Gå till:

Markberedning kan vara bra även på lång sikt

Foto: Sverker Johansson/BITZER
Skogforsk och SLU har studerat skillnaden mellan ej markberedd mark, högläggning och inversmarkberedning. Studien visar att överlevnad, tillväxt och självföryngring påverkas positivt av markberedning.

De största plantavgångarna skedde under de fem första åren efter plantering. Effekten av markberedning var tydligt positiv och bestod över tiden. Efter 18 år var fanns betydligt fler träd kvar på de markberedda ytorna i jämförelse med de ej markberedda ytorna. Inversmarkberedningen gav högst överlevnad.

Höjdtillväxten för träden på de markberedda ytorna var bättre än på den ej markberedda kontrollen under de första 14 åren, för att sedan ligga kvar på samma nivåer fram till år 18. Troligtvis kommer dessa vinster, både vad gäller överlevnad och tillväxt, att kvarstå och ge positiva effekter för de framtida beståndens volymer.

Vid uppföljningen efter 14 år fann man också att antalet självföryngrade träd, både lövträd och barrträd, var dubbelt så många i de markberedda försöksleden som i de ej markberedda. Det bör man ta i beaktning vid planeringen av framtida åtgärder.

Läs fördjupning

Bakgrund

Plantornas etablering påverkas positivt av markberedning, men hur påverkar egentligen valet av markberedningsmetod trädens produktion på längre sikt? Det är viktigt att veta - markberedning innebär en kostnad i ett tidigt skede av omloppstiden, vilket innebär en investering med ett högt nuvärde. Markberedningen kan också påverka det framtida röjningsbehovet och eventuellt ha effekter på markens långsiktiga produktionsförmåga.

Vanlig åtgärd

Runt 92 % av alla hyggen som planteras idag markbereds för att förbättra planteringsmiljön och öka överlevnaden och tillväxten hos plantorna. De två vanligaste metoderna är harvning och högläggning. Harvning utförs på de flesta marktyper, medan högläggning är vanligare på lite fuktigare marker. Oavsett val av metod är plantering i ren mineraljord på omvänd tilta generellt sett den optimala planteringspunkten.

Inversmarkberedning

Men planteringspunkternas kvalitet varierar beroende på ståndort och hyggets variation. För att försöka utjämna variationen är inversmarkberedning ett alternativ. Genom att invertera humuslagret och placera materialet i samma punkt som det togs från skapas en optimal planteringspunkt i marknivå täckt med ren mineraljord.

Figur 1. Planteringspunkt efter inversmarkberedning.

Inversmarkberedningen har många positiva effekter när det gäller plantetablering. Men hur påverkas plantorna under en längre tid och i jämförelse med andra markberedningsmetoder? Och kan markberedning i vissa fall till och med ha en negativ effekt på den långsiktiga produktionsförmågan? 

Från norr till söder

För att söka svar på ovanstående frågor etablerades under 1990-talet en serie fältförsök på 10 olika lokaler i Sverige, från norr till söder. Samtliga lokaler bestod av färska hyggen med representativa ståndortsindex för respektive region.

Fyra olika markberedningsmetoder applicerades på varje lokal på 0.5 hektar stora ytor; 1) ej markberedd kontroll, 2) högläggning (2500 planteringspunkter per ha), 3) invers (2500 planteringspunkter per ha) och 4) kraftig invers (3500 planteringspunkter per ha).

Markberedningen utfördes med grävmaskin hösten innan vårplanteringen. På samtliga lokaler planterades gran. Överlevnaden och tillväxten registrerades de fem första åren efter plantering, efter 14 år och ytterligare en gång efter 18 år. Dessutom registrerades naturligt föryngrade träd och dess medelhöjd 14 år efter plantering.

 

Resultat

Under de fem första åren efter plantering skedde de största plantavgångarna. Effekten av markberedning var tydlig: fler plantor dog på de ej markberedda ytorna jämfört med de markberedda ytorna. Dessa skillnader bestod över tiden och 18 år efter planteringen var den ackumulerade plantavgången i medeltal 43 % på de ej markberedda ytorna, 33 % för högläggning och 23 % respektive 24 % för invers och kraftig invers.

Markberedning påverkade höjdtillväxten positivt, men några skillnader i trädhöjd mellan markberedningsmetoderna högläggning och invers kunde inte urskiljas 18 år efter planteringen. Sett över alla lokaler så hade markberedning ökat trädens medelhöjd med över 0.7 meter, vilket representerar ungefär fyra års produktion fram till denna tidpunkt.

