Klaven – fortfarande bästa kontrollalternativet

Teknikutvecklingen av mätramar för stockmätning har varit kraftfull och de bästa mätramarna mäter diameter och längd med en hög noggrannhet. För att kontrollera mätramens noggrannhet mäts regelbundet slumpvist utvalda stockar med klave och måttband, en metod som alltmer ifrågasatts. Kritiken handlar dels om att metoden inte är tillräckligt exakt nu när mätramarna blivit allt mer avancerade, dels om brister i ergonomin för kvalitetsledarna, som utför kontrollmätningen. För att utreda hur noggrann kontrollmätningen med klave faktiskt är och undersöka om det finns lämpliga alternativ har Skogforsk genomlyst kontroll av stockmätning i ett projekt finansierat av Rundvirkesstiftelsen och Biometria. I projektet ingick även inledande tester av ny mätteknik för att mäta diametern hos en stock under bark utan att behöva avlägsna barken innan mätning.

I Sverige utförs merparten av all ersättningsgrundande virkesmätning vid industri av Biometria. För att säkerställa att mätningen är tillräckligt noggrann utförs kontroller, där varje inmätt stock eller trave slumpmässigt kan väljas ut för kontrollmätning. För rundvirke görs den yttersta kontrollen av stockens diameter genom korsklavning och dess längd med måttband. Diametern mäts under bark, vilket gör att barken avlägsnas med yxa för virkesmätning vid industri eller genom barkmätare när kontroll görs vid skördarmätning.

Klaven och måttbandet är flexibla och kan användas såväl i skog som vid industri. Snö, is och smuts kan ofta hanteras. Det ställer krav på en ny kontrollmetod, som dessutom bör vara minst lika noggrann som den nuvarande.

De kvalitetsledare, kvalitetstekniker, mätutrustningstillverkare och mätplatsägare som intervjuats inom projektet lyfter fram olika fördelar med en alternativ metod. Att slippa yxningsmomentet vid klavning är attraktivt för de som utför kontrollmätningen. Tillverkare lyfter fram möjligheter med ökad tillit till mätramen och ökad egenkontroll via olika varningssystem.

I studien har en bedömning av noggrannheten hos den manuella kontrollmetodens (klave plus måttband) gjorts. Den visade att standardavvikelsen i mätningen av diameter är 1,5–2,3 mm, av längd: 0,6–0,8 cm, och av volym 0,6–2,4 procent. Detta innebär att kontrollmätningen har högre noggrannhet än de flesta mätramar.

Det finns idag handhållna laserscanners och mobilappar som beröringsfritt kan mäta volymer och diametrar på hela stockar. De har ergonomiska fördelar och bör vara mindre individberoende  än mätningar med klave och måttband. Studien visar dock att noggrannheten i dagsläget är betydligt lägre än dagens kontrollmetod. Dessutom utförs mätningarna på bark, vilket gör att en handhållen skanner skulle behöva kompletteras med en barktjockleksmätare.

Schematisk illustration över mikrovågsprototypens radarmätning (reflekterande mätning) av effektiv barktjocklek (D). I bilden syns även ett diagram över den mätta signalens amplitud (styrka) som funktion av avståndet signalen har färdats.

Dagens barktjockleksmätare är berörande och kräver en viss handkraft av användaren. I studien utvecklades och testades en prototyp för beröringsfri barktjockleksmätning med mikrovågor framtagen av Radarbolaget. Metoden visade sig ha potential och borde även fungera på frusen ved om anpassning görs för det. Den kräver dock vidare utveckling för att nå högre mätsäkerhet och för att bli användbar i praktiken.

Foton från fälttestet av den mikrovågsbaserade barktjockleksmätaren. Foto: Monika Strömgren.

Slutsatsen är att det idag inte finns någon kontrollmetod för stockmätning som framstår som ett bättre alternativ än dagens manuella. Det finns dock möjlighet att förbättra dagens kontrollmetod bland annat genom att mäta längd i millimeter, istället för centimeter. Det kan även gå att minska behovet av kontrollmätning, exempelvis genom ökad självdiagnostik av mätramar, som gör att fel i virkesmätningen kan hittas snabbare. För detta kan bland annat information som redan samlas in av mätutrustningarna användas i kombination med IT-stöd och larmsystem. Potentialen i detta, vilken information som redan finns, vilka ytterligare sensorer som skulle vara intressanta samt hur ett IT-stöd/larmsystem skulle se ut, behöver utredas vidare. Det finns också en potential i att nyttja jämförelser med skördardata för att snabbare kunna identifiera fel i industrimätningen.