Gå till:

Stor potential för mer skogsenergi i Norden

Foto: Mats Hannerz.
De nordiska och baltiska länderna håller en europeisk tätposition i omställningen till förnybar energi. Skogen står för en stor andel av energiförsörjningen, men den har potential att växa mer.

De nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland, samt Estland och Lettland, har tillsammans 61 miljoner hektar skogsmark och en skogstillväxt på 275 miljoner m3 per år. Idag avverkas bara två tredjedelar av den tillgängliga tillväxten, och den största delen av biobränslet i grenar, stubbar och klenträd lämnas kvar i skogen.

En sammanställning gjord inom det nordiska projektet ENERWOODS visar att länderna tillsammans har en potential idag på mellan 230 och 410 TWh energi i form av avverkningsavfall och stubbar. Ovanpå detta kommer det virkesförråd som hela tiden ökar genom att avverkningen är lägre än tillväxten. Dessutom finns 1,6-2 miljoner hektar övergiven jordbruksmark som är möjlig att beskoga.

Sammanställningen visar att skogen i Norden och Baltikum kan spela en nyckelroll för att nå den gemensamma visionen om ett fossilfritt Norden år 2050. Tillväxten i skogen ökar också snabbt. Klimatförändringen i sig kan ge en tillväxtökning på cirka 30 %. Nya trädslag, förädling och bättre skogsvård ökar ytterligare potentialen för bioenergi.

Läs fördjupning

Bioenergi dominerar förnybara energin

EUs klimatmål för 2020 anger att 20 % av all energikonsumtion ska vara förnybar. Kraven på de enskilda länderna varierar beroende på förutsättningarna, Sverige har till exempel som mål att nå 49 %, medan Danmark har 30 %. Idag visar det sig att de nordiska och baltiska länderna tillsammans når upp till 46 % förnybar energi, och Sverige och Estland har redan nått sina etappmål.

Bioenergi och avfall står för en dominerande del av den förnybara energin: Danmark 78 %, Finland 87 %, Sverige 65 %, Estland 97 % och Lettland 86 %. I Norge är dock nivån lägre – 12 %. Där är det i stället vattenkraft som dominerar den förnybara fraktionen. Danmark sticker ut som land med mycket vindkraft, 21 % av den förnybara energin.

Finns det då möjligheter att öka användningen av bioenergi, och att fasa ut fossila energikällor i de nordiska länderna? Studien har sammanställt officiella skogs- och energidata och olika rapporterade framtidsscenarier för att få fram jämförbara mått mellan de olika länderna som ingår i ENERWOODs projekt – Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland och Lettland.

En skogrik region

Drygt 52 % av landarealen i länderna är skogtäckt. Mest skog finns förstås i Sverige och Finland, med 57 respektive 67 % skogsmark, medan Danmark har lägst andel skog (14 % av landarealen). Det sammanlagda virkesförrådet når upp i 7,6 miljarder kubikmeter och den årliga tillväxten är drygt 275 miljoner skogskubikmeter per år. Grovt skattat växer nästan 100 miljoner kubikmeter grenar och barr per år i regionen.

All skog är naturligtvis inte tillgänglig. En del bevaras av ekologiska skäl, andra på grund av tekniska och ekonomiska svårigheter. En sammanställning av restriktioner i de olika länderna landar i att ungefär 85 % av skogsmarksarealen och 89 % av tillväxten trots allt är tillgänglig för skogsbruk.

Tabell: Skogsmarksareal, andel skogsmark och årlig tillväxt i länderna i studien.

  Danmark Finland Norge Sverige Estland Lettland
Produktiv skogsmarksareal, 1000 ha 608 20 259 11 622 23 099 2 212 2 986
Skogsmark, % av landytan 14 67 38 57 52 46
Årlig tillväxt, milj m3/år (stamved) 6,7 104 23 113,5 12,4 16,5

 

Mer skog på övergiven jordbruksmark

Det finns övergiven jordbruksmark i alla länder som skulle kunna utnyttjas för skogsproduktion. Det är framför allt Danmark som strävar efter att öka skogsandelen. Det politiska målet där är att ha 20-25 % skogsmark jämfört med dagens 14 %.

