Långliggande försök är värdefulla
Långliggande försök ger svar på både dagens och framtidens frågor om skogstillväxt och miljö. Många försök anläggs med ett uttalat syfte men kan senare visa sig ge svar också på helt andra frågor. Ett typiskt exempel är gödslingsförsök som anlades för att se på tillväxteffekter, men som senare blivit värdefulla för miljöstudier. Ett annat är proveniens- och skogsgenetiska avkommeförsök som drabbas av svampsjukdomar eller insektsskador. Försöken ger då värdefulla svar på hur genetik och miljö påverkar skadebilderna.
Ibland tar det tid innan resultaten blir tydliga. I många av skötselforskningens experiment följs effekterna på mark och vattenmiljön. Efter en markberedning kan läckaget av kväve och slam öka momentant, men när Skogforsk följt försöken under lång tid har det visat sig att markberedningen inte ökar kväveläckaget, det är snarare lägre från de markberedda ytorna. Om försöken bara följts de första åren hade slutsatserna blivit annorlunda.
När Skogforsk började lägga ut försök med högstubbar anades inte vilken nytta de skulle göra. Arterna som koloniserade stubbarna förändrades över tiden, och först efter tio år hittades de första kläckhålen av den då hotade skalbaggen större flatbagge. Högstubbar av gran visade sig vara ett mycket viktigt substrat för just denna art, och även andra arter som är beroende av solexponerad död ved. Kunskapen finns därför att försöken kunde följas under så lång tid.
Databaser skapar ordning i fältdata
Skogforsk har sedan länge använt databasen FRITID för de skogsgenetiska experimenten. FRITID står för Forestry Research Institute Tree Improvement Database, och i databasen finns alla uppgifter om försöken, ingående familjer och kloner. Alla sorter har en nyckel som talar om vem som är förälder och far- och morförälder till trädet. Med några knapptryckningar går det att göra släktkartor och att koppla samman mätdata mellan olika försök för att få en allt bättre avelsvärdering.
Skogsskötselforskningens försök finns i en annan databas, Skogexp. Dessutom finns många skötsel- och miljöförsök som ligger utanför databaserna. Nu ska dessa samlas i en gemensam databas för hela Skogforsk som innehåller både förädlingens försök, miljöstudierna och produktionsförsöken. Arbetet är igångsatt och hela projektet väntas vara klart 2018. Databasen ska också få ett gränssnitt som underlättar för plantskolor och fältpersonal som har ett särskilt intresse av försöken.
Silvaboreal underlättar för markägarna
I Silvaboreal samlas så kallade metadata om försöken. Denna databas ersätter därför inte Skogforsks egen försöksdatabas utan blir ett komplement för att kunna kommunicera med markägare och andra intresserade. I Silvaboreal hittar man detaljer om läge, försökens syfte och kontaktpersoner. Databasen används idag av Skogsstyrelsen som kan stämma av uppgifterna när de får in avverkningsanmälningar. På så sätt undviks att ett försök blir avverkat av misstag. Det händer trots allt, även om det inte är ofta, att maskiner oavsiktligt går in och gör åtgärder inne i försöksområdena.
Utöver Skogsstyrelsen har också Sveaskog lagt in Silvaboreal i sina planeringssystem, och Bergvik är på gång. Dessutom finns en app, Silvalocator, som kan användas av alla som har en smartphone. I Silvalocator går det att söka närmaste försök eller vilka försök som finns i ett visst område.
Exempel på information i Silvaboreal, ett av de 2300 skogsgenetiska experimenten som Skogforsk förvaltar.
Arbetet går vidare
Skogforsk fortsätter att arbeta med att komplettera Silvaboreal med fler försök, med målet att alla aktuella försök ska finnas i databasen. Försöksdata ska också kompletteras med mer exakta polygoner för ytterkanterna. Dessutom pågår arbete med att skriva tydliga avtal med markägarna för att säkerställa att försöken inte drabbas av oavsiktliga åtgärder. Avtalen skrivs också in i fastighetsregistret, på samma sätt som ett servitut. När en försöksmark byter ägare får Skogforsk automatiskt information via Lantmäteriet och kan då uppdatera avtalen.
Arbetet sker i nära samarbete med SLU, där Enheten för skoglig fältforskning (ESF) har det huvudsakliga ansvaret för databasens utveckling och administration.
