https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2023/klippning-av-tillvaxtstorningar-pa-tall/
Problematiken med tillväxtstörningar hos tallplantor har allt mer frekvent uppmärksammats både av skogsföretag och privata skogsägare. Men vad kan man göra med drabbade plantor?
Tillväxtstörningar såsom prolepsis (två skottskjutningar på ett år), flertoppighet och flerstammighet hos tallplantor har under senare år alltmer frekvent uppmärksammats, då störningarna kan vara mycket omfattande. Tillväxtstörningarna innebär vanligtvis att tallplantan får ett mer busklikt växtsätt, med en avsaknad av ett tydligt toppskott. Frågan är vad man ska göra i unga bestånd med förekomst av tillväxtstörningar på tallplantor. Därför finns det ett stort behov av att förstå hur tillväxtstörningarna utvecklas över tid, samt hur plantorna reagerar på bortklippning av dessa tillväxtstörningar. Med detta i åtanke har försöket i småländska Bäckebo anlagts och utvärderats.
Fem olika behandlingar ingick i studien: två klippningsintensiteter (lätt respektive hård klippning) som utfördes antingen på sommaren eller på vintern, samt en oklippt kontroll. Resultaten visar att det på kort sikt fungerar bra att klippa bort flerstammighet, flertoppighet och proleptiska skott, eftersom flerstammigheten till stor del försvann, samt att den subjektivt bedömda tillväxtstörningen minskade.
Figur 1. Åsa Ström och Edwin Karlsson (Södra) och Karl-Anders Högberg (tidigare Skogforsk) inspekterar en klippt tall efter behandling 1 (hård sommarklippning) där dubbelstammarna klippts nära inpå stammen (vänster) och tall efter behandling 4 (lätt sommarklippning), där dubbelstammen har klippts på halva dess längd. Foto: Oscar Nilsson
Tillväxtstörningar på tallplantor i Bäckebo verkar i stor utsträckning följa mönstret:
- prolepsis
- flertoppighet
- flerstammighet.
Figur 2. Andel tallar med flertoppighet 2021 för träd med och utan prolepsis 2020.
Figur 3. Utveckling av andelen tallar med flerstammighet för träd med och utan flertoppighet 2021.
Prolepsisförekomsten efter utförd klippning 2021 var låg efter tillväxtsäsongen 2022 (året efter) och hade inte påverkats av klippningen. Vidare visar studien att hård klippning gav bäst resultat (minst flerstammighet, flertoppighet och lägst subjektivt bedömd tillväxtstörning) och indikerar således att en hård klippning är att föredra över en lätt klippning. Huruvida tillväxtstörningarna ”växer bort” av sig själva i den oklippta kontrollen är för tidigt att utvärdera nu, men skulle kunna följas upp i framtiden. Man måste ha i åtanke att detta är resultat från en enda försökslokal och att betingelserna under just 2021 och 2022 med största sannolikhet har påverkat. Därför behövs det mer kunskap och uppföljning om hur tallarna utvecklas över tid i de olika behandlingarna.
