Fotosyntesen
Fotosyntesen är den motor som driver plantans tillväxt. I bladens och barrens klorofyll omvandlas koldioxid och vatten till kolhydrater och syre med hjälp av solens energi. Den motsatta processen kallas respiration. Då frigörs energi och kolhydraterna förbrukas. När fotosyntesen är hög och respirationen är låg får plantan ett överskott av kolhydrater som kan användas för tillväxt.
Plantodlaren måste också ta hänsyn till transpirationen. Plantan ska kunna ta upp vatten och för att få en hög fotosyntes ska klyvöppningarna vara öppna så länge som möjligt. Om luftfuktigheten är låg och temperaturen hög stängs klyvöppningarna och fotosyntesen minskar kraftigt.
Temperatur
Under groningsfasen bör temperaturen ligga på 20-25 grader för både tall och gran. Under tillväxtfasen, när groddplantorna släppt fröskalet, ska temperaturen anpassas till trädslaget. Tall bör ha betydligt lägre temperatur på natten än på dagen för att få bra tillväxt och invintring, till exempel 25 grader på dagen och 10-15 grader på natten. Gran växer dock bäst vid en jämnare temperatur - 20-25 grader på dagen och 20 grader på natten.
Ljus
Ljuset avgörande för tillväxt
Om ljuset är för svagt blir plantorna långa och gängliga och saknar ofta normal grenbildning. Det kan hända när plantorna såtts för sent eller för tidigt i växthuset eller när växthusplasten åldrats så att ljusinsläppet begränsats. Det kan också bero på ljuskonkurrens om plantorna har odlats för tätt och för länge.
Under groningen kan det vara en fördel med låga ljusnivåer eftersom groddarna är mycket ljuskänsliga. Ganska snart kräver de dock mer ljus för att växa bra.
En ökad ljusintensitet ger en snabb ökning av fotosyntesen upp till en nivå när ljusmättnad nåtts. Nivån skiljer sig mellan trädslag och olika delar av plantan.
Våglängden viktig
Det våglängdsområde som är intressant för plantodling ligger inom området 400-700 nm (nanometer), som också är de våglängder vi uppfattar som synligt ljus. Högst fotosyntes har plantan i intervallet 600-690 nm.
Plantan känner av ljuskvaliteten och nattens längd genom ett ljuskänsligt blågrönt pigment – fytokrom. Dagsljuset innehåller en hög andel rött ljus (600-700 nm) som stimulerar knoppskjutning, fortsatt tillväxt, avhärdning, frögroning etc. Ännu högre våglängder (750 nm, nära infraröd) inaktiverar fytokromet. Då stimuleras knoppsättning, tillväxtavslutning och uppbyggnaden av härdighet. Det utnyttjas av plantskolorna när de långnattsbehandlar plantorna på hösten (mer om långnattsbehandling i kommande lektioner).
Det är viktigt att tänka på våglängdsfördelningen när man ska välja växthuslampor. Saknas t.ex. blått/violett ljus kan plantorna bli långa och gängliga.
Lampor räcker inte
Lamporna i växthuset räcker för att plantorna inte ska sätta knopp. För tillväxt krävs dock högre ljusnivåer, och då är plantodlaren utelämnad t det naturliga solljuset. Mitt i sommaren ligger det som mest på 100 000 lux. Det kan jämföras med högtrycksnatriumlampor i växthuset med 1 500 – 6 500 lux. Det är tillräckligt för fotosyntes men betydligt lägre jämfört med naturligt dagsljus. För att få bra tillväxt via konstljus krävs mycket kraftiga, dyra och energikrävande installationer. Sådana används i klimatkammare eller fytotroner. För en plantskola kan det användas för att förodla små plantor mycket tätt i odlingskammare.
