Större fordon ger en bättre värld

Har det varit några olyckor där dispensbilar varit inblandade?

Ja men i de flesta fall har de inte varit vållande. Ett ST-fordon välte i utkanten av Karlstad men den mycket noggranna haveriutredningen visade att föraren höll för hög hastighet i en kurva och att ett 60-tonsfordon hade vält ännu tidigare.

En bil som körde om ETT-fordonet hann inte förbi innan de två filerna gick över till en på en 2+1-väg men ett efterföljande vittne intygade att bilen knappast hade hunnit förbi ett 24 metersfordon heller med den lilla marginalen.

Hur klarar vägarna dessa ökade vikter. Hinner de resa sig? Vad är kostnaden för att uppgradera vägarna till rätt standard?

På själva vägytan kommer slitaget att minska tack vare ett lägre axeltryck (60/7=8,57 jmf. m. 74/9=8,22 eller 90/11=8,18). Vad som händer med själva vägkroppen är inte helt utrett men de flesta tror att påverkan kommer att minska tack vare färre fordon även om de som passerar vägen är tyngre. Kostnaden kan ingen svara på innan Trafikverket är klara med sin inventering men i Finland räknade man med att snabbt kunna tjäna in kostnaderna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Min tro är att det är samma sak i Sverige.

Hur tror du att affärsmodellerna ska se ut för en snabb omställning till ST/ETT?

Jag vet inte exakt men jag är övertygad om att ”lönsamhet i alla led” är ett måste. Det måste löna sig för åkeriägaren att satsa på ny teknik, för varför skulle denne annars göra det? Eventuellt tjänar åkeriägaren på att slippa rekrytera och lära upp lika många förare men det finns en risk att fordonsslitaget ökar. Här måste transportsäljaren och transportköparen hjälpas åt att finna rätt ersättningsnivå. Om åkeriet får för lite betalt finns risken att bilarna inte underhålls och då kan orsaka olyckor vilket vore förödande för den nya tekniken. Samtidigt måste transportkostnaderna minska för annars finns det ”ingen” anledning för transportköparen att välja något annat än 60 tons-bilar.

Hur ser den motsvarande Finska vägkartan ut idag som visar godkännt för 74 tons lastvikter?”

I Finland visade Trafikverkets undersökning att 520 av c:a 14 500 broar inte klarade den nya vikten på 76 ton. De broarna har nu försetts med varningsskyltar i väntan på ev. upprustning. En del vägfärjor och s.k. underfarter har också skyltats om eller upprustats. Här är en länk för den intresserade.

 Behöver skogsbruket jobba med opinionsbildning för HCT?

Javisst, det vore bra men det är nog inte Skogforsk uppgift utan vi tar fram fakta som andra sedan kan använda för opinionsbildning. Det bästa medlet vi har är de 21 fordonen inom ETT som rullar nu.

Varför slår inte ETT-bilen igenom bättre?

Det är ett politiskt beslut och sådana tar tid. Ingen kan säga något annat än att ETT-fordonet har varit en succé vad gäller minskade koldioxidutsläpp på sträckan Överklix-Piteå.

Finns det idag klart ett schema om vilka broar som håller för 64/74/90 ton?

Nja, på det s.k. utpekade vägnätet finns det idag 96 broar som Trafikverket inte tror klarar 74 ton. På hela Sveriges BK1-vägnät är det 2000 broar som Trafikverket är osäkra på. Dessa kartläggs och undersöks just nu.

Mer info om ST-bilar i skogen! Håller skogsbilvägarna, vändplaner etc?

Det här är en icke-fråga för oss. Eftersom ST-fordonen har samma yttermått som dagens 60-tonsfordon så har de samma framkomlighet, dessutom är axeltrycket lägre än i dagens fordon så vägarna borde inte slitas mer. Problemet kan vara broarna men vi tror inte att de finns så många broar på det enskilda vägnätet som är längre än avståndet mellan första och sista axeln vilket är 18 meter.

Med en trave till projektet skulle ni minska lastbilarna från 2000 till 1600. Vad händer med jobben?

