Gå till:

Gallringspunkter från fjärranalys

Exempel på gallringspunkter draperat på ett ortofoto.
Foto: Lantmäteriet
Trädhöjd och medeldiameter kan skattas väl utifrån flygfoto medan skogens täthet inte syns tillräckligt bra. I denna studie har gallringspunkter från foto jämförts med laserskanning och fältmätning.

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 922-2017.

Skogliga fjärranalysskattningar i form av laserskanning och fotogrammetri (stereofoton) av medelhöjd och grundyta kan användas för att kartera gallringsbehov. Tillsammans med ståndortsindex från skogliga register över bestånds­data produceras en gallringbehovskarta via traditionella gallringsmallar som bygger på övre höjd och grundyta.

Detta projekt syftade till att studera hur gallringsplaneringen blir mer effektiv med uppdaterade gallringspunkter producerade ur fjärranalysskattningar via fotogrammetri. Gallringspunkterna som i dag används bygger på laserdata som i huvudsak samlats in under åren 2009–2014. Över stora delar av landet börjar skattningarna bli gamla och en uppdatering behövs. Inga konkreta planer finns i dag för en ny nationell laserskanning. Nya skogliga skattningar kan tas fram genom bildmatchning av flygbilder, s.k. fotogrammetri, och genom Lant­mäte­riets bildförsörjningsprogram ska Sverige fotograferas med ett inter­vall på 2–4 år beroende på plats i landet. Studiens hypotes var att detta foto­omdrev skulle kunna bilda underlag för skogliga skattningar, även om kvalite­ten inte är lika hög som för laserdata.

Målet med projektet är att utvärdera gallringspunkter producerade av flygbilds­skattningar från 2015 mot gallringspunkter producerade via ajourhållna laser­skattningar samt fältmätningar.

Gallringspunkter framställda ur flygbilder och fotogrammetriska metoder jäm­fördes med framräknade laserskattningar och fältdata. 75 punkter invente­rades i fält och jämfördes med fjärranalysskattningar.

Resultaten visade att trädhöjd och medeldiameter skattas väl, medan skogens täthet inte fångas tillräckligt bra ur flygbilder. Grundytan underskattades med 17 procent mot 7 procent i framräknade laserskattningar.

Praktiska utvärderingar visade att framräknade laserskattningar fortfarande var användbara medan nya fotogrammetriskattningar inte bedömdes tillföra något värde.

För uppdatering av gallringspunkter på längre sikt bedöms att en ny laser­skanning krävs.

Läs rapporten i sin helhet på länken nedan. 

Läs fördjupning

 

Nr 13-2017    Publicerad 2017-02-17 07:00
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Erik

Willén

Tidigare anställd
 070 - 371 45 26

Jonas Bohlin

SLU
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.