Sätt vattenstämpel på kartan
Hur ser ni på hur man kan förebygga körskador med tanke på klimatförändringarnas bidragande till varmare vintrar?
Det är alltid svårt att sia om hur framtiden kommer att te sig, i synnerhet när det gäller klimat och dess eventuella förändringar. Men scenariot varmare vintrar kommer absolut att ställa stora krav på oss i skogsbruket och den hänsyn vi behöver ta för att förhindra markskador. Vi är duktiga idag men behöver bli ännu bättre och mer precisa med att förebygga skador. Digitala kartmaterial och rutiner tror vi kommer att spela en oerhört viktig roll i det arbetet.
Det pratas mycket om synliga markskador. Vad jobbas det med inom området markkompaktering?
När det gäller markkompaktering på Skogforsk idag så finns ett försök som är i full gång och det är hur plantföryngring påverkas av kompaktering efter maskiner. Plantor har planterats i och med olika avstånd från körspår där tanken är att man sedan skall kunna mäta eventuella skillnader. Läs mer här.
Har laserskanning och STIG-projektet gett ny information som lett till att man har kunnat avverka område som förut enbart gått att avverka under tjäle?
Det är svårt att säga precis om STIG-projektet lett till att områden som tidigare endast avverkades vid tjälad mark idag kan avverkas vid otjälad mark (jag tolkar frågan så). Fokus i projektet har varit att studera hur de nya kartmaterialen kan användas för att minska körskador genom att man nu med hjälpmedel i bland annat planeringsverktyg kan identifiera högriskområden för körskador. Det kan tänkas att en effekt av att man blir bättre på att identifiera dessa riskområden för körskador blir att man vågar sig på att avverka tidigare tjälposter vid otjälad mark, men detta har vi ingen statistik på i dagsläget.
Hur definierar ni en körskada?
Vi utgår från den branschgemensamma miljöpolicyn om körskador på skogsmark som sammanställts av Skogsindustrierna och som flera svenska skogsaktörer står bakom.
Hur bra kartor finns idag över hur stora områden?
Det vi måste utreda först är vad bra kartor är och sedan vilka områden de täcker. Om jag tolkar "bra kartor" till de olika användningsområden av nya digitala kartmaterial som presenterades under Ukonf15 finns dels de olika skikt som kan genereras från laserskanning, dels de flygbilder som tas över Sverige men också satellitbilder. Alla dessa kartmaterial finns i dagsläget rikstäckande (laserskanningen har några eventuella undantag där inte flygning skett än, men ska ske inom det närmaste). Flygbilder och satelitbilder tas löpande med olika intensitet i omdreven och har därmed uppdaterad information vilket kan tolkas som "bra" kartmaterial. När det kommer till laserskanningen så håller den på att avslutas och lantmäteriet har då genererat den höjdmodell som var grunden för beställningen. Med tiden kommer detta material att bli inaktuellt då skogen växer och annat förändras och materialet blir då "sämre". Huruvida en ny skanning sker eller inte vet vi inte idag. Men kartmaterialen finns rikstäckande och många skikt presenteas av lantmäteriet på deras hemsida.
Hur definieras markskador? Markberedning? Jordbruket vänder på all mark uppochner ned varje år?
Som med mycket annat är det viktigt att definiera vad en markskada är, vilket din fråga belyser. I våra projekt håller vi oss till den branschgemensamma miljöpolicyn om körskador på skogsmark som skogsbruket tagit fram gemensamt och som huvuddelen av de svenska skogsaktörerna skrivit under. Det som i huvudsak ligger till grund för definitionerna av körskador i den är om skadan orsakar en biologisk påverkan på sin omgivning (exempelvis, övergödning, slamtransport m.m.) Men den tar även upp andra aspekter som påverkan på social miljö, eller andra hänsynsområden. Man kan ställa sig frågan, vem som betraktar skadan, då bedömningen av en skada faller på individens erfarenheter och inställning till körskador. En plöjd åker förknippas kanske med andra värderingar än ett markberett hygge eller djupa körspår. Detta är en svår fråga och det är därför viktigt att skogsbruket tillsammans tar ställning till vad vi menar när vi pratar om körskador. Vilket är precis vad policyn gör.
Är det sjö överallt. Hur funkar detta?
Markfuktighetskartan kan precis som frågan belyser upplevas som att det är en sjö man ser. Det är väldigt viktigt att kartan visas på ett sådant sätt så att den blir funktionell att använda för berörda personer. Färgsättningen är en sådan sak att ta beslut om, ska vi ha blå färg fär fuktiga områden och i så fall, hur blå skall färgen vara?Vi försöker i STIG-projektet fånga upp sådan input och lyssna på personer som jobbat med materialet för att kunna sammanställa vilken/vilka färger som kan tänkas vara lämpliga att använda. Sedan är det upp till användarna att man får rätt färger när kartan köps in.