Gå till:

Plantskolan: Bekämpningsmedel

Foto: Jörgen Hajek
I den sjunde lektionen av PLANTskolan beskrivs hur man kan minimera riskerna för miljön och arbetssäkerheten vid användning av bekämpningsmedel i plantskolorna.

I skogsplantskolorna används bekämpningsmedel i första hand för att förebygga och lindra svampskador och för att hålla ogräs i schack. Alla plantskolor bör sträva efter att minimera användningen av bekämpningsmedel och utveckla rutiner för att förhindra spridningen utanför odlingsbäddarna. Den viktigaste åtgärden är att se till att plantorna mår bra och att skador åtgärdas i tid. Några praktiska råd är:

  • Se till att plantorna har en bra närings- och vattenbalans och att jorden inte är för tät och syrefattig. Stressade plantor är mer mottagliga för infektioner.
  • Upptäck skador i tid så att bekämpningen kan begränsas. Det finns idag gentekniska metoder för tidig detektion av tallskytte och gråmögel.
  • Övervattna inte, en torvyta som aldrig får torka upp ökar risken för svampinfektioner och levermossa.
  • Rensa undan gamla plantor och skräp som kan bli sjukdomsspridare. Bränn infekterat material.
  • Rengör växthuset och plantlådorna efter användning.
  • Håll efter ogräs i plantskoleområdet.
  • Lufta plantbäddarna.
  • Anpassa bekämpningen efter väder, och ompröva alltid rutinmässiga sprutscheman.
  • Var försiktig vid fyllning och tömning av sprutor.

Det finns idag också alternativ till kemisk bekämpning, t.ex. biologiska preparat eller mekanisk bekämpning. I artikeln beskrivs också regler kring behörighet. Den sjunde lektionen i PLANTskolan finns i sin helhet i pdf-versionen. Observera dock att kunskaper och regelverk hela tiden förändras. Den ursprungliga lektionen i pdf-versionen är skriven 2008, varför en del uppgifter inte längre är aktuella.

Här följer en sammanfattning av innehållet.

Läs fördjupning

Liten användare men ändå risker

År 2007 användes knappt 11000 ton kemiska bekämpningsmedel i Sverige. Huvuddelen (79 %) användes i industrin, i första hand för impregnering av virke. I jämförelse med jordbruket (knappt 1700 ton) och hushållen (drygt 500 ton) var skogsplantskolorna med sina 7 ton en liten användare. Men all användning av bekämpningsmedel medför en risk för spridning av miljögifter.

Bekämpningsmedel kan också vara hälsofarliga. Historien är full av exempel på bekämpningsmedel som skadat djur, växter, mark och vatten, eller som är direkt giftiga eller cancerframkallande för den som hanterar dem. Det är därför naturligt att jord- och skogsbruket tillsammans med myndigheter jobbar aktivt för att minska användningen och riskerna.

Användningen av bekämpningsmedel var hög under 1970- och 80-talen, men minskade kraftigt därefter. På 1980-talet förbrukades ofta 20-30 kilo fungicider (svampskyddsmedel) per miljon producerade plantor. Idag är användningen betydligt lägre, och många täckrotsplantskolor i norra Sverige klarar sig med mindre än 1 kilo, ibland ner till några hekto, per miljon plantor.

Figuren visar försäljningen av fungicider (svampmedel), herbicider (ogräsmedel) och insekticider (insektsmedel) till skogsplantskolorna 1984-2006. Senare statistik särredovisar inte svampmedlen för skogsbranschen eftersom volymerna är så låga.

Välmående plantor

Bland de åtgärder som listas ovan är de som ökar plantornas välmående viktigast. En planta som har utrymme, god tillgång till näring och vatten, och som inte står i en fukthållande miljö har goda chanser att stå emot sjukdomsangrepp. Här gäller det att hitta en balans. Kantskydd runt plantlådor minskar i och för sig uttorkningen, men skydden kan också skapa en miljö som gynnar gråmögel.

Förebyggande behandling kan ibland vara bättre än att bekämpa när sjukdomar väl har brutit ut, men det ska inte göras slentrianmässigt utan bara när det är motiverat. Behandling mot gråmögel och snöskytte kan behövas inför vinterlagringen.

