Gå till:

Skogsgödsling ger klimatvinst och ökad lönsamhet

Traktorgödsling passar bäst i mindre bestånd av gallrad skog. Helikoptergödsling passar bäst för stora, enhetliga bestånd.
Skogsgödsling på rätt marker har en mycket positiv kolbalans och är en bra investering, både för privata skogsägare och storskogsbruket. I den här artikeln ges råd och tips för skogsgödsling.

Skogsgödsling är det traditionella namnet för kvävegödsling på fastmark. Åtgärden är en investering med god lönsamhet. Genom årens lopp är det storskogsbruket som stått för nästan all skogsgödsling. De privata skogsägarna har gödslat 1 000–3 000 hektar per år i landet. Skogsgödsling bör vara ett intressant alternativ även för privata skogsägare som vill förbättra sin lönsamhet.

I denna artikel ges en översiktlig beskrivning av skogsgödsling, lite råd och tips om val och planering av gödslingsbestånd, åtgärdens lönsamhet och omfattning i landet över tiden samt hinder för ökad skogsgödsling. 

I korthet

  • Skogsgödsling av lämpliga bestånd är en investering med god lönsamhet.
  • Från forskningshåll är kunskaperna mycket goda om beståndsval, gödslingsplanering och tillväxteffekter.
  • Skogsgödsling har en mycket positiv kolbalans, till nytta för klimatet. Åtgärden kan därför bedömas passa bra in i den nya ”bioekonomin”.
  • Det finns en betydande potential att öka skogsgödslingen i landet, för såväl storskogsbruket som privatskogsbruket.
  • Bristande kunskaper om skogsgödsling i det praktiska skogsbruket kan bedömas vara det största hindret för ökad gödsling.
  • För privata skogsägare krävs normalt att ett antal skogsägare inom ett geografiskt begränsat område går samman för att skapa ett tillräckligt stort gödslingsunderlag (minst 50 hektar). Det krävs en samordning för detta, till exempel genom skogsägarföreningarnas försorg. 
Läs fördjupning

Investeringar i skogsbruket, som i föryngring och i röjning, internfinansieras av intäkterna från avverkning. För privata skogsägare med obeskattade intäkter på skogskonto är skogsgödsling ett alternativ som ger avsevärt högre förräntning än skogskontoräntan. Räntan på skogskonto är inflationsutsatt och i dag mycket låg. Varje år betalas 15 procent av ränteintäkten i så kallad källskatt. Alternativet med att skogsgödsla ett lämpligt bestånd 10 år före planerad slutavverkning ger en årlig, obeskattad realränta (om rotnettot följer inflationen) på ungefär 10 procent.  

Basfakta om skogsgödsling

På de flesta fastmarker i landet är det kväve (N) som är det tillväxtbegränsande näringsämnet för träden. Undantaget är de allra bördigaste granmarkerna. Kvävegödsling med standardgivan 150 kg N/ha ökar trädens barrmassa, vilket ger en volymtillväxtökning på 13–20 m3sk/ha under en 7–10 årig reaktionsperiod för lämpliga gödslingsbestånd. Träden blir grövre, vilket ger mer och grövre timmer samt lägre avverkningskostnader per kubikmeter. Av gödslingsintäkten brukar 60–70 procent utgöras av volymseffekten och 30–40 procent av dimensionseffekten. Gödsling utförs med traktor eller helikopter och kostnaden är cirka 3 000 kronor per hektar.

Beståndsval och baskrav

Kunskapsläget om skogsgödslingens effekter på virkesproduktionen är mycket gott genom den mycket omfattande, tillämpade gödslingsforskningen som pågått under lång tid. Det finns detaljerade anvisningar om vilka krav som bör vara uppfyllda för att bestånden ska vara gödslingsvärda. Det handlar dels om sju så kallade baskrav, dels om vilka marktyper som bör undantas. Brunjordar, marker med skenhälla, lavmarker och fastmarker med välförmultnad kärrtorv är marker där skogen reagerar svagt eller inte alls på kvävegödsling, och som därför inte bör gödslas. Dessutom bör områden med höga natur- och kulturvärden undantas från gödsling. Bestånd som är avsatta för naturvård och som inte kommer att slutavverkas ska givetvis inte gödslas