Om man summerar de tillgängliga arealerna i alla länder kommer man upp i 1,6-2 miljoner hektar som skulle kunna överföras till skogsproduktion. Det skulle öka hela skogsmarksarealen med 2-3 % i regionen.

Skog på jordbruksmark kan ge ett betydande tillskott av bioenergi. Bilden visar hybridasp till höger och gran till vänster 17 år efter plantering. Foto: Mats Hannerz.

Varmare klimat ger ökad tillväxt

Det har gjorts flera olika skattningar av vilken effekt klimatförändringen kommer att få på tillväxten. Prognoserna pekar mot en längre vegetationsperiod, högre temperatur under växtsäsongen, ändrade nederbördsförhållanden och högre koldioxidhalt i luften. Snabbare mineralisering av kväve kan också bli ett resultat.

I Finland räknar en studie med en tillväxtökning med 29 % till år 2050 och 44 % till år 2100. Där räknar man med att tallen gynnas medan granen missgynnas. De svenska analyserna pekar på att den årliga avverkningen kan öka med 32 % till slutet av detta sekel. Studier finns också från Estland och Lettland. Sammantaget ser klimatförändringen ut att leda till en ökad tillväxt på cirka 30 % i regionen.

Stora mängder bioenergi blir kvar i skogen

Restprodukter från pappers-, massa- och sågverksindustrin står för en betydande del av skogens energiproduktion. Men det finns också gott om så kallade primära skogsbränslen. Det handlar om stamved, grot, stubbar och klena träd.

I Danmark beräknas att 1 miljon ton skogsenergi är tillgänglig med dagens skogsbruksnivåer. Det motsvarar 2,3 % av landets totala energiförsörjning. Med mer aktivt skogsbruk och mer snabbväxande trädslag kan skogsenergin öka till att ge motsvarande 4-7 % av landets energiförsörjning år 2050.

Finland har potential att ta ut 22-29 miljoner ton skogsenergi kring år 2050, motsvarande 117-154 TWh. I praktiken är dock inte allt tillgängligt. En beräkning kommer fram till att 85 TWh kan tas ut med hänsyn till tekniska restriktioner. I Norge finns en beräkning som kommer fram till att 20-27 TWh skogsenergi kan tas ut, beroende på vilka restriktioner som sätts upp.

I Sverige skördades år 2011 12 TWh grot, vilket motsvarar 57 % av den använda primära skogsenergin. Enligt rapporten SKA-08 kan uttaget dubbleras utan att större miljöeffekter. Klena träd bidrar idag till drygt 2 TWh, men denna nivå kan också mer än fördubblas. En stor outnyttjad potential är stubbar. Enligt SKA-08 kan 86 TWh användas per år, om man inte tar hänsyn till restriktioner. I praktiken skördas nästan inga stubbar.

Estlands tillgångar beräknas till 19-34 TWh beroende på skogsbrukets intensitet. På längre sikt (efter år 2030) beräknas 13,5 TWh kunna tas ut per år. I Lettland skattas att 24 TWh kan tas ut med nuvarande tekniska restriktioner.

En summering av de landvisa beräkningarna visar att hela regionen har en potential att ta ut 230-410 TWh per år som primära skogsbränslen. Idag utnyttjas bara en mindre del av energin, enligt Eurostat cirka 160 TWh (i detta ingår dock också en del industrirester).

Nivåerna på tillgänglig skogsenergi kan beräknas öka ännu mer. Ett varmare klimat kommer att öka tillväxten med i genomsnitt cirka 30 % i regionen. Tillväxthöjande åtgärder som gödsling, förädling, plantering av övergiven jordbruksmark, nya trädslag och andra skötselmetoder kan öka tillväxten ännu mer.

Projektet ENERWOODS har finansierats av Nordisk Energiforskning.

Nr 112-2015    Publicerad 2015-09-09 07:08
Förädling & plantor
Skogsskötsel
Teknik & maskinarbete
Skogsbränsle
Referenser
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.