Gå till:

Den nordiska skogen kan bidra mycket mer

Nya trädslag, förädling, gödsling och nya skötselsystem kan öka tillväxten
Foto: Mats Hannerz, Silvinformation
Skogen i Norden och Baltikum bidrar redan med stora resurser till bioekonomin, men det finns möjlighet att dubblera tillväxten i enskilda bestånd, visar en internationell analys.

De nordiska länderna har ett långtgående klimatmål som strävar mot att regionen ska vara koldioxidneutral år 2050. Ett ökat utnyttjande av biomassa är ett viktigt verktyg för att nå målet. Forskningsprojektet ENERWOODS, som finansierades av Nordisk Energiforskning och avslutades 2015, hade som syfte att lyfta fram skogens roll i omställningen till ett förnybart samhälle (se artikeln Skogen visar vägen till ett fossilfritt Norden). I projektet samarbetade forskare från Norden och Baltikum med både fältexperiment och konsekvensanalyser av olika åtgärder för att ytterligare öka skogsproduktionen. I en separat artikel i Kunskapsbanken skattades potentialen för ett ökat utnyttjande av skogsbränsle. Den visade att det finns stora resurser från avverkningsavfall och stubbar som skulle kunna användas men som lämnas i skogen idag.

I denna artikel har analysen tagit ytterligare ett steg genom att den summerar potentialerna för att ytterligare öka skogstillväxten. Åtgärder som trädslagsbyte, skogsträdsförädling, gödsling och nya skötselmodeller kan på vissa marker höja skogstillväxten med 50-100 % jämfört med idag. När åtgärderna skalas upp till regional nivå sätter förstås ekonomi och miljö begränsningar, men analysen pekar ändå ut de verktyg som finns för att lyfta skogens produktion i enskilda bestånd. En stor tillväxtpotential finns också i övergivna jordbruksmarker. Om dessa beskogas ökar den totala skogsmarksarealen med 3-4 % i regionen.

Läs fördjupning

Tre sätt att öka tillväxten 

Det finns tre principiellt olika sätt att öka nyttjandet av biomassa från skogen: 1/ en större andel av tillväxten kan skördas än idag, utan att det får negativa konsekvenser för andra värden i skogen; 2/ tillväxten kan höjas genom att använda förädlat material, byta trädslag, gödsla och att införa nya skogsskötselsystem; 3/ övergiven jordbruksmark kan användas för beskogning med snabbväxande trädslag.

Till detta kommer den tillväxtökning som följer av ett varmare klimat.

Utnyttja mer av dagens tillväxt

De nordiska och baltiska länderna är rika på skog. Virkesförrådet är totalt närmare 8 miljarder kubikmeter, varav 89 % är åtkomliga för skogsbruk. 63 miljoner hektar är produktiv skogsmark, motsvarande 51 % av landarealen. Av den årliga tillväxten på 287 miljoner kubikmeter avverkas ungefär 65 %. Virkesförrådet ökar alltså med nästan 100 miljoner kubikmeter om året.

I skogarna produceras också stora mängder biomassa i form av grenar, toppar och stubbar som bara utnyttjas till en liten del som energi. Analysen visar att skogsbränslepotentialen i alla länder är upp till 416 TWh om året utan tekniska, ekonomiska och miljömässiga restriktioner. Med större restriktioner är potentialen 236 TWh.

Det är bara en mindre del av det primära skogsavfallet som används idag. En annan analys som finansierades av ENERWOODS visade att Sverige tar till vara cirka 8 miljoner m3 skogsbränslen, Finland 6 miljoner. Samtidigt är potentialen, med hänsyn till tekniska och ekologiska begränsningar, 20-25 miljoner m3 i Sverige och 14-20 miljoner m3 i Finland.

Varmare klimat ger ökad tillväxt

Klimatuppvärmningen är idag oomtvistad, men hur mycket temperaturen kommer att stiga och vilka övriga klimatförändringar det leder till är mera osäkert. Ett av de vanligast använda scenarierna från IPCC förutsäger att temperaturen år 2100 stigit med 2,5°C på sommaren och 3,5°C på vintern jämfört med idag. Nederbörden i norra Europa ökar samtidigt med 3-13 %.

Tall gynnas, gran missgynnas

Klimatförändringen leder till en längre växtsäsong, ökad mineralisering och ett mer gynnsamt växtklimat under vegetationsperioden. Tillsammans med ökad koldioxidhalt ger det en ökad skogstillväxt. Många forskare har gjort uppskattningar av hur tillväxten kommer att påverkas, och nivåerna varierar beroende på vilka antaganden som har gjorts. Gemensamt är dock att den relativa tillväxten förmodligen är större i norra delen av området jämfört med i södra Skandinavien och Baltikum.

Tall och lövträd kommer att gynnas, särskilt i norra Sverige. Granen bedöms däremot missgynnas av varmare vintrar och sommartorka, åtminstone i Finland.