Bestånd som ska gödslas bör ha ett ståndortsindex i intervallet T16-G30. Den nedre gränsen motiveras av ekonomiska skäl, som låg tillväxteffekt på grund av låg löpande tillväxt och lågt rotvärde per kubikmeter. Den övre gränsen motiveras av biologiska skäl - marken kan vara så pass kväverik att tillväxteffekten blir låg, eller uteblir helt. Skogen bör vara frisk och väl sluten, och marktypen ”vanlig” skogsmark (podsoljordmån). I baskraven ingår också kravet på ingen avverkning inom 10 år. Detta för att undvika att gallring eller slutavverkning utförs i bestånd med pågående gödslingseffekt.

Begränsningar enligt Skogsstyrelsens allmänna råd

Skogsstyrelsen har utfärdat allmänna råd för kvävegödsling på skogsmark. Nu gällande råd är från 2014. Risken för kväveläckage till markvattnet var en central utgångspunkt vid fastställandet av högsta rekommenderade antal gödslingar per omloppstid. Enligt råden bör högst tre gödslingar (totalt 450 kg N/ha) per omloppstid utföras i Norrland (exklusive Gävleborgs län) och högst två gödslingar (300 kg N/ha) i Svealand och i Gävleborgs län. För Götalands del avråds från kvävegödsling, med ett undantag. Det gäller för nordöstra Götaland där rådet är högst en gödsling (150 kg N/ha) per omloppstid, under förutsättning att beståndet är grandominerat och att grotuttag görs vid avverkning. I råden finns en uppräkning av olika marker som inte bör gödslas i enlighet med vad som redogjorts för ovan. Det redogörs också för områden inom vilka kvävegödsling inte bör ske (t.ex. sjö och vattendrag som är vattenförande året runt, och hänsynskrävande biotoper) samt skyddszoner till dessa områden och gödslingsfria zoner mot annans mark och väg.

Kolbalans och kväveläckage

Skogsgödsling har en mycket positiv kolbalans. Produktion, transport och spridning av gödselmedlet medför ett utsläpp av koldioxid. Genom tillväxtökningen binds en stor mängd koldioxid i det framgödslade virket. Koldioxidinbindningen i träden är minst 10 gånger högre än de koldioxidutsläpp som kommer ifrån produktion, transport och spridning av gödselmedlet. Om den ökade tillväxten används för substitution av fossila bränslen, stål och betong kan klimatnyttan öka ytterligare. Skogsgödsling är därför en åtgärd som kan bedömas passa bra in i den nya ”bioekonomin”.

Försök har visat att skogsgödslingens bidrag till skogsmarkens kväveläckage är relativt litet på de ganska starkt kvävebegränsande marker som kan rekommenderas för gödsling. Felaktig gödsling, där gödselmedlet hamnar direkt i vattendrag ger ett kväveläckage. Men om man följer Skogsstyrelsens allmänna råd och lämnar ogödslade skyddszoner runt vattendrag och sjöar minskar kväveläckaget påtagligt.

Gödsling och gallring

Nygallrade bestånd har en förhöjd vindfällningsrisk, och bör inte gödslas direkt efter gallring. Man bör vänta minst fem år så att bestånden har hunnit stabilisera sig. Det är mest fördelaktigt om ett gödslingsprogram med två-tre gödslingar startas minst fem år efter sista gallring. Detta är fullt möjligt att tidsmässigt kunna hinna med två-tre gödslingar efter sista gallring om man följer gängse gallringsrekommendationer och undviker gallring i äldre skog. Då bör skogen stå kvar 25–30 år efter sista gallring i de flesta bestånd som kan bli aktuella för gödsling.

Låggallring är den gallringsform som skapar de mest lämpliga gödslingsbestånden av flera skäl. Jämfört med höggallring är den årliga volymtillväxten per hektar högre, vilket ger högre gödslingseffekt. Efter låggallring är rotvärdet per kubikmeter högre än efter höggallring. Detta gör de framgödslade kubikmetrarna mer värdefulla i låggallringsalternativet. Låggallring gör dessutom bestånden mer motståndskraftiga mot vind- och snöskador i jämförelse med höggallring, vilket är en betydelsefull faktor att ta hänsyn till vid val av gödslingsobjekt.

