Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk
Text: Elin Fries, Bitzer
Den växer bra och trivs på många marker. Rysk lärk (även kallad sibirisk lärk) har även börjat ses som ett alternativ för riskspridning, inte minst på törskatedrabbad mark.
– Intresset är stigande och det råder brist på lärkfrön. Idag finns det begränsat med fröresurser och fröplantager. Det sedan tidigare startade förädlingsprogrammet är redo att leverera material till fröplantageutbyggnad redan idag. De kommer ge frö om 15–20 år, säger Adam Klingberg, förädlingsforskare vid Skogforsk.
Produktionshöjning
Idag kommer det mesta av fröet från sex finska fröplantager. I Sverige finns bara två små fröplantager med låg produktion, båda anlagda på 1950-talet. Men under vintern samlas ympris till två av sju förädlingspopulationer för rysk lärk. Det kommer ge lärken en avsevärd produktionshöjning.
– Vi räknar med att lärk från den kommande plantageomgången kommer leverera cirka 15 procent bättre tillväxt än naturbestånd, säger Adam Klingberg.
Det finns även förädlingsprogram för mindre vanliga trädslag, där förädlingen kan ske i en cykel för att sedan vila. Men något sådant blir det alltså inte för rysk lärk.
– Nej, det blir ett långsiktigt, permanent program. Det innebär att vi inte gör uppehåll i förädlingen, även om det inte är lika intensivt som för tall och gran. I och med att rysk lärk betraktas som inhemsk tror vi att efterfrågan kommer vara fortsatt stabil, någonstans i paritet med björk och contorta, säger Adam Klingberg.
Äldre riktlinjer
Det finns onekligen mycket som lockar med rysk lärk. Bra virkesegenskaper och höga virkespriser i byggvaruhandeln. Högre tillväxt än gran och tall, och kortare omloppstid. Dessutom kan det vara ett bra alternativ där törskate- eller granbarkborreangreppen är stora. Men det finns även en del osäkerheter. Adam Klingberg pekar bland annat på att dagens tillgängliga svenska och finska plantagematerial inte är testade i jämförbara försök i hela landet, så kallade odlingstest. Därför är det svårt att veta vilka frökällor som passar bäst var i landet.
– Idag saknas en stabil marknad för lärktimmer. Det är huvudsakligen små, specialiserade sågverk som sågar lärk. Beroende på var man har sin skog kan det därför vara lite klurigare för skogsägaren att inom rimligt avstånd finna dessa, säger Adam Klingberg.
Lovande – men oklarheter
Idag odlar inget av de större skogsbolagen lärk i någon större skala, även om till exempel Sveaskog ökat sin andel i norra Sverige.
– Det är ett lovande trädslag, men det återstår en del frågetecken. Hur viltbegärligt är det till exempel? Älgbete är inte ett stort problem i norra Sverige men i södra Sverige med mer vilt kan problem med fejning av hjortdjur bli ett bekymmer. Vilka gallringsintervall och slutavverkningstidpunkter är bäst? Nya idéer om blandbestånd av lärk med gran eller tall är också intressanta men outforskade.
Lärk som massaved
Tidigare har lärken inte varit välkommen i barrmassaprocessen. Men enligt Kim Gunnarsson, tillförordnad virkeschef på Södra, är det sedan en tid tillbaka möjligt att leverera lärk till Södras industri för produktion av sågade trävaror och massaprodukter.
– Planteringen av lärk ökade efter stormarna Gudrun och Per och de första bestånden gallrades under 2021. Genom att använda lärken i vår barrmassaproduktion tar vi vara på råvaran och maximerar värdena som skapas i våra medlemmars skogar. Andelen lärk är ännu liten och innebär inga utmaningar förden industriella processen i nuläget, säger han.
Förädling för framtiden
Skogforsk ansvarar för den nationella skogsträdsförädlingen i Sverige. Förutom de större förädlingsprogrammen för tall, gran, contorta, rysk lärk och björk bedrivs även viss förädling för mindre vanliga trädslag som hybridasp, douglasgran, sitkagran, alm, ask, gråal och hybridlärk. Målet med skogsträdsförädlingen är att ge skogsbruket bästa möjliga plantmaterial och bibehålla genetiska diversitet. Förädlade träd har bättre anpassning, tillväxt, virkeskvalitet och motståndskraft.
