Precision i skogen

Ser man skillnader i mätnoggrannhet mellan 2 & 4-hjuliga aggregat?

Vi har inte jämfört olika aggregat mot varandra då vi tror att de allra flesta aggregat kan mäta bra om förutsättningarna är de rätta. Däremot lär det högst sannolikt spela roll för mätningen hur väl aggregatet håller stammen, så t ex matarhjulens placering i aggregatet påverkar antagligen mätningen.

Vad kan beröringsfri mätning tillföra? Potential?

En beröringsfri mätteknik tillför framförallt att man kan frikoppla mätningen från kvistning/matning, vilket bör skapa förutsättningar för både ökad mätprecision och ökad produktion. Beroende på vilken teknik som byggs in i ett beröringsfritt system så kan det säkert finnas möjlighet att även mäta sånt vi inte kan idag, t ex diameter under bark och krökar.

Är beröringsfri mätning lösningen?

Den beröringsfria tekniken finns ännu inte på plats, och alla insatser för att förbättra mätning och feedback idag kommer skogsbruket att ha igen även vid ett framtida teknikskifte. Jag är övertygad om att det även då kommer behövas kompetenta personer som kan bedöma när något håller på att avvika från det normala. Alla tekniska lösningar kan haverera på ett eller annat sätt. Däremot har så klart den beröringsfria tekniken en potential att öka båda precision och produktion i och med att man kan optimera systemen för mätning och kvistning/matning för sig. 

Hur mycket virkesvärde förlorar vi årligen pga dålig skördarmätning? Kr/år.

Det är omöjligt för mig att säga eftersom varje situation är unik. Däremot är jag övertygad om att det blir stora belopp. Ta bara exemplet som flera företag vittnar om att de genom att systematiskt följa mätningen kan minska övermålet med flera cm per stock - det blir stora volymer om man ser till hela virkesflödet! För att inte tala om stockarna som blir för korta och därmed måste kortas till närmaste modul, vilket vanligen i bästa fall innebär en kortning med "endast" 3 dm. Skogforsk gjorde för några år sen en ansats för att skatta avkastningen från ett antal forskningsprojekt (Redogörelse nr 1, 2012), och då kom kvalitetssäkringen på en ohotad första plats.

Hur bra mäter skördarna i förhållande till mätplatserna?

Först och främst är det viktigt att komma ihåg att mätning i skördare och på mätplats har olika tekniska förutsättingar och inte alltid sker i samma syfte. Det är teoretiskt omöjligt att få en exakt överensstämmelse mellan de två mätpunkterna. Sen mäter så klart inte alla skördare lika bra, och säkert inte heller alla mätplatser. När det gäller travmätning mäter skördaren garanterat volymen bättre än vad som är möjligt med den metod som används på de flesta mätplatser. För stockmätning av timmer beror det på vilken mätteknik som används vid industrin. Men som sagt, det är viktigt att komma ihåg att mätning i skog och industri inte är exakt samma sak.

I stora drag: Finns det några siffror på hur mycket värde en industri förlorar på att få in "fel" längder på stockarna?  

Det är omöjligt för mig att säga eftersom varje situation är unik, men jag är övertygad om att det blir stora belopp. Ta bara exemplet som flera företag vittnar om att de genom att systematiskt följa mätningen kan minska övermålet med flera cm per stock - det blir stora volymer om man ser till hela virkesflödet! För att inte tala om stockarna som blir för korta och därmed måste kortas till närmaste modul, vilket vanligen i bästa fall innebär en kortning med "endast" 3 dm. Skogforsk gjorde för några år sen en ansats för att skatta avkastningen från ett antal forskningsprojekt (Redogörelse nr 1, 2012), och då kom kvalitetssäkringen på en ohotad första plats.

Maria, varför larmar inte skördaren när det är för mycket planområdet och hack?

Min bedömning är att maskintillverkarna skulle kunna implementera ett sånt larm i sina system. Förutsättningen är dock att man kan analysera stamprofiler och beräkna dessa nyckeltal. För att larmet ska vara riktigt hjälpsamt för skördarföraren behöver vi titta närmare på sambandet mellan stamprofilens utseende och skördarens mätresultat. Förhoppningsvis leder det arbete vi gör just nu tillsammans med maskintillverkare ett steg i den riktningen.

