https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2018/dyr-klimatnytta-att-lata-skogen-sta/
Att öka skogens omloppstid är bra för klimatet, eftersom skog binder kol i träd och mark. Men det är ett dyrt sätt att binda kol.
Forskare från SLU, Skogforsk och Linnéuniversitetet har räknat på hur omloppstidens längd (tiden från plantering till avverkning) påverkar skogsbrukets totala kolbalans – både genom att kol lagras i skogen och genom att förändringar i skogens medeltillväxt avgör hur mycket virke som kan avverkas för att ersätta fossilbaserade material och energislag. Beräkningen visar också hur mycket denna potentiella klimatnytta kostar skogsägaren.
Jämför med tidpunkten för optimal tillväxt
I dagens skogsbruk brukar man säga att det är optimalt att skörda skogen när medeltillväxten är som högst. Längre omloppstider ger visserligen ett högre virkesförråd vid skörd, men samtidigt sjunker medeltillväxten eftersom skogens tillväxthastighet avtar med trädens ålder.
Forskarna har därför utgått från den ekonomiskt optimala tidpunkten för slutavverkning och beräknat hur mycket nuvärdet sjunker vid 10, 20 och 30 års förlängning av omloppstiden.
Dyrt förbättra kolbalansen
Resultatet visar att det är ganska dyrt att förbättra kolbalansen på det här sättet. Kostnaden per ton kol som man binder i skogen är 9-396 €och det kan jämföras med priserna på kol i utsläppsrätter som inom EU ligger runt 40 €per ton.
Resultaten visar att det är endast med 10 års förlängd omloppstid på svaga granmarker som kostnaden för att binda kol är lägre än priset för utsläppsrätter. Dyrast är det att förlänga omloppstiden hos tall på bördig mark med trettio år. I sammanhanget kan det sägas vara bättre att förlänga omloppstiden i 10 år på tre hektar, än att förlänga omloppstiden med trettio år på ett hektar.
Å andra sidan finns det ungefär 3 miljoner hektar svaga granmarker i Sverige, där en måttligt förlängd omloppstid alltså skulle vara kostnadseffektivare än utsläppsrätter. Men det är inga dramatiska kolbindningseffekter man uppnår, det handlar om 0,05-0,20 ton kol per hektar och år vid 30 års förlängd omloppstid.
Dåligt att sänka omloppstiderna
Forskarna har också räknat på effekterna av att minska omloppstiden med 10 år. Det är dåligt både för klimatet och för virkesproduktionen, då det innebär att man skördar skog med låga kolförråd innan medeltillväxten kulminerat.