Planeringsfrågorna är viktiga för lönsamheten

Planering är viktigt för att säkerställa att endast lämpliga bestånd blir gödslade på bra sätt och att inte bestånden blir uttagna för avverkning inom den kommande 10-årsperioden. Beståndsregistret eller skogsbruksplanen duger normalt sett för en grovsortering av tänkbara objekt. Registret kan alltid vara behäftade med missvisande uppgifter. Från ekonomisk synpunkt är det därför viktigt att göra fältbesiktning av alla tänkbara objekt. Varje hektar planerad, men icke gödslingsvärd skog som du kan identifiera sparar in 3 000 kronor. Besiktning av bestånd och detaljplanering i fält, med avgränsning av icke gödslingsvärda områden, är således en lönsam verksamhet. Fältbesiktning är dessutom till nytta för miljön, eftersom gödselmedel endast bör spridas där kvävet ger god tillväxteffekt.

• Det är viktigt att använda bra kartmaterial.
• Undanta områden som inte är gödslingsvärda, undanta svårgödslade delar (”beståndstarmar”) och områden med höga naturvärden.
• Avgränsa skyddszoner mot vägar, sjöar och vattendrag.
• Planera lagringsplatser för storsäckar av gödsel på väldränerat underlag utan vassa stenar för att inte riskera att gödslet blir fuktskadat.
• Utse ett gödslingsvärt reservobjekt för eventuell överbliven gödsel.

Helikopter eller traktor?

Helikoptergödsling passar bäst för samlade gödslingsarealer med stora och någorlunda enhetliga bestånd, helst utan insprängda impediment. Traktorgödsling passar bäst i gallrad, inte alltför stamtät skog. Bestånden kan vara små och oregelbundna, men de bör ligga nära farbar väg. Med traktor kan man stänga av spridaren då beståndsavsnitt som inte är värda att gödsla passeras.

Lönsamhet

Gödsling av lämpliga slutavverkningsbestånd tio år före planerad avverkning är en mycket lönsam åtgärd. Man kan då förvänta sig en årlig real förräntning av gödslingskostnaden på mellan 8 och 12 procent, om rotnettot följer inflationen (Tabell 1). Vinsten vid 2 procents realt avkastningskrav blir i storleksordningen 2 400–4 200 kronor per hektar. Med beräkningsverktyget ”Gödslingsanalys” (www.skogskunskap.se) kan skogsägare göra egna ekonomiska analyser för potentiella gödslingsbestånd. Vid gödsling 20–30 år före slutavverkning blir lönsamheten lägre, eftersom investeringsperioden blir mycket längre. För lämpliga gödslingsbestånd kan man dock räkna med en vinst även vid gödsling 30 år före slutavverkning (första gödslingen i ett program med tre gödslingar), Tabell 1.

År till slutavverkning 10 år 20 år 30 år
Vinst, diskonterad till gödslingstidpunkt, kr/ha 2 400-4 200 1 600-3 000 600-1 800
Internränta, procent per år 8-12 4-6 2,5-4

 

Tabell 1. Lönsamhet för olika gödslingstidpunkter. Gödslingskostnad 3 000 kronor per hektar. Gödslingsvinsten är diskonterad med två procent ränta till att gälla för gödslingstidpunkten. Lönsamheten anges som det intervall inom vilket lämpliga gödslingsbestånd normalt hamnar.

