Under granens bark

Förädlas det inte mot densitet?

Hitintills gör det endast i begränsad omfattning. När vi nu går in i nästa förädlingsgeneration kommer densiteten att vägas in starkare. (Svar från Bengt Andersson Gull)

Varför förädlar vi inte på styvhet och skevhet? Efterfrågas det inte? 

Vi har inte haft kunskapen förut. Resultaten jag visade var första gången vi följt ett förädlingsförsök hela vägen till färdig produkt. Hur stor vikt som ska läggas på egenskaperna är ingen enkel sak men om skogsbruket sätter högt värde på ökad styvhet och minskad skevhet så kommer detta att bli beaktat vid urvalet.

Finns det någon som studerar vilka virkesegenskaper som  krävs för att producera "de nya produkterna" från skogen, t ex textila material?

Inte på skogforsk. Ännu så länge ska jag tillägga. Det har inte varit en fråga som prioriterats av Skogforsks intressenter tidigare. Det börjar kanske bli dags nu men jag tror att det är andra organisationer och personer utanför Skogforsk som är är bäst på detta just nu. 

Har förädlingsarbetet hittills med fokus på ökad volym inneburit minskad styvhet?

Det finns resultat från flera försök som visar på att urval för volym innebär minska styvhet. Minskningen är relativt måttlig men skulle kunna komma att förstärkas i takt med att förädlingen fortskrider om vi inte höll koll på egenskapen. Det planerar vi dock att göra.

Vad blir nu nästa steg i förädlingen?

Vi har "verktygen" för att välja ut de träd som har bra inre virkesegenskaper. Vilken satsning det blir beror ytterst på hur våra intressenter värderar detta. Mätningar av skevhet och styvhet kommer nog hur som helst att göras i fler försök för att få mer erfarenhet.  Och densitet är viktigt, det påverkar både virkeskvalitet och produktion (kilo torrsubstans).

Är det bara gran ni har tittat på?

Det är mest på gran men även på vanlig tall. På contortatall  har även styvhet (ljudhastighet) studerats.

När börjar fibervinkeln att luta åt höger, vid vilken ålder?

Det varierar och beror på beståndsmiljön och vilket material som planterats. I det försök som resultaten bygger på i presentationen hade inget träd vid 28 års ålder börjat luta till höger.

Mäts det här(skevhet) vid inmätningen?

Nej.

Praktisk tillämpning i avverkning; Göra massaved av hela beståndet om fibervinkeln är för stor?

Man skulle kunna tänka sig det eller åtminstone att att virket inte bör sågas på konventionell sätt. På beståndsnivån kommer man rätt långt med uppgift på diameter och ålder (förutsatt att fördelningen är någorlunda normal) och var i landet man är för att göra prognoser över utfallet och få en ide om vart virket bör styras.

Vad är incitamentet för kvalitet? Upplever att det är i volymen pengarna ligger.

Ja, mycket av pengarna ligger i volymen. En förutsättning är att det inte bara är luft som produceras. I andra delar av världen produceras volym mycket snabbare än i Norden, så vi behöver hålla koll på råvaran och vår konkurrenskraft. Ett minimikrav kan vara att "kvaliteten" åtminstone inte ska försämras i den nya skogen.

Får vi bättre eller sämre kvalitet med dagens förädling?

Bättre ur genetisk synpunkt. Sedan påverkas kvaliteten av beståndsanläggning (planteringstäthet) och skötsel (gallring).

Finns det ett något enklare o säkrare sätt att mäta ålder på stående träd än tillväxtborr?

På yngre träd kan man förstås räkna grenvarven, men på äldre träd är det nog borren som gäller. Indirekt kan man förstås få ett ungefärligt mått på åldern om man vet boniteten och trädhöjden, via tillväxtfunktioner.