Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!
Text: Sverker Johansson, Bitzer
Sedan början av 2000-talet har Skogforsk medverkat till minskade utsläpp från skogsbrukets transporter. Bland annat har det blivit tillåtet med högre lastvikter. Längre lastbilar, så kallade ETT-fordon (En Trave till), har också testats, dessa tilllåts dock inte i dagsläget.
Resultaten visar att bränsleförbrukningen för ett givet transportarbete minskar med 10–15 procent utan att påverkan på vägen nödvändigtvis behöver bli större. Nu testas även aerodynamiska lösningar tillsammans med Linköpings universitet.
Många av dagens lastbilar har vindavvisare och chassikjolar för lägre förbrukning redan när de rullar ut från fabriken.
– Men påbyggnader och släp måste också åtgärdas, annars är insatserna på lastbilen närmast bortkastade enligt våra studier, säger Henrik von Hofsten.
Praktiska lösningar
Nu försöker forskarna hitta lösningar för vindavvisning som fungerar i praktiken. Det är svårt, för lastade och olastade virkesfordon
har helt olika areodynamik. Forskarna har utvärderat två åtgärder på släpet: kjolpaket och skjutbara bankar. Tekniken analyserades i en virtuell vindtunnel och studien visar att åtgärderna gav minskat luftmotstånd och lägre bränsleförbrukning.
– Även våra praktiska tester visar att det fungerar, konstaterar Henrik von Hofsten. Vi har förbrukningsstatistik från 15 körningar med ett kjolförsett släp, och 15 körningar med ett referenssläp utan kjolar. Siffrorna visar en tydlig skillnad till det kjolförsedda ekipagets fördel.
Bränslebesparingar för olika konfigurationer. 1. Kjolar på olastat virkesfordon: - 1,1 liter per 100 km. 2. Kjolar på lastat virkesfordon: – 0,3 liter per 100 km. 3. Skjuta ihop bankarna på ett olastat virkesfordon: - 0,6 liter per 100 km. 4. Minskat avstånd mellan travarna förväntas ge lägre förbrukning, men har inte testats än.
En till två procent
Sammantaget kan skjutbara bankar och aerodynamiska kjolar minska bränsleförbrukningen för ett timmerfordon med 1–2 procent i genomsnitt utan att inverka menligt på användningen. Tvärtom kan bankförskjutning underlätta effektiv lastning.
– Om det blir attraktivt att investera i systemet styrs naturligtvis av dess kostnad samt givetvis även av drivmedelspriset, säger Henrik von Hofsten. Ett genomsnittligt timmerfordon körs 180 000 kilometer per år. En procents minskning av en förbrukning på 40 liter per 100 kilometer motsvarar då 720 liter drivmedel per år, eller 15 000 kronor räknat på ett drivmedelspris om 21 kr per liter. Med en kalkylränta på fem procent skulle en systemkostnad upp till 300 000 kronor vara acceptabel, enligt våra kalkyler.
– Då pratar vi om användning för typiska timmerbilar, som i ganska stor omfattning körs på mindre vägar. Vid körning över längre avstånd i landsvägsfart ökar potentialen.
– Nu har vi testat det här ett halvår, säger Jonas Fröjd vid Fröjds Åkeri i Kisa, som testkört en rigg med kjolar på släpet. När vi var uppe på Mittiamässan i Ljusdal i september var många åkare som såg lösningen skeptiska – de undrar hur det ska funka med isiga snövallar och att snö fastnar under kjolarna.
– Nere hos oss i södra Sverige tror jag inte det blir problem i alla fall. Vi har fått mindre snöpåslag än tidigare och dessutom sett till att de nedre 30 centimetrarna på kjolarna är i en mjukare plast som motsvarar stänkskydd ungefär, då viker de utan att gå sönder. Överdelen på kjolen kommer förstås förr eller senare att få en stock på sig, men då byter vi förhoppningsvis bara aluminiumbrädan
som kjolen är popnitad i.
Skjutbara bankar – snart verklighet?
Magnus Landberg vid SAAB har tillsammans med Linköpings universitet utvecklat en prototyp med kolvmatning av bankarna som ska sitta nedfälld i släpets sida.
– När vi drar ihop dem mot varandra så minskar vindmotståndet, det rör sig om ganska stora turbulenta virvlar bakom varje enskild banke och stake som vi kommer åt på det viset, säger han. Med den här tekniken kan vi även skjuta ihop travarna och minska turbulensen ytterligare.