Den praktiska gödslingens omfattning över tiden

Den praktiska gödslingen startade vid mitten av 1960-talet och nådde sin största omfattning (120 000–190 000 hektar per år i landet) under 1970- och 1980-talen. Under dessa år gick den praktiska gödslingen och kunskapsuppbyggnaden genom den tillämpade forskningen ”hand i hand”. Den stora skördetiden för resultat om tillväxteffekter var vid mitten av 1980-talet. Försöksresultaten visade tydligt på att skogsföretagen hade varit för optimistiska beträffande beståndsvalet (de stora arealerna medförde att en betydande andel tveksamma bestånd hade gödslats) och att gödslingsintervallet hade varit för kort (4–6 år) och därför varit ekonomiskt inoptimalt. Ytterligare saker som identifierades var att fältkontroll av bestånd hade gjorts sparsamt, objektsplaneringen hade ofta varit bristfällig och att samordningen mellan gödsling och avverkning hade varit bristfällig. Dessutom framkom att spridningsjämnheten var dålig vid flyggödsling med den brist på navigationshjälpmedel som då förelåg. Detta problem är sedan lång tid tillbaka åtgärdat med GPS-tekniken.

Genom omfattande kursverksamhet till gödslingsansvariga personer på skogsföretagen och till spridningsentreprenör, traktor- och helikopterförare fördes alla nya kunskaper ut på bred front. Som en följd av de nya kunskaperna beträffande beståndsval och omgödslingsintervall om minst 8 år minskade gödslingsarealen påtagligt under slutet av 1980-talet. En fortsatt, kraftig minskning av gödslingsarealen skedde under lågkonjunkturåren i början på 1990-talet. Under perioden 1992–2006 var den årliga gödslingsarealen 15 000–30 000 hektar. Perioden kännetecknades av miljödiskussioner, att produktions- och miljömål blev jämställda i skogsvårdslagen, och att det miljöanpassade skogsbruket växte fram med certifiering. Under perioden 2007–2012 ökade arealen till 40 000–60 000 hektar per år. Något år före ökningen hade Skogforsks lyft gödslingsfrågan genom att utarbeta en ny gödslingshandledning (se Mer om skogsgödsling längst ned) och verktyget Gödslingskalkyl (Skogskunskap.se) för att beräkna gödslingseffekter och gödslingsekonomi . Sedan 2013 har den årliga gödslingsarealen i landet sjunkit till 20 000–30 000 hektar.

Möjlig högsta årlig gödslingsareal

Det finns en stor potential för att öka gödslingsverksamheten från dagens nivå på 20 000–30 000 hektar årligen i landet, både i storskogsbruket och privatskogsbruket. Den möjliga högsta gödslingsarealen i landet per år kan uppskattas till 95 000 hektar för storskogsbruket och till 33 000 hektar vid högst en gödsling per omloppstid för privatskogsbruket (Tabell 2).

Enligt Skogsstyrelsens allmänna råd är det som framhållits endast i nordöstra Götaland som det är möjligt att gödsla en gång i grandominerade bestånd under förbehållet om grotuttag. I Götaland finns dock även en hel del gödslingsvärda tallbestånd med god kvalitet. Om högst en gödsling per omloppstid skulle tillåtas i hela Götaland, och både för tall- och granbestånd, skulle den möjliga, högsta årliga gödslingsarealen uppgå till 12 200 hektar, det vill säga drygt 2 promille av den totala, produktiva skogsmarksarealen i landsdelen (Tabell 2). I praktiken torde det dock högst kunna bli fråga om några tusen hektar i årlig skogsgödsling om denna möjlighet till gödsling skulle finnas.

Tabell 2. Beräknad möjlig högsta årlig areal skogsgödsling i landet enligt gällande råd och anvisningar. Dessutom redovisas en beräkning av högsta möjliga årliga areal för Götaland, om gödsling skulle tillåtas en gång per omloppstid i tall- och granbestånd i denna landsdel.

Möjlig högsta årlig gödslingsareal, hektar

  Storskogsbruket Privatskogsbruket
Norra Norrland 32 320 9 260
Södra Norrland 31 140 8 520
Mellersta Sverige 31 130 15 500
Totalt 94 590 33 280

 

Möjlig högsta årlig gödslingsareal (hektar) i Götaland om gödsling skulle vara tillåten en gång per omloppstid 

  Alla skogsägare 
Götaland 12 200 
Total produktiv skogsmarksareal = 4 987 000 hektar, möjlig högsta årlig gödslingsareal motsvarar 2,45 promille av den produktiva arealen. 

