Faktablad om grot och dess potential
Skotning av grot. I det här fallet är barren kvar på groten, det vill säga den har inte torkat på hygget. I stället torkar den i stora grothögar, som samlas vid bilväg.
Foto: Lars Högbom
Grot, grenar och toppar, är ett betydande biobränsle, som används i kraftvärmeproduktion. I detta faktablad beskrivs produktion, slutanvändning och potentialen att ta ut mer grot ur skogen.
Faktabladet i sammanfattning:
- Intresset för att ta ut skogsbränslet grot (grenar och toppar) ökar.
- Det finns i dag ett överskott av grot, framför allt i norra Sverige.
- Överskottet uppgår till knappt 14 TWh per år.
- Det går att hållbart ta ut cirka 21 TWh grot årligen.
- Den slutliga energianvändningen i Sverige var år 2020 cirka 355 TWh.
- Groten är ett viktigt bränsle i fjärrvärmesektorn, som i sin tur producerar stora mängder värme och el i energisystemet.
- Ska överskottet på grot kunna utnyttjas krävs att kapaciteten gällande maskin- och logistiksystem återuppbyggs i norra Sverige.
- Ett ökat uttag av grot skulle öka Sveriges självförsörjningsgrad gällande energi.
- Grot är ett inhemskt bränsle som historiskt har haft en relativt stabil prisutveckling.
- Lämnas groten kvar i skogen läggs den ofta på blöta partier som körunderlag för skogsmaskiner.
- Groten bidrar också med näringsämnen och mineraler till marken när den förmultnar.
- Grövre grot bidrar till värdefull död ved när den bryts ner, vilket gynnar den biologiska mångfalden.
- Efter avverkning bryts en stor del av groten ner inom 10–15 år och då frigörs koldioxid på det enskilda hygget.
- Växande skog i landskapet binder dock koldioxid löpande när den växer.