Minskar inte antalet arbetstillfällen för folk inom skogsåkeribranschen om man nu minskar antalet lastbilar från 2000 till 1600 stycken? Vad har man för lösning på det?

Det är redan idag svårt att rekrytera förare till lastbilarna i Sverige så detta är en möjlighet att ha tillräckligt med inhemska förare i framtiden.

Numera är det många gånger dålig bärighet på små vägar vintertid hur kommer det funka när lastbilarna blir större?

De större bilarna har ett lägre axeltryck. I princip är det 60/7= 8,57 ton/axel på dagens bilar men bara 8,22 på ST-bilarna (74/9) respektive 8,18 på ETT-bilarna (90/11). Broar däremot kan vara ett problem, särskilt om de är längre än avståndet mellan första och sista axel d.v.s. 18-19 meter.

Hur kommer framtida investeringskostnader och vinstfördelning se ut för ST och ETTbilar?

Ja, det är ju upp till ”marknaden” att avgöra men jag förespråkar en affärsmodell som främjar lönsamhet i alla led. Det enskilda åkeriet måste ha råd att satsa på ny teknik, utbilda nya förare och sköta underhållet så att fordonen är trafiksäkra. Samtidigt måste transportköparen få billigare transporter för att klara sig i konkurrensen. Utan transportköpare inga transporter alls. Som vanligt gäller det att ge och ta och gemensamt komma fram till ”rätt pris”.

M = miljö, har ni järnvägsnätet med i beräkningsmodellerna? Långa fordon är ju nästan tåg!

Dagens tåg i Sverige kan vara upp till 650 meter och det bedrivs försök med 750 m så det är en bit kvar men visst finns det en risk för att gods flyttar från järnhjul till gummihjul. Inom skogsbruket är nog den risken väldigt liten eftersom det inte finns järnväg överallt och enligt skogsbolagen använder man alltid järnväg i första hand om det är ekonomiskt försvarbart. SCA fick t.ex. ett miljöpris förra året för att de var så duktiga på att utnyttja järnvägen. Personligen tror jag inte på att hindra utvecklingen för ett transportslag bara för att gynna ett annat. I det här fallet tycker jag att järnvägen ska effektiviseras för att fortsätta vara ett billigare alternativ till vägtransporten. Jag är övertygad om att även järnvägen kan spara massor på energiförbrukningen om man bara får lite mera press på sig.

Hur mycket dyrare kommer de större lastbilarna att bli?

Svårt att säga eftersom det är så nytt men ett par hundratusen per axel är de siffror jag har hört. Säg 200 000 per axel så blir ST-bilen 400 000 kr dyrare medan ETT-bilen blir 800 000 kr dyrare. Det är samma typ av drag och lastbilar som används idag men förmodligen väljer åkeriet att köpa största möjliga motor vilket kan öka kostnaden för ekipaget också.

Är det inte så att ETTprojektet har stort motstånd inom miljörörelsen?

Jo, tyvärr, det är konstigt eftersom det handlar om att minska bränsleförbrukning och därmed utsläppen. Jag tror att det handlar om delvis missuppfattningar för alla är väl överens om att vara fyra i en personbil är bättre än att alla fyra tar varsin bil? Se mitt svar ovan angående järnvägen och eventuell överflyttning av gods.

Vad tycker åkarna om ETT-bilarna, Fogdestam?

Ja, än så länge finns det ju bara en ETT-bil men eftersom det är fyra åkerier till som har köpt fordon som skulle kunna köra som ETT-bilar redan idag om de bara hade tillstånd så tror jag nog att åkerierna tror på idén. Vad gäller ST-bilarna så vill alla åkerier som har prövat på det ha fler ST-bilar.

Är det inte risk att man omprioriterar transporter fr tåg till dessa stora bilar m negativ miljöeffekt?

Jag vet inte men jag tror inte det. Även om det blir så kan vi inte hindra utvecklingen för ett transportslag bara för att "det är synd om ett annat". Jag är övertygad om att även spårbunden trafik kan öka sin effektivitet på olika sätt.