https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2023/Basta-planteringspunkten-inte-alltid-bast/
Omvänd torva har länge ansetts som den optimala planteringspunkten. Nu visar nya studier att så inte är fallet.
En bra planteringspunkt och rätt utförd plantering är det mest centrala för en lyckad föryngring. Per Nordins avhandling Föryngringsåtgärder i tid och rum, går på djupet om hur utförandet av plantering och markberedning påverkar etableringen av ny skog.
Per Nordin konstaterar att för att plantorna ska få goda förutsättningar, krävs medvetenhet om regionens klimat. Planeringen blir därmed central. Studierna indikerade att digitala verktyg skulle kunna användas i föryngringsplanering. En markfuktighetskarta förklarade plantavgång och tillväxt i de extrema delarna av markfuktighetsskalan. Användning av fjärranalysvariabler kan därmed bli värdefullt för fortsatt kartläggning och förståelse av ståndortsvariation mellan och inom bestånd i framtida föryngringsplanering.
En god anpassning till regionens klimat kan uppnås genom att granska de lokala ståndortsegenskaperna med digitala verktyg för att anpassa skötselåtgärder efter de möjligheter och begränsningar som finns i det aktuella beståndet. I den bästa av världar kan detta utföras med minimal markstörning.
- Allt från regionala skillnader i nederbörd och temperatur till skillnader i mikroskalan mellan planteringspunkterna gör att man måste välja metod efter traktens förutsättningar, säger Per Nordin.
Studierna i avhandlingen visade vikten av markberedarens förmåga att skapa bra planteringspunkter anpassade till just den aktuella trakten och traktens olika förutsättningar. Efter utförd markberedning behöver planteringspunkten väljas med omsorg, med variation inom lokalen för att anpassas till den mikromiljön där plantan ska sättas. Ett förändrat klimat gör detta extra viktigt. Att sätta plantan nere i markberedningsgropen kan vara vinnande på torrare marker när somrarna blir torrare. På blötare delar av trakterna bör höga planteringspunkter fortsatt väljas. Naturlig föryngring gynnades av alla använda markberedningsmetoder i försöken.
Anpassningar måste också göras utifrån vilket trädslag som ska planteras.
- Vi har god kunskap kring detta gällande tall och gran men mer forskning krävs för att veta hur plantering av andra trädslag som björk, ska utföras mest optimalt, slår Per Nordin fast.
En väl utförd plantering ger högre tillväxt i skogen för lång tid. Detta visade avhandlingen då en investering i markberedning ledde till högre stående volym jämfört med de utan markberedning, 30 år senare.
Sammanfattningsvis bör framtidens föryngringar sträva mot ökad precision för att rusta framtidens skogar för de utmaningar som väntar.
Per Nordins studier var till största del utförda i södra Sverige.
