Gå till:

Granförädling kan ge rakare och starkare reglar

En regels skevhet är genetiskt korrelerad med trädets fibervinkel från cirka 10 års ålder och uppåt.
Mätningar på träd i unga åldrar kan visa hur formstabilt och starkt virket kommer att bli. Den här positiva upptäckten öppnar för snabba förädlingsinsatser.

Artikeln är en sammanfattning av en vetenskaplig artikel publicerad i European Journal of Forest Research.

Fibervinkeln i ett träd spelar roll för skevheten i det sågade virket. För gran är det normala att fibervinkeln i början är vriden åt vänster och går mot ett högervridet läge. I ett forskningsprojekt har man tittat på om det är möjligt att göra trädmätningar i tidig ålder för att skaffa information om hur formstabilt och starkt virket kommer att bli. Projektet är finansierat av Södras Forskningsstiftelse och Föreningen Skogsträdsförädling, med deltagare från Skogforsk, SLU och Linnéuniversitetet. 

Ger bra prognos

Studien visar att det går att ge en bra prognos för virkets formstabilitet med mätningar på träd som bara är ca 8–10 år gamla. Redan då finns genetiska skillnader mellan träd som ligger kvar i vänsterläge eller bara har ändrat sig lite och träd där vinkeln går mot höger. Det här är positiva nyheter för förädlingen, eftersom det betyder att man kan mäta på unga, stående träd och få god effekt av ett genetiskt urval på virkets framtida formstabilitet.

Sambandet mellan fibervinkel och tillväxt är svagt och slutsatsen blir att påverkan på tillväxten blir liten om man kopplar in fibervinkel i förädlingen. 

Så utfördes studien

Granar fälldes i ett fältförsök där föräldrarna till alla träden var kända. Rotstocken kapades och stamtrissor sågades loss innan reglarna sågades ut. Med stamtrissan kunde forskarna arbeta sig bakåt i tiden ända till märgen, alltså när trädet började växa.

Hur påverkar densiteten?

Man har också tittat på hur densiteten hänger ihop genetiskt med styrkan i granvirket. Ett radiellt vedprov från stamtrissan användes för att mäta hur densiteten förändras med åldern. Genom att röntga vedproverna kunde densiteten bestämmas vid olika tidpunkter i trädets liv. Virkets hållfasthet bestämdes genom en mekanisk stresstest. En del i testet var att mäta vilken kraft som behövdes för att böja regeln till ett definierat utslag (böjhållfasthet). Nästa steg i testet var att utsätta regeln för ett ökat tryck tills den brast (styrka).

Bra mått på hållfasthet

Densiteten visade sig i båda fallen korrelera starkt genetiskt med hållfasthet och gör det redan då trädet är ungt. Mätningarna på vedproven från stamtrissorna visar att redan från cirka 10 års ålder är densitet ett bra mått på hållfastheten hos det kommande utsågade virket. På ett stående träd kan densiteten mätas indirekt och med den informationen kan man göra ett tidigt urval av träd med god genetik för hållfasthet.

En regels hållfasthet korrelerade starkt genetiskt med densitet, både när det gäller böjning till ett definierat läge och nödvändig kraft för knäckning.

Slutsats

Resultaten innebär att såväl formstabilitet som styrka hos det sågade virket kan påverkas genom ett genetiskt urval baserat på mätningar av fältförsök vid samma tid som slutmätning av tillväxt (10–15 år i fält).

Läs artikeln i sin helhet på länken nedan.

Nr 73-2018    Publicerad 2018-11-12 07:00
Förädling & plantor
Virkes & bränsleegenskaper
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.