitala terrängmodellen som stöd kan lämpliga platser för basvägarna identifieras under förplaneringprocessen som ofta sker inomhus. Sedan går det att verifiera i fält huruvida placeringen är lämplig att använda eller inte.

Detta arbetssätt praktiserades redan, men inte på samtliga företag som deltog i studien. Hur planeringen utfördes hos de olika organisationerna skiljde sig nämligen åt. Vissa hade en resurs anställd för utföra avverkningsplanering medan andra hade avverkningsplaneringen inkluderad som ett arbetsmoment hos samtliga anställda eller helt utlejd till entreprenörerna som utför avverkningen. Dock fanns fördelar med en tydlig förplanering innan fält, både ur ett skonsamhetsperspektiv och effektivitetsperspektiv menade maskinförare, entreprenörer och tjänstemän samstämmigt.

Arbetet med markfuktighetskartan och beslutstöden

Deltagarna uttryckte såväl positiva som mera likgiltiga kommentarer till markfuktighetskartorna. Däremot förekom inga direkt negativa inställningar.

De som inte ansåg sig ha användning av kartan menade inte att det var en dålig produkt, snarare att den passade bättre på andra ställen än i deras egen verksamhet, i en annan geografi (där markförhållanden var annorlunda) eller i andra delar av organisationen där kartmaterialet kan användas för andra moment än just avverkning.

Den digitala terrängmodellen ansågs vara svår att tolka. Man menade att den inte gav någon uppfattning om höjdskillnadens omfattning i meter eller grad av lutning, utan bara en indikation på att en höjdskillnad existerade. Man ville gärna placera höjdkurvor ovanpå den digitala terrängmodellen. På det sättet menade maskinförarna och tjänstemännen att det skulle bli enklare tolka höjdskillnaderna i terrängen.

Skador (röda markeringar) förekommer fortfarande, men med markfuktighetskartor är det lättare att undvika allvarliga skador i de känsliga utströmningsområdena.

 

Uttryck som ”markfuktighetskartan stämmer förvånansvärt bra” förekom frekvent under intervjuerna, samtidigt som de intervjuade var försiktiga med att spekulera om eller hur mycket som kartorna i så fall faktiskt bidrog till att minska körskadorna. Det fanns en övertygelse om att markfuktighetskartorna minskar problemen, men kartmaterialet ansågs ännu ha använts på för få trakter för att man skulle kunna bedöma i vilken omfattning skadorna kan minskas genom användningen.

Konkreta exempel där markfuktighetskartan ansågs göra stor nytta:

  • Fuktiga och potentiellt blöta områden kan upptäckas och körningen med skördare och skotare kan planeras så att dessa områden undviks.
  • Lämpliga platser för överfarter över fuktig och blöt mark kan urskiljas relativt enkelt med markfuktighetskartan.
  • Högre belägna områden i terrängen där basvägar är lämpliga att placeras kan identifieras med den digitala terrängmodellen och markfuktighetskartan.

Markfuktighetskartorna visade inte alla fuktiga eller blöta partier, ett citat löd att ”den visar lika mycket som den inte visar”. Trots detta var den ett bra hjälpmedel menade de intervjuade. Man måste dock vara noggrann och verifiera i fält och väga in sin lokalkännedom innan man kan vara helt säker på de rådande förhållandena.

Det nämndes att markens textur påverkade hur rätt markfuktighetskartorna visade. En grovkornig jord dränerar vatten bra och därför indikerade markfuktighetskartorna på sådana ställen blötare mark än verkligheten. På motsatt vis kunde en finkornig jord vara fuktigare eller blötare än vad kartan visade. Även invid myrar kunde den intilliggande marken ofta vara fuktigare än vad markfuktighetskartan indikerade.

Entreprenörernas metoder

Av de intervjuade entreprenörerna använde tre stycken etablerade arbetsmetoder för skonsamt drivningsarbete. Dessa metoder hade mycket gemensamt och syftar till att minska körskadorna och samtidigt jobba effektivare.

Alla tre metoderna specificerade att basstråken skulle placeras högt i terrängen och därmed på behörigt avstånd från blöta och fuktiga områden. Dessa basstråk skulle alltid risas. Vägar i eller intill fuktiga och blöta områden skulle också beläggas med ris för att öka bärigheten.