Vad är det VIKTIGASTE att göra för att klara rätt längder?

Det viktigaste som jag ser det är att man har ett system för att kvalitetssäkra skördarens mätning. Med koll på mätningen har man förutsättningar att jobba med förbättringar, annars famlar man i blindo. Uppföljningen från sågen med bl a modulträff är ofta inte tillräckligt detaljerad för förbättringsarbete. För att lyckas i förbättringsarbete behöver syfte och mål också vara tydligt för alla medverkande. Rent tekniskt har dagens skördare alla förutsättningar att mäta längd väldigt bra.

Kan vi dra slutsatsen av den jämförande mätstudien från 2006 att vi på nio år inte blivit bättre på att mäta diametern på träden?! Resultatet från nu var ju tom lägre?!

Om du syftar på Virkesvärdestestet så är svaret nog både ja och nej. Tekniken för att mäta diameter är i princip densamma som 2006. Den stora skillnaden är dock att i Virkesvärdestestet användes skördare som tillverkarna fått trimma för allra bästa prestanda. Dessa resultat var att betrakta som teoretisk maxpotential. Idag har vi skördare som uthålligt, under vanlig produktionskörning, presterar på samma nivå som dessa särskilt intrimmade skördare. Det anser jag är ett kliv framåt. Utmaningen som vi har framöver är dock att skapa förutsättningar för de maskinlag som, precis som du påpekar, mäter på en lägre nivå. Sen finns det så klart även maskiner som mäter betydligt sämre (och säkert även lika bra) som de jag visade. Vi har ingen riktig överblick över mätningen hos skördare som idag inte är kvalitetssäkrade eller kontrollerade på annat sätt.

Hur långt ifrån är vi lasermätning? Fördelar?

Tolkar frågan som att det gäller beröringsfri mätning i skördare. Skogforsk har under ett antal år varit involverad i en branschsatsning kring beröringsfri diametermätning. Arbetet har bestått i att ta fram skydd för att skapa en mer skyddad mätmiljö. Det har även gjorts ett examensarbete för att titta på möjligheterna att ta fram en beräkningsalgoritm som är mindre känslig för störningar i form av infallande skräp i mätområdet. Just nu arbetas det med en ny ansökan för en fortsättning på projeketet. Min bedömning är att det är så pass stora utmaningar kvar för att få tekniken på plats att vi inte kan räkna med att detta finns på marknaden inom kortare tid än 5-10 år. Men hur långt fram en beröringsfri mätteknik är beror antagligen på intresset från kunder och finansiärer och därmed hur mycket utvecklingsresurser som kommer finnas tillgängliga.

Beröringsfri diametermätning löser inte det alla mätningsproblem?

Den beröringsfria tekniken finns ännu inte på plats, och alla insatser för att förbättra mätning och feedback idag kommer skogsbruket att ha igen även vid ett framtida teknikskifte. Jag är övertygad om att det även då kommer behövas kompetenta personer som kan bedöma när något håller på att avvika från det normala. Alla tekniska lösningar kan haverera på ett eller annat sätt. Däremot har så klart den beröringsfria tekniken en potential att öka båda precision och produktion i och med att man kan optimera systemen för mätning och kvistning/matning för sig.

Hur kommer det sig att det går så långsamt att införa kvalitetssäkring i skördarna fullt u? Borde inte alla jobba med det vid det här laget?

Bra fråga, jag tror att det handlar mycket om möjligheterna till uppföljning. Det saknas fortfarande på många ställen detaljerade metoder för att följa upp vad som kommer in till kunden och så länge kunderna inte ställer högre krav så saknas tydliga incitament till förbättring. Sen finns det företag som har satt upp sina egna uppföljningssystem för mätningen och det kan så klart fungera lika bra som kvalitetssäkring med en oberoende revisor. Det viktiga som jag ser det är att skördarlagen får en kontinuerlig uppföljning och möjlighet till diskussion/utbildning i fält. Kvalitetssäkringen handlar minst lika mycket om ständiga förbättringar och utbildning som kontroll! Jag upplever att intresset för virkesvärdesfrågor är stort i branschen just nu, vilket gör att jag tror att andelen kvalitetssäkrade skördare kommer att öka stadigt under den närmaste tiden.