I Finland bedöms skogstillväxten bli 44 % högre vid slutet av 2000-talet jämfört med idag och i Sverige 25 %. För norra Sverige finns en uppskattning att tillväxten ökar med 32 % om temperaturen ökar med 4°C.

Skogsträdsförädling

Skogsträdsförädling har en lång och kontinuerlig historia i Sverige och Finland. Förädling bedrivs också i Norge, Danmark och de baltiska länderna, men på en något lägre nivå. Förädlingsvinsterna utnyttjas framför allt genom frön från fröplantager. Dagens fröplantager ger träd som växer 10-15 % bättre än lokala, oförädlade, träd. År 2050 förväntas den realiserbara vinsten ha ökat till 20-25 % och med klonskogsbruk kan tillväxtvinsterna öka ännu mer, upp till 40 %. Vinsterna med skogsträdsförädling når ut till stora delar av skogsbruket. I Finland, Sverige och Norge kommer år 2050 sannolikt 95 % av alla producerade gran- och tallplantor komma från fröplantager. Klonskogsbruk är dock omgärdat av restriktioner och kommer sannolikt inte att få lika stort genomslag som fröplantagerna.

Trädslagsbyte

Det totala virkesförrådet i Norden och Baltikum utgörs till 80 % av tall och gran. Det är i stort sett bara i den södra delen av regionen som mångfalden av trädarter är lite större. Inhemska arter dominerar med undantag för Danmark där exotiska trädslag fyller upp 50 % av skogsarealen.

Det finns ett flertal införda trädslag som är väl utprovade i området och som i vissa fall kan producera mer än våra inhemska arter. Hybridlärk, contortatall, Sitkagran och Douglasgran har utnyttjats mest, och i Danmark är även kustgran ett stort trädslag.

Effekter av trädslagsbyte. Foto och kollage Mats Hannerz.

Nya trädslag kan sätta fart på tillväxten. Foton Mats Hannerz.

Ett trädslagsbyte från gran till Sitkagran kan öka produktionen med 40 %, och kustgran kan producera 65-70 % mer än gran (i Danmark). Contortatall som ersätter tall kan ge en ökad tillväxt med 36-50 %. Det bör påpekas att underlaget för uppskattningen om de införda trädslagens potential består av relativt få studier inom ett begränsat geografiskt område. Ett undantag är contortatall där det finns relativt många jämförelser.

Vårtbjörk, klibbal och gråal ingår i förädlingsprogram och kan producera 9-18 m3 per hektar och år på rätt marker. Bland de införda arterna är det framför allt olika popplar och hybridasp som är intressant i dagsläget. Här finns en potential att producera över 20 m3 per hektar och år under korta omloppstider. Virket kan användas både som energi och råvara för annan industri.

Tabell 1. Trädslag i Norden och Baltikum. Virkesförråd, arealer och medeltillväxt. Uppgifterna om tillväxt hänför sig till lämpliga lokaler i de södra och centrala delarna av Norden och Baltikum.

Art Virkesförråd (miljoner m3) Areal dominerande trädslag, hektar Medeltillväxt oförädlad, m3/ha, år Medeltillväxt förädlad, m3/ha, år
Inhemska arter        
Gran  >2800  ca 19 miljoner 4-18  5-19 
Tall ca 3500  >30 miljoner  2-7  2-7 
Vårtbjörk/glasbjörk ca 1550  ca 8 miljoner  7-8 (vårtbjörk)  ca 9 (vårtbjörk) 
Klibbal/gråal ca 380    9 (klibbal), 10-15 (gråal)  10 (klibbal), 12-18 (gråal) 
Asp >180    7-10 
Ek >80    4-6  4-7 
Bok >40    6-10  7-11 
Införda arter        
Contortatall ca 30  ca 600000  5-7  5-8 
Sitkagran   ca 85000  12-18  12-24 
Douglasgran   >6000  15-17  16-18 
Kustgran   ca 3000  ca 21  21-25 
Hybridlärk ca 1,4   12-13 16-21 
Sibirisk lärk   ca 30000  4-6  4-6 
Poppel och hybridasp   ca 5000  16 (hybridasp), 20-25 (poppel)  22 (hybridasp), 20-25 (poppel) 

 

Gödsling

Kvävegödsling av skogsmark hade en topp på 1970-talet när Sverige gödslade 190 000 hektar och Finland 240 000 hektar. Idag är det betydligt lägre nivåer på gödslingen, i Sverige 24 000 hektar (2013) och i Finland 65 000 hektar (2010). Det vanligaste sättet att gödsla är att påföra cirka 150 kilo kväve ungefär 10 år före slutavverkning. I genomsnitt ger det en tillväxtökning på 30 % under denna tidsperiod.

En analys av Skogsstyrelsen bedömde att gödsling skulle kunna utföras på 400 000 hektar om året i Sverige, och det skulle ge en ökad tillväxt på cirka 6 miljoner m3 under 10 år.