Tre begrepp användes frekvent i diskussionen: basstråk, spökslag och backstråk

  • Basstråk: en huvudväg på avverkningstrakten som maskinerna utgår från under avverkningsarbetet. Denna placeras på stabilt underlag med stor bärförmåga och leder centralt in på trakten, så att en stor del av virkesvolymerna kan nås via den.
  • Spökslag: körvägar i eller intill känsliga områden där endast den jämförelsevis lättare skördaren kör. Skördaren arbetar på ett sådant sätt att gagnvirket hamnar åtkomligt för skotaren på intilliggande körväg, belägen längre från det känsliga området. Den känsliga marken belastas alltså inte med tunga skotarlass som riskerar att orsaka körskador.
  • Backstråk: är en körväg som leder in i eller intill känsliga områden. Skotaren backar som namnet antyder längs backstråket utan någon last på lastutrymmet.  Väl i det känsliga området har skotaren rak körväg ut och lastar samtidigt med sig gagnvirket. På detta sätt sker inga körningar med full last över känsliga områden, utan maskinen är förhållandevis lätt under inbackningen och blir sedan successivt tyngre på vägen ut samtidigt som markens bärighet ökar.

Dessa relativt enkla metoder förändrade resultatet till det bättre, enligt maskinförarna. Det placerades inte längre långa körvägar över trakterna på ställen med hög risk för körskador, istället placerades vägarna i högre utsträckning där marken klarade en hög belastning. Genom metodiken jobbade man sig från basstråken med bra bärighet mot fuktiga och känsliga områden där spökslag och backstråk användes. Då blev det lätt att stanna då marken inte längre höll istället för att ge sig in i känsliga områden pga. att planeringen brustit från början.

Det ansågs allmänt att markfuktighetskartorna är en förutsättning för dessa arbetsmetoder. Dessutom jobbade maskinförare på olika skift med samma metoder vilket entreprenörsföretagen hade märkt underlättar och förbättrar arbetet. Arbetsmetoden gjorde att det uppstod färre oklarheter till följd av olika arbetssätt inom entreprenörsföretaget eller laget.

Diskussion

Intervjuerna gjordes som gruppintervjuer, dels för att få möta fler personer och ta del av en större mängd erfarenheter, dels pga. begränsade resurser.

För att minimera intervjuarens påverkan hölls intervjuerna ute i fält hos maskinförarna, oftast i deras koja eller i skogsmaskinen. På detta sätt behövde inte den intervjuade flytta sig till ny och okänd miljö och befann sig dessutom på sin arbetsplats. Då var det möjligt att relatera till och diskutera objekten på ett naturligt sätt.

Sammansättningen av personer och deras tjänsteutövning varierade. Beroende på vilken relation entreprenörerna, maskinförarna och tjänstemännen hade kan resultatet ha påverkats. Det kan tänka sig att tjänstemännens närvaro har resulterat i att kritik och missnöje inte framförts. Likaså kan tjänstemännen hållit inne med information där meningsskillnader uppkommit.

Utgångspunkten var dock att samla in information om användandet av markfuktighetskartor vilket är ett relativt avdramatiserat ämne. Frågeställningarna bör därför inte ha resulterat i direkta meningsskillnader mellan maskinförare, entreprenörer och tjänstemän, utan de verkar snarare ha lyssnat på varandras erfarenheter.

Sammanfattningsvis konstaterades att det fanns ett engagemang och en förståelse för att driva ett skonsamt skogsbruk hos samtliga deltagande i studien. Det fanns kritik mot markfuktighetskartan angående exakthet och hur användbar den faktiskt är, den var dock av konstruktiv karaktär där en medvetenhet hos deltagarna om en komplex situation lyser igenom, där även metoder och attityder spelar in. ”Det går inte bara att placera en karta i maskinerna och tro att det skall göra någon skillnad” konstaterade deltagarna.

Nr 87-2016    Publicerad 2016-09-30 06:25
Teknik & maskinarbete
Drivningsplanering
Skotning
Hänsyn
Markskador
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Gustav

Friberg

Tidigare anställd
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.