Fyllning och tömning av sprutaggregat är också en riskfaktor. Fyllning av en traktorspruta bör göras på en plats som kan samla upp eventuellt läckage. En bra lösning är att fylla sprutorna över en så kallad biobädd.

Om fyllning och rengöring av spruttankar görs över en biobädd kan eventuellt spill av bekämpningsmedel brytas ned. Illustration Filip Hannerz.

Alternativ till kemisk bekämpning

Inom trädgårds- och jordbruksnäringarna växer sig ekologisk odling allt starkare. När kommer den ”ekologiska plantan”?

Det finns en del alternativ till kemisk bekämpning. Det främsta är att sköta plantorna så att det aldrig uppstår sjukdomar.

Det danska statsskogsbruket har som mål att helt bli kvitt kemisk bekämpning. Erfarenheterna visar att det går att bemästra ogräs och skadedjur, men svampsjukdomar är svårare att klara utan kemiska preparat. Men det går att minska användningen genom att hålla jorden i bra trim (i Danmark handlar det ju främst om barrotsodling). ”En sund jord ger sunda plantor” är mottot.

Vad gör man då i Sverige? Biologiska preparat med antagonistiska mikroorganismer har provats mot gråmögel med lyckade resultat i testodling.  Det finns flera biologiska preparat (rovsteklar och parasitsteklar) mot insekter som bladlöss, sorgmyggor och trips. Ogräs kan rensas för hand, med bränning eller jordbearbetning. Bikarbonat (bakpulver) har ibland använts mot levermossa.

Behörighet

Bekämpningsmedel delas in i tre klasser: 1, 2 och 3. Tillägget L (klass 2L etc.) betyder att medlet är godkänt för växtodling. Medel i klass 1L och 2L får bara användas yrkesmässigt av personal som har behörighet. Behörighet får man genom att delta i en kurs som arrangeras av länsstyrelserna, med en kursplan från Jordbruksverket.

Kursen innehåller praktiska moment som gör deltagarna behöriga för klass 1 och 2. Behörigheten gäller fem år, därefter måste en uppföljning göras med en ny kurs.

Godkända bekämpningsmedel

I plantskolan får bara medel användas som är godkända av kemikalieinspektionen för sitt specifika ändamål. Listan över godkända medel omprövas ständigt, så alla plantskolor måste hålla sig uppdaterade. Ibland kan enskilda plantodlare söka dispens.

Tidigare sammanställde Skogforsk en lista över godkända bekämpningsmedel. Idag måste var och en hålla sig uppdaterade med de regler som finns i bekämpningsmedelsregistret hos Kemikalieinspektionen.

Ett medel där godkännandet upphör får normalt säljas under ytterligare ett år och förbrukas under ytterligare ett år. Ibland händer det dock att medel förbjuds med omedelbar verkan.

Kompostering

På en plantskola får man alltid en del rester av kasserade plantor och torv från tomma odlingskrukor. Om det finns höga rester av bekämpningsmedel ska det betraktas som miljöfarligt avfall och lämnas till SAKAB för destruktion. I normala fall kan man dock kompostera avfallet.

I Finland har man god erfarenhet av kompostering. Med rätt inblandning av kväverikt material, t.ex. brunnen hästgödsel, kan man få en hög biologisk aktivitet i komposten och en effektiv nedbrytning av eventuella rester av bekämpningsmedel.

Man har också provat att odla plantor i kompostjord i Finland. Ren kompost fungerade inte, däremot en blandning av upp till 25 procent kompost och resten torv.

Komposten måste placeras så att lakvatten inte kan läcka ut till omgivningen.

Överskottsmaterial från odling och packning kan komposteras. Om komposten ska återanvändas till plantodling krävs att eventuella patogener (svampar eller bakterier) har brutits ned. Nedbrytningen blir effektivare om komposten blandas med kväverikt material som hästgödsel. Foto Mats Hannerz.

Nr 139-2015    Publicerad 2015-10-28 07:00
Förädling & plantor
Skogsskötsel
Föryngring
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.