Metod
Inom projektet etablerades tio genetiska fältförsök med avkommor från 277 kända moderträd. Det planterades ca 18 000 plantor som kommer att utgöra en enorm tillgång för framtida studier om resistens mot askskottsjukan. Under de kommande åren kommer alla experiment att noggrant mätas och beskrivas för att samla information om askskottsjukans påverkan på planterade p lantor. Material för framtida genomiska studier kommer att samlas och bevaras av deltagande organisationer.
Fyra svenska försök planterade 2022 med 20 halvsyskon-familjer har inventerats under våren 2023. Dödlighet, förekomst av askskottsjukesymtom, vårfenologi och total höjd bedömdes eller mättes vid ett tillfälle. Plantorna var tre år gamla vid bedömningen, två år i plantskola och ett år i fält.
Totalt bedömdes 2145 plantor. Den totala dödligheten var 9 procent. Dödligheten per familj varierade från 1 procent upp till 35 procent. Dödligheten berodde troligen på dåligt växtmaterial, dålig planteringspunkt eller en kombination av båda. De planterade lokalerna var gamla ängar med riklig vegetationskonkurrens och skogsmark med otillfredsställande platsförberedelser.
Efter tre infektionsår observerades symtom på askskottsjuka hos 4 procent (± 1,6 procent) av plantorna. Omfattning av symptom bedömdes inte vid detta tillfälle men det kommer göras under de närmaste åren. Frekvensen av symptom i familjer varierade mellan 0 och 9 procent.
Uppföljande bedömningar kommer upprepas två gånger 2024, en gång på våren och en under hösten. Dessutom kommer nya försök som planterades 2023 att inkluderas i bedömningarna. Samma bedömningar ska göras i andra medverkande länder.
Resultat
Tabell 1. Antal döda plantor, plantor med symtom på askskottsjuka och plantor utan symptom för 20 halvsyskon-familjer som växer i fyra försök i södra Sverige. Mätningar gjorda efter 3 år i fält.