Avverkade träd kan beskriva framtidens skog

Skogforsk har utvecklat en ny, mycket kostnadseffektiv metod för att skatta skogens volym och grundyta över stora arealer. Metoden baseras på fjärranalys och skördardata. Skördardata fungerar nämligen utmärkt som referensdata för skattningar med fjärranalys.

– Vi vet oerhört väl vad skördarna avverkat, förklarar Jon Söderberg, som arbetar med analyserna i projektet. Vi jämför det med data från laserskanning samt flyg- och satellitbilder för de avverkade ytorna. I en nyutvecklad modell kan vi sedan skatta ett helt skogslandskap och – om man så önskar – dela in skogen i bestånd baserat på höjddata och tidigare beståndsindelningar.

Forskarna har testat metoden genom att skördardata från 6 000 hektar avverkningar i östra Götaland – både gallringar och slutavverkningar – har kopplats ihop med fjärranalysdata från ett 630 000 hektar stort skogslandskap i samma region.

– Vi samlade in skördardata från tiden direkt efter att flygbilderna togs. För gallringar där den kvarstående skogen beskrivs använde vi skördardata från en tidigare vegetationssäsongen och fram till registreringstidpunkten för flygbilderna. Med vår mjukvara för gallringsuppföljning kunde vi få fram bra data för bestånden som stod kvar efter gallringen.

Resultaten visar att skördardata som markreferens ger mycket bra precision. De fungerar minst lika bra som referensdata från manuella provytor i fält och ger inga systematsika fel. Extra bra blir det eftersom lokala data om stamform finns med i materialet – data som är mycket mer osäkra i dagens skattningsmetoder.

– Men vi har inte koll på skogar under tio meters höjd, eftersom det inte finns några skördardata från ungskog. Men på huvuddelen av arealen i det här stora skogslandskapet får vi alltså koll på volymer och grundytor.

Med start våren 2018 ska skogliga grunddata uppdateras och det innebär skanning av hela den svenska skogsmarken. Skogforsks metod kan höja kvaliteten och bidra till sänkta kostnader.

– Alla skördardata ger skogsbruket enorma mängder referensdata att kalibrera skanningen med, säger Skogforsks Erik Willén, som sitter med i Skogsstyrelsens referensgrupp för laserskanningsprogrammet. Den stora kostnaden för laseromdrevet är flygningen, men jag skulle tippa att man ändå kan sänka kostnaden genom att minska antalet fältprovytor. Dessutom lyckas man då fånga den regionala variationen bättre, till exempel formtalen. Och det finns även en viljeinriktning från myndigheternas sida att använda skördardata för sin kalibrering.

Artikeln har tidigare publicerats i Vision 1-2018