Variation över landet

Eftersom försöken var utlagda över hela Sverige fanns det dock en hel del variation mellan lokalerna. I de nordligare delarna av landet var tillväxteffekterna och tidsvinsten generellt större än i södra Sverige. Ytterligare en positiv effekt av markberedning var att variationen i höjd mellan de planterade träden på ytorna var lägre, vilket visar på jämnare bestånd.

Figur 2. Medelhöjden för alla träd på samtliga lokaler de första 18 åren efter plantering.

Markberedning påverkade inte bara de planterade träden, utan hade även en effekt på antalet naturligt föryngrade träd på ytorna. Förekomsten av naturligt föryngrade löv- och barrträd fördubblades efter samtliga markberedningsmetoder i jämförelse med ej markberett 14 år efter plantering. Efter den kraftiga inversen, där det fanns fler planteringspunkter och således mer blottlagd mineraljord på ytorna, var antalet självföryngrade träd högst.

Tabell 1. Antal självföryngrade träd (>1.3 m) 14 år efter plantering. 

 

 

Diskussion

Invers gav bättre överlevnad

I likhet med många tidigare studier gav markberedning bättre plantöverlevnad. Men det fanns skillnader mellan de olika markberedningsmetoderna. Inversen hade runt 10 % högre överlevnad i jämförelse med högläggning, som i sin tur hade en 10 % högre överlevnad än den på ytor som inte markberetts.

Anledningen var sannolikt att man med inversmarkberedning skapat en optimal planteringspunkt där framförallt riskerna för torka och snytbaggeangrepp reducerats. Dessutom förenklade metoden troligtvis valet av planteringspunkt och minimerade risken för felplantering. Att göra fler planteringspunkter och på så sätt ha ett större urval, som var fallet i den kraftiga inversen, ökade inte överlevnaden eller höjdtillväxten nämnvärt.

Studien visade att de tidiga positiva effekterna av markberedning bibehölls även på längre sikt. Effekterna av markberedning på plantöverlevnad var störst de fem första åren efter plantering, det vill säga under den kritiska etableringsperioden. Mellan år 14 och 18 var avgångarna i stort sett försumbara.

Högre tillväxt

Ser man till höjdtillväxten så ökade skillnaderna mellan markberett och ej markberett under de 14 första åren, för att sedan ligga kvar på samma nivåer mellan år 14 och 18. Troligtvis kommer dessa tillväxt- och tidsvinster att kvarstå även i framtiden.

I studien redovisades bara effekter på höjdtillväxten eftersom volymberäkningar inte kunde göras på alla lokaler. Men om man ser till både den ökade tillväxten och den ökade överlevnaden i form av fler och högre levande träd per bestånd, så kommer detta att ha positiva effekter på volymen i de framtida bestånden. Dessutom ger ett högre stamantal och en lägre variation efter markberedning större möjligheter till selektion vid framtida röjning och gallring.

Markberedning gav mer självföryngring…

Ytterligare en effekt av markberedning var den på andelen självföryngrade plantor. I de markberedda försöksleden fann man att 14 år efter plantering var antalet självföryngrade träd, både lövträd och barrträd, fördubblad. Mer självföryngring kan innebära fler stammar att välja mellan i framtida röjningar och ge tillfälle att skapa blandbestånd och dana kvalitet.

…men högre röjningskostnader?

Men mer självföryngring kan också ha en negativ inverkan i form av ökad röjningskostnad samt hämmad tillväxt hos de planterade träden pga. ökad konkurrens.

Mer kunskap behövs

Studien bidrar till att öka kunskapen kring hur markberedning påverkar planterade bestånd i ett längre perspektiv. De positiva effekterna fanns kvar även 18 år efter plantering. Men för att förstå dessa effekter krävs mer forskning. Även om det i denna landsomfattande studie inte förekom några negativa effekter på produktionen, kan vi inte med säkerhet säga hur bestånden påverkas sett över en hel rotationsperiod. Inte heller vet vi hur nästkommande generationer påverkas av markberedning av olika intensitet.

Skötsel och revidering av långliggande försök är mycket viktigt för att studera långsiktiga effekter av skogbruk. Dessutom krävs det att vi även i framtiden lägger ut vetenskapliga försök där det är möjligt att studera effekter över hela omloppstider och mellan generationer.

 

Medförfattare: Urban Nilsson, SLU, och Göran Örlander, Södra

Nr 19-2014    Publicerad 2014-02-25 00:01
Skogsskötsel
Markberedning
Föryngring
Läs mer
Johansson, K., Nilsson, U. & Örlander, G. 2013. A comparison of long-term effects of scarification methods on the establishment of Norway spruce. Forestry 86: 91–98. Doi: 10.1093/forestry/cps062
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.