Kort omploppstid för hög energiproduktion

Möjligheterna att begränsa klimatförändringarna genom att ersätta fossila bränslen mer biobränslen från skogen är en ny dimension på uthålligt skogsbruk och skogsförvaltning. Här har kortrotatonsskogsbruket en naturlig roll.  Det finns ett flertal inhemska och exotiska lövträdsarter som är lämpliga för en sådan skötselmodell. Även i vårt nordliga klimat är trädslagens produktivitet hög under korta omloppstider, det vill säga upp till cirka 30 år.

Den årliga genomsnittliga biomassatillväxten hos vissa poppelarter, hybridasp, gråal samt flera olika salixarter kan vara så hög som 5–12 ton TS per hektar och år.

Det finns även ett antal högproduktiva barrträdslag där biomassainriktad odling kan vara aktuell. Det gäller till exempel hybridlärk, sitkagran, douglasgran, kustgran och contortatall. Omloppstiden för barrträdslagen är dock betydligt längre än för nämnda lövträdarter. Den högsta produktiviteten uppnås endast på bördiga jordar eller om odlingen gödslas. Flertalet snabbväxande arter ger flexibla odlingsmöjligheter för att producera biomassa eller en kombination biomassa och andra sortiment som timmer och massaved.

Forskare från Skogforsk konstaterar också att det finns ett tydligt behov av mer forskning om möjligheterna att använda olika trädslag i ett biomassainriktat skogsbruk. Kunskapen om kortrotationsskogsbruk bygger fortfarande mycket på forskning och erfarenheter från det konventionella skogsbruket och på inhemska trädarter i de nordiska och baltiska länderna. Idag finns kunskapsluckor både när det gäller inhemska och exotiska barr- och lövträdslag.

Boken ”Forest BioEnergy Production” från Springer sammanfattar de senaste erfarenheterna om hur man kan hantera skogsmark för att producera biomassa för energianvändning och vilka potentialer som finns för att minska klimatförändringarna genom att ersätta fossila bränslen i energianvändningen. Forskare från Skogforsk har medverkat i ett par kapitel.