Ungskogsgödsling utförs idag endast i experiment, men här finns en stor potential att öka tillväxten. Om 5 % av skogsmarksarealen i Sverige skulle gödslas vart 7-10:e år skulle det ge en ökad produktion på 7-9 miljoner m3.

Nya skötselsystem

Det finns två principiellt olika skötselsystem som skulle kunna ge ökad biomassaproduktion. Ingen av dessa är särskilt välanvänd idag. 1/ Två-skiktad skog där en snabbväxande förkultur följs av andra snabbväxande men skuggtåliga arter; 2/ Skottskogsbruk med trädslag som skjuter rot- och stubbskott.

Klibbal och poppel med underbestånd av sådd bok. Foto Palle Madsen.

Ett exempel på tvåskiktat skogsbruk som utnyttjar egenskaperna hos pionjärträd och skuggfördragande sekundärträd. Förkulturen består av klibbal och hybridpoppel som är 11 år på bilden. Under förkulturen växer sådd bok. Foto Palle Madsen.

Tvåskiktade skogar

Det finns många kombinationer av förkulturer och underväxt som har provats i både experiment och under praktiska omständigheter. Poppel över ek är ett exempel. Björk, lärk eller gråal med ett underbestånd av bok, ek eller gran är ett annat. Det finns många andra möjliga kombinationer med till exempel Douglasgran, kustgran och Thuja som får växa upp i skydd under snabbväxande pionjärträd.

Den sammanlagda produktionen kan förväntas öka med 10-20 % eller mer genom att båda skikten utnyttjas. Det återstår dock mycket forskning och experimenterande för att hitta de optimala skötselmodellerna för olika kombinationer.

Skottskogsbruk

Salix, aspar, al, björk och poppel är några trädslag som skulle kunna användas för skottskogsbruk med korta omloppstider. Ask, ek och lind är andra exempel som praktiseras i bland annat England. Erfarenheterna är dock begränsade i Norden och Baltikum, med undantag för Salix och hybridasp. Skottskogsbruk kan förväntas producera åtminstone lika mycket virke som mer ordinära skötselmodeller. Fördelen är de korta omloppstiderna och att föryngringen är "gratis" i form av rot- eller stubbskott. Ett skottskogsbruk skulle också kunna skötas mer intensivt med gödsling och skadebekämpning.

Beskogning av jordbruksmark

Analysen visar att det finns 1,8-2,6 miljoner hektar övergiven jordbruksmark som skulle kunna användas för skogsproduktion (tabell 2). Det motsvarar en ökad skogsmarksareal på 3-4 % i hela regionen. Tidigare jordbruksmark är oftast mer bördig än omgivande skogsmark, vilket betyder att produktionstillskottet är ännu högre.

Tabell 2. Arealer övergiven jordbruksmark och liknande som är tillgängliga för beskogning i de nordiska och baltiska länderna.

Land Tillgänglig areal för beskogning, hektar Kommentar
Danmark 250 000-470 000 Danmark har ett politiskt mål att beskoga 20-25 % av landarealen (idag 14 %)
Finland 280 000  
Sverige 300 000-500 000  
Norge 200 000 Både hedmarker i kustområdena och övergiven jordbruksmark
Estland 300 000  
Lettland 260 000  
Litauen 180 000 Av 600 000 hektar är markägare villiga att beskoga 30 %

 

Slutord

Analysen och sammanställningen bygger på ett stort antal enskilda studier (totalt 186 referenser) som har vägts samman. Det är inte alltid möjligt att direkt jämföra effekterna av varje enskild åtgärd. Sammantaget pekar dock analysen på att det finns en betydande potential att öka produktionen av biomassa i de nordiska och baltiska skogarna. I många ordinära skogsbestånd kan ett trädslagsbyte, gödsling och användning av förädlat material ge en ökad produktion på 50-100 %, det vill säga upp till en dubblerad tillväxt.

Konsekvenserna av en så kraftig tillväxtökning måste förstås vägas mot miljömässiga och andra nackdelar. Samtidigt måste de vägas mot de fördelar som ett ökat biomassautnyttjande innebär i omställningen till en fossilfri ekonomi. Både forskning, praktik och politik har här en utmaning för att hitta både rätt metoder och rätt avvägning i en sådan omställning.

Nr 129-2016    Publicerad 2016-12-29 12:00:00
Förädling & plantor
Skogsskötsel
Föryngring
Gödsling
Författare:

Morten Ingerslev

Köpenhamns universitet

Antti Kilpeläinen

University of Eastern Finland

Piritta Torssonen

University of Eastern Finland

Dagnija Lazdina

Silava, Latvia

Magnus Löf

SLU

Palle Madsen

Köpenhamns universitet

Peeter Muiste

Estonian University of Life Sciences
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.