Gå till:

Torv som odlingssubstrat

Grov och fin torv.
Foto: Karin Hjelm
Artikeln ger en översikt av torv som odlingssubstrat: dess egenskaper, olika torvtyper och användning i plantskolan.

Torv är det i särklass vanligaste odlingssubstratet vid produktionen av skogsplantor. Torv är en mer eller mindre förmultnad massa av växtrester, och den som används i plantskolor är i första hand torv från vitmossa. Odlingsmässigt har torv en del fördelar: den har hög porvolym (och därmed hög luft- och vattenkapacitet), hög näringshållande förmåga (basutbyteskapacitet) samt en lämplig struktur. Torv kan binda 100-200 milligram växtnäring per 100 gram torrsubstans vilket är högre än för lera (30-40 milligram) och betydligt mer än för sand (0 milligram). Torv är naturligt sur och behöver kalkas och gödslas för att kunna användas för odling. Vattningsbehovet är beroende av torvens nedbrytningsgrad (humifieringsgrad). När torven är ordentligt uppvattnad bör den ha en vattenhalt på drygt 75 %. Rätt genomvattnad torv ska vara så fuktig att vattnet sipprar ut mellan fingrarna när man kramar torven hårt. Torven kan också blandas med olika strukturförbättrande material: Leca, Perlite eller styrenkulor.

Plantnytt var en serie populära forskningsrapporter som gavs ut åren 1980-1996 av Skogsbrukets plantgrupp, en enhet på Sveriges lantbruksuniversitet i Garpenberg.

Nr 6-1987    Publicerad 1987-08-08 12:02
Förädling & plantor
Skogsskötsel
Föryngring
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Göran Larsson

Reidar Pettersson

Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.