 

Beräkningsförutsättningar:

Norra Norrland = AC+BD-län, Södra Norrland=Y+Z-län (exklusive X-län)

Mellersta Sverige= Svealand och X-län

 

Skogsmarksarealer med bonitet 3–8 m3sk/ha, år (=T18-G28) är hämtat från Riksskogstaxeringen

 

Arealavdrag: Det antas att 40 % av arealen inte uppfyller baskraven, har olämplig marktyp eller har höga natur- och kulturvärden.

Antagen omloppstid är 110 år, motsvarande genomsnittlig beståndsålder vid föryngringsavverkning i landet enligt Riksskogstaxeringen.

 

Storskogsbruket: Räknat på tre gödslingar per omloppstid i Norrland och två gödslingar i mellersta Sverige.

Privatskogsbruket: Räknat på en gödsling per omloppstid i både Norrland och mellersta Sverige.

 Götaland: Beräkning har gjorts över årlig, möjlig högsta gödslingsareal om en gödsling per omloppstid skulle vara tillåten i Skogsstyrelsens allmänna råd.

Hinder för ökad skogsgödsling

Bristande kunskaper om skogsgödsling bedöms vara det största hindret för ökad gödsling. Kunskapsbristen torde gälla för personal såväl på beslutande nivå som på operationell nivå med ansvar för beståndsurval och gödslingsplanläggning. En förutsättning för skogsgödsling med hög lönsamhet och liten miljöbelastning är att urvalet av bestånd och detaljplanering av gödslingsobjekten görs i fält av kunnig personal. En gles och slimmad fältorganisation kan således vara ytterligare ett hinder för ökad skogsgödsling.

För ekonomiska rådgivare till privata skogsägare borde skogsgödsling vara en naturlig åtgärd i batteriet av åtgärdsförslag i den ekonomiska rådgivningen. Avsaknad av goda gödslingskunskaper hos rådgivare leder troligen till att skogsgödsling normalt inte ingår i rådgivningen till privata skogsägare.

För privata skogsägare är det traktorgödsling som främst är aktuellt. Det krävs åtminstone en sammantagen areal på 50 hektar inom ett begränsat område för det ska vara lönsamt att anlita traktorgödslingsentreprenör. Ett ytterligare hinder för privata skogsägare att gödsla är således att det krävs att ett antal privata skogsägare går samman för att skapa ett tillräckligt stort gödslingsunderlag, och att någon tar ansvar för att detta så sker. Skogsägarföreningar borde rimligen vara den naturliga samordnaren för sina anslutna skogsägare. För privata skogsägare som har affärsförbindelser med skogsgödslande företag torde möjligheten kunna finnas att få gödsling utförd om skogsföretaget gödslar i närområdet. Det krävs dock en dialog mellan parterna för att kunna uppnå detta.

Slutsatser i korthet

  • Skogsgödsling av lämpliga bestånd är en investering med god lönsamhet.
  • Från forskningshåll är kunskaperna mycket goda om beståndsval, gödslingsplanering och tillväxteffekter.
  • Skogsgödsling har en mycket positiv kolbalans och binder extra koldioxid i träden, till nytta för klimatet. Åtgärden kan därför bedömas passa bra in i den nya ”bioekonomin”.
  • Det finns en betydande potential att öka skogsgödslingen i landet, för såväl storskogsbruket som privatskogsbruket.
  • Bristande kunskaper om skogsgödsling i det praktiska skogsbruket bedöms vara det största hindret för ökad gödsling.
  • För privata skogsägare krävs normalt att ett antal skogsägare inom ett geografiskt begränsat område går samman för att skapa ett tillräckligt stort gödslingsunderlag (minst 50 hektar) för att kunna anlita traktorgödslingsentreprenör. Det krävs en samordning för detta, till exempel genom skogsägarföreningarnas försorg.

Mer om skogsgädling

Läs mer på ämnet i handledningen Skogsgödsling.

Nr 70-2017    Publicerad 2017-09-01 07:58
Skogsskötsel
Gödsling
Läs mer
Författare

Folke

Pettersson

Tidigare anställd
 070 - 213 85 61
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.