Omfattning
Datamaterialet insamlades under två veckor, varav en representerar vinterförhållanden (v.8) och en barmarksförhållanden (v.39). Entreprenörerna står för ca 45 % av de lämnade uppgifterna och skogsbolag står för resterande 55 %. Av Tabell 1 framgår materialets fördelning över landet och antalet svar.
Tabell 1. Antalet svar samt dess fördelning (%) över landet.
Maskinernas medelålder var 3,2 år för skördarna och 3,7 år för skotarna. Deras fördelning på inköpsår framgår av Figur 1.
Figur 1. Skördarnas och skotarnas åldersfördelning.
Resultat
Bränsleförbrukning i l/G15h
I Tabell 2 framgår den uppmätta förbrukningen per maskintyp och storleksklass. Dessutom framgår medeleffekten per klass.
Tabell 2. Förbrukning och effekt per maskintyp och storlek.
Tabell 3. Uppmätt bränsleförbrukning (l/G15-tim) 2006 och 2012.
Som framgår av Tabell 3 så har förbrukningen ökat lika mycket för skördarna som för skotarna mellan de båda åren. Orsakerna till ökningen återges i Tabell 4:
Tabell 4. Orsaker (andel i %) till ökningen av bränsleförbrukningen.
Merparten av ökningen orsakas av att effekten hos maskinerna ökat. Skälet till att snödjupet har gett utslag är att snödjupet i genomsnitt var 4 cm större 2012 än 2006. Den tredje orsaken till en ökad förbrukning är att band användes i större utsträckning under år 2012. Att effekten har betydelse för bränsleåtgången framgår av figurerna 2 och 3, som beskriver sambandet mellan bränsleförbrukningen och motorns effekt. Den raka linjen återger den beräknade genomsnittliga bränsleåtgången och beskrivs av funktionen BF = 4,1+0,068*E där BF=bränsleförbrukning, l/G15-tim och E=effekt, kW. På motsvarande sätt kan bränsleförbrukningen hos skotarna beskrivas. Valet av funktionstyper har gjorts utifrån tidigare erfarenheter från studier och uppföljningar.
Figur 2. Bränsleförbrukningen hos skördarna beroende på motorns effekt.
Figur 3. Bränsleförbrukningen hos skotarna beroende på motorns effekt. BF=0,9+0,078*E där BF=bränsleförbrukningen, l/G15-tim, E=effekten, kW. Bränsleförbrukning i l/m3fub
Genom att ta hänsyn till hur mycket virke som produceras per G15-tim kan bränsleåtgången uttryckas som l/m3fub. Förutom maskintypen bör detta mått ta hänsyn till om maskinerna använts i slutavverkning eller gallring. Vid sammanslagningen har antagits att volymen gallring utgör 30 % av den totala volymen. Den hopvägda bränsleåtgången innebär att förbrukningen ökat med 9 % sedan 2006 (1,71 l/m3fub).
Tabell 5. Sammanvägd bränsleförbrukning (l/m3fub).
I Figur 4 beskrivs hur bränsleåtgången hos skördarna beror av medelstammens storlek.
Figur 4. Bränsleåtgången (l/m3fub) hos skördarna i förhållande till medelstammens storlek. Den böjda linjen återger medelförbrukningen och beskrivs av funktionen BF=0,46+(0,1/X) där BF=bränsleförbrukningen, l/m3fub och X=medelstammen, m3fub.
Motsvarande samband för skotarna återges i Figur 5 och 6:
Figur 5. Bränsleåtgången (l/m3fub) hos skotarna i slutavverkning. Funktionen för linjen är BF=0,53+0,00046*T där BF=bränsleförbrukningen, l/m3fub och T=terrängtransportavståndet, m.
Figur 6. Bränsleåtgången (l/m3fub) hos skotare i gallring. Funktionen för den räta linjen är BF=0,80+0,00039*T där BF=bränsleförbrukningen, l/m3fub och T=terrängtransportavståndet, m.
Kommentar till resultaten
Under 2012 har Skogforsk även presenterat resultat från en produktivitetsundersökning.
Figur 7. Produktiviteten år 2008 resp. 2011.
Av Figur 7 framgår att under tidsperioden 2008 – 2011 har produktiviteten i drivningsarbetet varit så gott som oförändrad. Dessa resultat liknar således resultaten från den här undersökningen, varför det på goda grunder kan fastställas att bränsleförbrukningen i l/m3fub är densamma som l/G15-tim.
Uttryckt i l/m3fub påverkas skördarna mest av medelstammens storlek. Resultatet liknar det från 2006, fast på en högre förbrukningsnivå. Vad gäller skotarna så är det terrängtransportavståndet som påverkar utfallet mest. Som framgått av figurerna 5 och 6 så är variationen stor även när hänsyn tas till avståndet. De redovisade sambanden bör därför användas med viss försiktighet.
