Öka vinsten med dialog och samspel

Kan dialogen förbättras med hjälp av tjänster för chat, kommunikation etc? Eller handlar det bara om face to face?

Som jag ser det stärks den mellan-mänskliga kontakten och dialogen mycket väl genom olika sorters kanaler. De digitala kanalerna brukar dock fungera bäst om man i botten har en god relation, dvs känner varandra och riskerar då inte lika mycket missförstånd som det lätt blir om man inte har relationen som grund.  

Vi behöver mer psykologi och humaniora i den konservativa skogsbranschen. Fråga: finns det något samband  med könsfördelning kopplat till tillit och öppenhet inom skogen,dvs att det är mansdominerat?

Svårt att säga. Även om det går att påvisa att samtalen på kvinnodominerade arbetsplatser är mer relationsinriktade, så är det inte alls liktydigt med att tala med varandra om arbetets resultat på ett sätt som utvecklar verksamheten. Personligen tror jag inte att det föreligger någon könsskillnad i potentialen att ha ett tillitsfullt klimat och att ge varandra utvecklande feedback. Däremot är jag övertygad om att en blandning av kvinnor och män (och en blandning av andra olikheter) gynnar det öppna och omprövande klimatet.

Kan ni beskriva mer konkret metoden för systematisk feedback? Hur har företagen rent praktiskt jobbat tillsammans med Skogforsk med själva hantverket?

Skogforsk jobbar med företagen i en ”medvetande-görande” fas. Vi jobbar med en blandning av teori, övningar och egen process, för att få upp ögonen för att det går att komma överens och följa upp verksamheten på andra sätt än man varit van vid. Övningarna syftar ofta till att ”få syn på sig själv” och att träna på att lyssna på den andre, i stället för att själv leverera ”hur det ska vara”. Vill företagen gå vidare för att utbilda i själva metoden, finns andra aktörer som kan hjälpa till. Titta gärna in på www.iturgor.se eller www.cademy.se för att få veta mer om metod, kursutbud, handledning mm.

Hur mäter man framgång i de projekt som du beskrev? 

Just nu mäter vi framgång i hur de tagna initiativen tas emot av dem de riktar sig till. Reaktionerna säger mig att behovet är stort och motivationen hög att uppnå mer effektiva relationer. I de organisationer där man inser att en förändringsprocess måste få ta tid, där man orkar hålla i en implementering av en ny metod, där föreställer jag mig att man efter en tid kan mäta förhöjd effektivitet och minskade misstag (ställt mot en referens), i kombination med mer kvalitativ mätning (intervjuer). Ett företags förmåga att rekrytera  och behålla skicklig personal skulle också kunna tjäna som mått på hur företaget lyckas med sin relationella utveckling (och därmed att utföra arbetet med gott resultat).

Hur får vi upp öppenheten på den dagliga agendan? 

Genom att vara öppen och visa vad det kan åstadkomma. Att några vågar gå före och visar vad ett lag, en organisation kan uppnå genom att vara öppen. Och genom att berätta om vilka förändringar vi har gjort, som lett till framgång.  

Hur ska entreprenörerna våga var ärliga i sin feedback till uppdragsgivaren när de är beroende av affärsrelationen?

Genom att våga pröva (och riska litegrann) att vara ärlig och därigenom upptäcka att (den insiktsfulle) uppdragsgivaren inser att avsikten med feedbacken är att utveckla hela verksamheten och kommer att uppskatta synpunkterna och ta dem till sig. OBS! Helt avgörande är att synpunkterna verkligen kommer ur en uppriktig avsikt att bidra till utveckling. Annars funkar det inte.

Tack Bodel toppebra dragning! Vart hittar vi tips om den strukturerade dialogmodellen?

Modellen som jag refererar till har tagits fram, utvecklats och ägs av Change Academy Group www.cademy.se , där iTurgor Management ingår. Välkommen att höra av dig till mig om du vill veta mer!

Bör inte alla de nya planeringshjälpmedlen o beslutsstöden ta bort behovet av dialog o kommunikation?

Bör? Planeringshjälpmedel och beslutsstöd är nödvändiga - det är varken eftersträvansvärt eller realistiskt, som jag ser det, att med hjälp av  dem slippa att ha mellanmänskliga kontakter. 

Vad har Holmen sett för konkreta förbättringspunkter i överlämningen från traktplanering till avverkningslag?

Den utbildningssatsning Holmen gjort, än så länge, har berört ett fåtal tjänstemän och entreprenörer. Bland dem har affärsutvecklingsdialogen redan förts på ett nytt och annorlunda sätt (se Holmens tidning Stubben som kom i mitten av mars), med ett gott resultat avseende hur båda parter upplevde samtalets innehåll och atmosfär. Överlämningen mellan tjänstemännens traktplanering till avverkningslagen är ett exempel på en identifierad svag länk som Holmen ser kan stärkas, som en direkt följd av utvecklade relationer och dialoger.  

Vilka konkreta, mätbara effekter har Norra resp Holmen sett av förbättrad kommunikation?

De mest konkreta resultat man kan uttala sig om efter så här kort tids metodiskt arbete med en förbättrad dialog är att både operativa tjänstemän och entreprenörer har gett ett positivt gensvar på initiativet. Holmen har konstaterat en redan förhöjd kvalitét i affärsutvecklingssamtal (se nästa nummer av Holmens tidning Stubben). 

Vilka positiva effekter kan man förvänta sig? 

Gensvaret tolkar jag som ett kvitto på att dialogen i (entreprenad)skogsbruket behöver utvecklas och att den här typen av träning ger nya insikter och verktyg, som kommer att visa sig i framtida mätbara resultat. 

Finns några referenser för liknande insatser utanför skogsbruket?

Ja, det finns referenser till andra branscher där träning i utvärdering och feedback i utfört arbete har gett goda resultat. Välkommen att höra av dig, så berättar jag mer!